No description available.

Titel: ”Brottsprevention i Botkyrka kommun – en kvalitativ studie om brottsförebyggande åtgärder och samverkan”.   Författare: Fabiola Guerrero Vasquez.   Handledare: Tove Sohlberg   Institution: Sociologiska institutionen, Södertörns Högskola.   Kurs: Magisteruppsats Sociologi, 30 Högskolepoäng.   Syfte: Det övergripande syftet med studien har varit att belysa vilka brottspreventiva åtgärder som dominerar inom Botkyrka kommun och diskurser bakom dessa. Syftet har också varit att studera hur samverkan kring dessa åtgärder fungerar rent praktiskt och upplevs av aktörerna.   Metod: Datainsamlingen har huvudsakligen skett genom kvalitativ diskursanalys av officiella dokument och sex kvalitativa intervjuer med personer som arbetar och är engagerade med brottspreventiva- och trygghetsskapande frågor inom Botkyrka kommun under hösten 2016.   Resultat: Det huvudsakliga resultatet har visat på att de dominerande brottspreventiva åtgärderna i materialet, tar sin utgångspunkt i de sociala och situationella brottspreventiva modellerna. Diskurserna bakom dessa åtgärder existerar parallellt, där ena diskursen är en tro på att människan kan socialiseras in i samhället som på sikt utvecklar normkomformt beteende och den andra är grunduppfattningen att människan som rationell varelse väljer att begå brott om denne inte hindras ifrån detta. Resultatet visade även på en diskrepans mellan kommunens uppsatta strategi och flera av de insatser som bedrivs inom kommunen. Parterna som samverkar kring dessa frågor, upplevde att en gemensam bild av samverkansgrunden var viktigt för en fungerande samverkan, samt att det finns problem med att bygga upp en samverkan på en ”nyckelperson”.

Individer med utvecklingsstörning har betydligt sämre levnadsstandard än de övriga samhällsgrupperna. Tidigare forskning belyser speciellt konkurrensen på arbetsmarknaden som en faktor. Min studie lägger fokus på elever med utvecklingsstörning avseende deras tankar inför vuxenlivet, som då omfattar arbetslivet, och det stöd de fått av omgivningen och erfarenheter när det gäller praktikarbete. Syftet med studien var att få en inblick i elever med utvecklingsstörning egna tankar och erfarenheter angående ett så ”normalt” vuxenliv som möjligt och hur skolan förbereder dem inför det. I analysen har jag använt mig av ett teoretiskt perspektiv på normalisering. För att genomföra detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer, med semistrukturerad grund. Informanterna var sex stycken elever som antingen går eller har gått på Yrkesträningsprogrammet på Ålands Yrkesgymnasium. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Studien visade att skolan försöker skapa så normala förutsättningar som möjligt för att eleven skall lära sig olika färdigheter både i skolan och på praktikplatsen. Eleverna uttrycker att den sociala förmågan har varit den som utvecklats mest vilket kan ses som ett resultat av att skolan försöker skapa en sådan normal miljö för eleverna som möjligt. Eleverna ansåg även att den sociala förmågan var viktig i vardagslivet. Dock tyckte eleverna att det ställdes krav från olika håll. Detta kan vara en krock av de sociala arenorna som eleven lever i. Att ständigt hoppa från en normal situation på boende till en annan normal situation, med regler och normer som finns, i skolan och i hemmet så är det fullständigt förståeligt att de känner av kraven från olika håll. Inför framtiden hade samtliga elever en önskan till ett helt normalt liv. De önskade sig ett jobb, ett boende och familj och ville helst inte leva inom omsorgens dörrar utan målet var att bli frisk från sitt avvikande beteende.

A health-promoting workplace is created through the joint efforts of employers, employeesand the society. In today's society a lot of time is spent at work, and work is seen more as aprerequisite for health, by creating a sense of identity for the individual as well as socialstatus. Today many teachers feel stress at work, where threats and violence arecommonplace. If given the opportunity to switch careers, half of all the teachers wouldchoose a different profession.The purpose of the study is to examine how teachers at a private elementary school describetheir working environment and how they experience health promotion in their workplace.Seven qualitative individual semi-structured interviews were conducted, and the materialwas structured with a manifest content analysis. Categories and sub-categories created theend result. The results show that teachers experience a lack of continuous health promotionin the workplace. Few actions are made to improve health and the teachers feel that stress,threats and violence exist in the workplace.There is a belief that management together withteachers could create a good working environment and that management is open to theteachers’ proposals.The conclusions of the study are that the teachers experiencing stress, threats and violence inthe workplace. They feel that the discussion about health work is absent and do not think thatthe management shows enough interest in the matter. The teachers lack the commitment andencouragement from the management. / En hälsofrämjande arbetsplats skapas genom ett gemensamt arbete från arbetsgivare, arbetstagare och samhället. I dagens samhälle spenderas mycket tid på arbetsplatsen och arbetet ses mer som en förutsättning för hälsa, detta genom att skapa identitet och social status. Det är många lärare som känner stress på arbetet, även hot och våld är vanligt förekommande. Om det gick att välja yrke igen skulle hälften av lärarna välja ett annat yrke.Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på en privat grundskola beskriver sin arbetsmiljö och hur de upplever att hälsoarbetet bedrivs på arbetsplatsen. Undersökningen har utförts med sju kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att strukturera materialet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen är bristande. Det sker ett fåtal insatser för att förbättra hälsan och pedagogerna upplever stress, känsla av otillräcklighet, hot och våld på arbetsplatsen. Det finns en upplevelse av att ledning tillsammans med pedagogerna kan skapa en bättre arbetsmiljö och att ledningen har en öppenhet för pedagogernas förslag.Slutsatsen av studien är att pedagogerna upplever stress, hot och våld på arbetsplatsen. De upplever att diskussionen kring hälsoarbetet är frånvarande och tycker inte att ledningen visar något intresse i frågan. Pedagogerna saknar engagemang och uppmuntran från ledningen.

Sammanfattning – ”Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos           allmännyttiga bostadsföretag” Datum: 26e maj 2016 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck      Linda Lundin Titel: Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos allmännyttiga bostadsföretag Handledare: Stefan Schiller Nyckelord: Komponentavskrivningar, användbar redovisningsinformation, informationsekonomi, kvalitativa egenskaper. Frågeställning: Hur uppfylls de kvalitativa egenskaperna och kostnadsbegränsningen när komponentavskrivningar tillämpas i de allmännyttiga bostadsföretagen? Syfte: Syftet är att utreda om tillämpningen av komponentavskrivningar bidrar till nytta för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning och vilka kostnader som tillämpningen av komponentavskrivningar ger upphov till. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Ett målstyrt urval av de allmännyttiga bostadsföretagen tillämpades. Operationaliseringen gjordes utifrån intervjuguiden och insamlandet av empirin transkriberades och kodades för att underlätta analysarbetet. Slutsats: Studien har enbart inriktat sig på de sju allmännyttiga bostadsföretagen som är med i studien. Därför går det inte att dra några slutsatser om alla allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Det har framkommit att komponentavskrivningar bidrar till nytta för fem av de sju allmännyttiga bostadsföretagen. Kostnader för tillämpning av komponentavskrivningar är merarbete och kostnader för dataprogram. / Abstract –  ”Component depreciations benefits and costs - A study of public housing           companies”   Date: May 26th 2016 Level: Master’s thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Emma Bräck    Linda Lundin Title: Component Depreciations benefits and costs - A study of public housing companies Tutor: Stefan Schiller Keywords: component depreciation, useful accounting information, information economics, qualitative characteristics. Research question: How are the qualitative characteristics and the cost constraint fulfilled when the component depreciation is applied in the public housing companies? Purpose: The aim is to study if the implementation of component depreciation will contribute to the benefit of the public housing companies' accounting and which costs the implementation of component depreciation will cause. Method: The study is based on a qualitative research strategy with semi-structured interviews as collection method. Goal-oriented selections of the public housing companies are applied. Operationalization was based on the interview guide and the collection of empirical data were transcribed and coded to facilitate analysis. Conclusions: The study has only focused on the seven public housing companies which are included in the study. Therefore it is not possible to draw any conclusions on all public housing companies in Sweden. It has emerged that component depreciation contributes to the benefit of five of the seven public housing companies. Costs for implementing component depreciation are extra work and expenses for computer software.

Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan.  Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan.   Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk.  Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex.  samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.

De flesta föräldrar som var rökare och hade små barn i hemmet var medvetna om att de utsatte sina barn för passiv rökning. Tidigare forskning visade på att det också fanns föräldrar som inte hade kunskaper om hur passiv rökning kunde påverka sitt barns hälsa och sin egen hälsa. Syftet var att beskriva föräldrar med barn 0-5 års motivation för att sluta röka.  Metoden var systematisk litteraturstudie utifrån kvalitativa artiklar för att få en djupare förståelse. De 13 kvalitativa artiklarna analyserades enligt Meta-etnografisk metod. Resultatartiklarna visade att det finns motivationsfaktorer och hinder att forcera på vägen mot ett rökfritt hem och presenterades i följande teman:  Barnets hälsa, förebild som förälder rökfri miljö, stöd från primärvården.Slutsatsen är att det som motiverar föräldrarna till att sluta röka är omsorg om barnets hälsa, att vara en förebild som förälder och att skapa en rökfri miljö och att få stöd från primärvården. Mer forskning behövs i ämnesområdet för att beskriva hur distriktssköterskan kan hjälpa föräldrar och barn i åldrarna 0-5 år till en rökfri vardag. / Parents´ that smoke and had small children in their home are concerned about the fact that they exposed their children to passive smoking. Previous research has found that parents´ that did not have any knowledge about passive smoking and how this could impact their own and children´s health. The aim of the current study is to describe the motivation of parents with children 0-5 years old wanting to quit smoking. The method used was a meta-analysis from thirteen qualitative articles. The result revealed that there is motivational factors and obstacles to focus on when improving a non-smoking home. This were presented into following themes:  Children´s health, parents as role model, non-smoking environment and support from primary care . To conclude: the motivations behind the parents´ choice to stop smoking is because of the increased awareness of their child´s health, being a good role model as a parent, build a smoke-free environment by receiving support from primary care. Although more research is needed to describe how the district nurse can support parents and small children between age 0-5 years old for a better everyday life.

<p>Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.</p>

Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.

Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential. Vi är därför intresserade av att se huruvida bolagen kontinuerligt förbättrat redovisningen av dessa krav eller om förbättringen har avtagit i takt med tiden. Problemformulering: Går det att se en kontinuerlig förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven under perioden 2005 till 2009? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida bolag med stor andel goodwill av totala tillgångar har förbättrat redovisningen av upplysningskraven kontinuerligt för varje år från och med införandet av den nya standarden vid år 2005 till och med år 2009. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär. I urvalet ingick 35 börsnoterade bolag som alla uppvisade en goodwillpost bestående av mer än 30 procent av bolagets totala tillgångar. Resultat och slutsatser: Slutsatsen är att bolagen inte förbättrat sin redovisning av upplysningskraven kontinuerligt mellan samtliga undersökta år. Endast en punkt visade på en kontinuerlig förbättring. År 2009 visar att bolagen fortfarande har en lång väg kvar att gå gällande upplysningskraven.