Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa. För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på.  För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien. Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan  och  hälsa som motsats till sjukdom.  När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.

<p><p> </p></p><p> </p><p><p> </p></p><p> </p><p><p>Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.</p><p>För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  <em>Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på.  </em>För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien.</p><p><p>Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. <em>Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan  </em>och  <em>hälsa som motsats till sjukdom.  </em>När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.</p></p></p>

Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt. Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Dessutom framkom det att det är viktigt att jobba med hälsa på alla plan som finns i skolan. Hälsa kopplas ofta till kost och motion men innefattar så mycket mer. Hälsa handlar allt ifrån fysiskt, psykiskt till socialt välbefinnande. Därför är det viktigt att i ett hälsoarbete beröra alla dessa delar för att få ett så heltäckande arbete som möjligt. Vi har kommit fram till att arbetet måste vara förankrat bland all personal för att ett hälsoarbete ska bli slagkraftigt och fungera i längden.

<p>Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt.</p><p>Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Dessutom framkom det att det är viktigt att jobba med hälsa på alla plan som finns i skolan.</p><p>Hälsa kopplas ofta till kost och motion men innefattar så mycket mer. Hälsa handlar allt ifrån fysiskt, psykiskt till socialt välbefinnande. Därför är det viktigt att i ett hälsoarbete beröra alla dessa delar för att få ett så heltäckande arbete som möjligt. Vi har kommit fram till att arbetet måste vara förankrat bland all personal för att ett hälsoarbete ska bli slagkraftigt och fungera i längden.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur företagets hälsoplan efterföljs och i vilken utsträckning den lever upp till de anställdas behov och önskemål. Samt undersöka hur de anställdas aktuella hälsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frågeställningar; Hur ser det aktuella hälsoarbetet ut på företaget? Hur ser de anställdas aktuella hälsostatus ut? Samvarierar hälsostatus (upplevd psykisk, fysik hälsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anställda företagets hälsoarbete?   Metod Vi har gjort en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. Enkäten är gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19. Företaget vi har valt att undersöka har kontor i Sverige och Finland och urvalsgruppen är dem med anställning på företagets kontor i Stockholm och Mariehamn. Antalet utskickade enkäter är 191 varav 73 har blivit besvarade.   Resultat Resultaten visar att de anställda har förhållandevis god hälsa men uppvisar tendens till stressrelaterad sjukdom. Företaget bedriver hälsoarbetet på så sätt att man försöker uppmuntra till fysiskaktivitet på arbetstid samt bjuder in till olika typer av föreläsningar och ”prova på pass” för att på så vis försöka individanpassa de anställdas träning. Företagets anställda upplever hälsoarbetet som relativt genomtänkt och relevant, förhållandevis tillräckligt för att tillgodose behoven hos de anställda och de flesta tycker att ledningen lyckats ganska bra med att upprätthålla den nedskrivna hälsopolicyn.   Slutsats Företagets arbete har på ett bra sätt nått fram till de anställda, dock finns vissa områden där deras uppfattningar om vad som sätts i kraft går isär. Vi anser att företaget arbetar bra men att det finns områden där mer skulle kunna göras, så som att minska stressen på arbetsplatsen och på ett tydligare sätt promota de förmåner som finns.

Organisationer arbetar i allt större utsträckning för att främja god hälsa hos personalen och erbjuder därför olika former av hälsofrämjande insatser. Med dessa satsningar kan organisationer uppnå minskade kostnader genom lägre sjukfrånvaro och ökad produktivitet hos personalen, bli en mer attraktiv arbetsgivare och bättre anpassa sig till en föränderlig omvärld. Tidigare forskning inom området är till stor del gjord utifrån ett organisationsperspektiv med fokus på företagsekonomiska vinster. Syftet med denna kvalitativa studie är emellertid att belysa personalens upplevelser av hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen och genom detta bidra till en mer nyanserad bild av organisationers hälsoarbete. Studien är baserad på 13 semistrukturerade intervjuer med personal inom en organisation som bedriver ett brett arbete för att främja personalens hälsa. Resultatet visar att personalens upplevelser är delade, med både positiva och negativa effekter. Hälsoarbetet bidrar till upplevelser av att arbetsgivaren visar omtanke, men ur resultatet framkommer även upplevelser av psykisk påfrestning. Hälsoarbetet framstår som paradoxalt - varför bedriver organisationen ett hälsofrämjande arbete som ur flera aspekter bidrar till ohälsa? Studiens resultat analyseras genom kritisk organisationsteori och normativ styrning tillsammans med begrepp från sociologerna Foucault och Goffman. Ur dessa perspektiv används hälsoarbetet som styrmekanism för att påverka och styra personalen i önskad riktning.

<p>Rapportens syfte är dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av två hälsoprojekt som baseras på samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hälsofrämjande arbete. Projektet Hälsoarbete i samverkan bygger på samverkan mellan olika aktörer i en kommun, från förskola till näringsliv, och projektet Idrott och folkhälsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lång tid och därför är det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvärderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvärderare också haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kännedom.Analysen visar att hälsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nått många, inte minst barn och ungdomar. Samtidigt är hälsoarbete svårdefinierat och komplext. För att bedriva ett gediget och långsiktigt arbete behövs både ett brett angreppssätt utifrån en systemteoretisk grund och tydlighet i ansvar, ledning och dokumentering. Utöver detta är närhet till ledningspersoner angeläget för legitimiteten och förankringen.</p>

A health-promoting workplace is created through the joint efforts of employers, employeesand the society. In today's society a lot of time is spent at work, and work is seen more as aprerequisite for health, by creating a sense of identity for the individual as well as socialstatus. Today many teachers feel stress at work, where threats and violence arecommonplace. If given the opportunity to switch careers, half of all the teachers wouldchoose a different profession.The purpose of the study is to examine how teachers at a private elementary school describetheir working environment and how they experience health promotion in their workplace.Seven qualitative individual semi-structured interviews were conducted, and the materialwas structured with a manifest content analysis. Categories and sub-categories created theend result. The results show that teachers experience a lack of continuous health promotionin the workplace. Few actions are made to improve health and the teachers feel that stress,threats and violence exist in the workplace.There is a belief that management together withteachers could create a good working environment and that management is open to theteachers’ proposals.The conclusions of the study are that the teachers experiencing stress, threats and violence inthe workplace. They feel that the discussion about health work is absent and do not think thatthe management shows enough interest in the matter. The teachers lack the commitment andencouragement from the management. / En hälsofrämjande arbetsplats skapas genom ett gemensamt arbete från arbetsgivare, arbetstagare och samhället. I dagens samhälle spenderas mycket tid på arbetsplatsen och arbetet ses mer som en förutsättning för hälsa, detta genom att skapa identitet och social status. Det är många lärare som känner stress på arbetet, även hot och våld är vanligt förekommande. Om det gick att välja yrke igen skulle hälften av lärarna välja ett annat yrke.Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på en privat grundskola beskriver sin arbetsmiljö och hur de upplever att hälsoarbetet bedrivs på arbetsplatsen. Undersökningen har utförts med sju kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att strukturera materialet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen är bristande. Det sker ett fåtal insatser för att förbättra hälsan och pedagogerna upplever stress, känsla av otillräcklighet, hot och våld på arbetsplatsen. Det finns en upplevelse av att ledning tillsammans med pedagogerna kan skapa en bättre arbetsmiljö och att ledningen har en öppenhet för pedagogernas förslag.Slutsatsen av studien är att pedagogerna upplever stress, hot och våld på arbetsplatsen. De upplever att diskussionen kring hälsoarbetet är frånvarande och tycker inte att ledningen visar något intresse i frågan. Pedagogerna saknar engagemang och uppmuntran från ledningen.

Rapportens syfte är dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av två hälsoprojekt som baseras på samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hälsofrämjande arbete. Projektet Hälsoarbete i samverkan bygger på samverkan mellan olika aktörer i en kommun, från förskola till näringsliv, och projektet Idrott och folkhälsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lång tid och därför är det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvärderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvärderare också haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kännedom.Analysen visar att hälsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nått många, inte minst barn och ungdomar. Samtidigt är hälsoarbete svårdefinierat och komplext. För att bedriva ett gediget och långsiktigt arbete behövs både ett brett angreppssätt utifrån en systemteoretisk grund och tydlighet i ansvar, ledning och dokumentering. Utöver detta är närhet till ledningspersoner angeläget för legitimiteten och förankringen.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel. Det promotiva hälsoarbetet är ett gemensamt ansvar som alla i organisationen har ansvar för. Respondenterna vittnar även de om att hälsoarbete är till fördel för alla i organisationen. Sjuktal minskar och produktiviteten ökar. Förutsägbarhet och meningsfullhet ökar arbetstillfredsställelsen. [1] En noggrann genomgång av begreppet KASAM görs i avsnitt 7.