<p>Syfte</p><p>Det övergripande syftet med vårt arbete är att undersöka vad begreppet hälsa innebär för lärare inom ämnet idrott och hälsa på 7 - 9 skolor samt hur de arbetar med hälsa under lektionstid. Vårt syfte är också att undersöka hur lärarna uppfattar hälsoarbetet på hela skolan, vems är ansvaret för att hälsoarbetet bedrivs. Vi vill också få en bild av hur idrottslärare skulle vilja arbeta med hälsa om de fick obegränsat med resurser.</p><p>Metod</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning och intervjuat 7 stycken lärare som är verksamma i årskurs 7-9.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Alla lärare har varit eniga om att det är den fysiska hälsan ligger till grund för idrottsundervisningen. Detta trots att den psykiska och sociala hälsan anses vara två stora faktorer för en god hälsa enligt världshälsoorganisationen (WHO). Det framkom att lärarna arbetar med hälsa fortlöpande och väver in hälsa i hela undervisningen. Hälsa är något som genomsyrar allt, enligt lärarna. Det finns vissa moment som är speciellt förknippade med hälsa. Vilka moment det var skiljde sig mellan lärarna, det var en tolkningsfråga. Koppling mellan teori och praktik görs konstant i och med att det sällan förekommer renodlade teoripass i idrottsundervisningen. Anledningen till att hälsoundervisningen skiljer sig så mycket beror på att läro- och kursplanerna är så pass tolkningsbara samt att lärarnas egna erfarenheter och kunskaper skiljer sig.</p>

Intresset för hälsa och friskvård har ökat i samhället de senaste åren. Motion rekommenderas för att förhindra en rad olika sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, ryggont, hjärt- och kärlsjukdomar och utmattningssyndrom. Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsa i en befolkning och skattelättnader har skett för friskvård på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen är att analysera friskvårds-/hälsoarbetet i svenska primärkommuner genom att jämföra arbetet inom fyra kommuners ledningskontor. Analysen fokuserar på frågeställningarna: Vilket friskvårds-/hälsoarbete bedriver kommunledningskontoren för de kommunanställda? Hur får man de anställda att ta del av och hur implementerar man friskvårds-/hälsoarbetet? Hur följer man upp friskvårds-/hälsoarbetet? Kommunledningskontorens attityd till friskvårds-/hälsoarbete undersöktes också. För att uppfylla syftet har vi använt ett hermeneutiskt synsätt i tolkning av empirin. Vald undersökningsdesign är en komparativ fallstudie, och vald datainsamlingsmetod är en intervjuundersökning. Empirin samlades in genom att intervjua åtta personalchefer och HR-konsulter/personalstrateger i fyra kommuner i Stockholms Län. Tillförlitlighet säkrades genom att låta respondenter granska och godkänna det skriftliga materialet från intervjuerna. Vi fann att kommunerna har ett brett utbud av friskvårdssatsningar såsom friskvårdsbidrag och friskvårdstimme på arbetstid. I dessa kommuner finns det tillgång till gym, stavgång, massage, viktminskningsprogram, satsningar på aktiviteter på fritiden genom personalföreningar, motionspristävlingar och arbetsmöten i form av walk and talk. Endast 40 % av de kommunanställda kan eller vill dock ta del av friskvårdsbidraget eller friskvårdstimmen. Friskvården är förankrad i alla fallkommuner med hjälp av dokument, delegerat ansvar till enhetschefer och i vissa kommuner till friskvårdsinspiratörer, som är medarbetare med friskvårdsarbete som en extra uppgift. Uppgiften kan vara att ha en punkt på arbetsplatsmöten och genom att ge uppdrag till personalföreningarna att organisera friskvårdsaktiviteter. Det finns ett aktivt friskvårdsarbete i organisationerna men uppsatsförfattarna saknar en medveten aktiv uppföljning av friskvårdsarbetet, som sker huvudsakligen genom medarbetarenkäten. Respondenterna var positiva till friskvårdsarbete och tror att det kan bidra till en kostnadsbesparing för kommuner, de tror också att en chefs positiva inställning är mycket viktigt för en lyckad friskvårdssatsning.

Ett hälsofrämjande arbete inom fritidshemmet betonar elevernas möjligheter att stimulera sina fysiska och psykiska behov. Studiens syfte har varit att bidra med ökad förståelse kring hur olika fritidshem arbetar gällande det hälsofrämjande arbetet. Fritidshemmens olika förutsättningar för ett sådant arbete vill vi även undersöka. Studiens grund har utgått från fritidslärarnas egna kunskaper och perspektiv på hälsoarbetets betydelse. Åtta kvalitativa intervjuer har lagt grunden till studiens resultat. Dessa intervjuer har transkriberats för sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet analyserades och jämfördes med relevant litteratur samt ramfaktorteorin, som även är studiens teoretiska utgångspunkt. Studiens slutsats är att de verksamma lärarna på fritidshemmen besitter en förståelse för hur viktigt hälsoarbetet är. Det finns dock en stor variation mellan fritidshemmens eftersom förutsättningarna för ett hälsofrämjande arbete ser olika ut. De flesta fritidshemmen har inga tydliga riktlinjer för ett fullgott hälsoarbete vilket öppnar upp för de verksamma fritidslärarnas egna tolkningar gällande detta.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasienivå definierar begreppet hälsa och hur de arbetar för att främja elevernas kunskaper om hälsa och vikten av livsstilsfaktorer. Metoden som har använts för att genomföra studien är semistrukturerade intervjuer och 5 gymnasielärare i ämnet idrott och lärare med olika års erfarenhet har intervjuats. Studiens resultat visar att lärarna har en mångsidig förståelse av begreppet hälsa, där de tar hänsyn till hälsans fysiska, psykiska och sociala aspekter. Lärarnas arbete för att främja elevernas kunskaper om hälsa och ett hälsosamt liv kännetecknas av rörelseaktiviteter samt diskussioner om hur dessa aktiviteter bidrar till elevernas hälsa. Lärarna möter också utmaningar i sitt arbete, bland annat otillräcklig tid för undervisning, brist på resurser och vaga riktlinjer och direktiv från Skolverket.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatägt omsorgsföretag arbetar långsiktigt med personalens fysiska och psykiska hälsa samt hur personalen upplever hälsoarbetet och sin fysiska och psykiska hälsa på arbetsplatsen. Då verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hälsa utan att det inkräktar på den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat område inom arbetshälsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med två personer ur ledningen, och genom två parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar långsiktigt med personalens hälsa samt hur personalen upplever hälsan på arbetet. Resultatet bearbetades med hjälp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009). Resultaten visade att företagets långsiktiga strategi bygger på att satsningar görs för att förebygga ohälsa på ett tidigt plan. Personalen uppmuntras genom ett flertal aktiviteter till en sund livsstil. Genom systematiskt arbetsmiljöarbete, tydliga handlingsplaner, arbetsordningar samt kompetensutveckling skapas säkerhet och trygghet för personalen, vilket främjar personalens fysiska och psykiska hälsa. Resultaten visade även att personalen upplever sig ha en god fysisk och psykisk hälsa. Dock uppfattar inte personalen i vissa lägen hälsoarbetet lika positivt som ledningen. Personalen saknar stöd från ledningen i konfliktsituationer på arbetsplatsen och då det handlar om psykiska påfrestningar i arbetet. Resultaten visade även att ledningen ibland inte når ut till personalen då det gäller syftet med hälsofrämjande åtgärder. Författarna hoppas att resultatet från denna studie kan bli en inspiration i fortsatt hälsoarbete för såväl det studerade företaget som för andra företag. / The purpose of this qualitative study was to investigate how a privately owned health care company works with employee work health, both physical and mental health, in a long-term perspective. The purpose was also to investigate how the employees perceive the company's health work and their own physical and mental work health. Since the main purpose of the business was described as caring for the people that live in the company's houses, it is interesting to investigate how a company like this also can work when it comes to caring for the employees without neglecting the company business. At the time of this study this was a relatively unexplored area in the work health research. By doing individual interviews with two persons from the company's management and two interviews in pairs with four of the company's employees the authors were able to chart how the company works in a long-term perspective concerning employee health and also how the employees interpret the health status at their workplace. The results were analyzed using an analysis described by Kvale and Brinkmann (2009). The results showed that the long-term strategy of the company rests on preventive health investments at an early stage. The employees are encouraged to a healthy lifestyle by several activities arranged by the company. By actively applying a systematic work environment strategy, manifestive plans of action, working regulations and capacity building, safety and comfort can be created, which enhance the physical and mental health of the employees. The results also showed that the employees perceive the company's health work as positive and feel both physically and mentally well at their workplace. However at certain aspects the employees did not think as well of the company's health work as the management did. The employees lacked support from the management in situations of conflict at the workplace and in situations of mental strain at work. The results also showed that the management at times doesn't give enough information of the purpose of the health maintenance investments that are made. The authors of this study hope that the results can work as an inspiration for further health work to the studied company as well as for other companies.

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka olika delar begreppet hälsa innefattar och därigenom få fram en helhetsbild av hälsobegreppet för att utifrån denna bild titta på hur hälsoarbetet i skolan kan bedrivas på några olika sätt. Med utgångspunkt från syftet har jag försökt få svar på vilka olika definitioner som finns av begreppet hälsa, vad fysisk respektive psykisk hälsa innebär, hur hälsoarbetet aktivt bedrivs i skolorna idag samt om leken har någon betydelse för barnens hälsa. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att se om litteraturen kunde besvara mina frågor. Därefter intervjuade jag sex lärare som arbetar med barn i år F - år 6. Intervjuerna syftade till att undersöka lärarnas inställning till hälsans olika delar samt om och hur de arbetar med hälsa i skolan för att sedan kunna jämföra med den litteraturstudie jag gjort. Jag genomförde också en enkätundersökning bland barn i fyra klasser i åldrarna 7-10 år. Enkätens huvudsyfte var att se vilka kost - och motionsvanor barn har. </p><p>Genom både litteraturen och intervjuerna har jag fått fram att hälsa är ett sammansatt begrepp som innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att kunna arbeta med hälsa i skolan och grundlägga bra vanor hos eleverna bör arbetet vara genomtänkt, återkomma kontinuerligt samt involvera alla lärare på skolan. Enkätundersökningen visar att många barn äter frukt och grönsaker samt tycker om att röra på sig och leker ofta - dock inte alla barn. Hälsa är grunden för barnens inlärningssituation vilket motiverar att arbeta med hälsofrämjande insatser i skolan.</p>

<p> </p><p>En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen. Vidare ville man öka de anställdas medvetenhet för att på så sätt skapa en möjlighet för dem att påverka sin egen livsstil. Projektet är nu i sitt slutskede och en redovisning av dessa hoppfulla mål skall göras.</p><p> </p><p>Syftet vi har med denna uppsats är att undersöka om Hälsovågens specifika målsättning gällande den fysiska och psykosociala hälsan blivit förbättrad samt om de anställdas hälsomedvetenhet ökat. Vidare var ett delsyfte att studera vilken roll hälsocoacherna haft för individerna som deltagit i projektet Hälsovågen.</p><p> </p><p>Vi har tagit stöd i en tidigare undersökning gällande hur hälsocoacher arbetar. Där intervjuer genomfördes vid en skola, länets friskvårds organisation samt Karlstad universitets samarbetspartner, Karlstads Medicinska Tränings Institut (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). I nuvarande undersökning genomförde vi en intervju med en av de ledande för projektet vid KMTI. Vi tog del av Hälsovågens datainsamling som var gjord i form av två enkäter. Den första skickades ut 2005 och den andra, sen höst 2007.  </p><p> </p><p>Det vi kom fram till i vår tidigare undersökning är att hälsocoacher arbetar på liknande sätt trots skilda miljöer. De arbetar utifrån vart individen i livet. Samtliga tar stöd i forskningsbaserad kunskap och bygger vidare med personliga erfarenheter. De finns som ett stöd för kunderna och försöker förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt.</p><p> </p><p>Resultaten inom projektet Hälsovågen tyder på att de anställda numer tänker på sin <em>hälsa</em> oftare och är mer aktiva på sin fritid. Tendensen pekar mot att upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet har ökat. Långtidssjukskrivningarna har minskat med närmare 60 % och vad som upplevs, har en ökad hälsomedvetenhet bildats. Dock kan inga säkerställda svar ges på grund av bland annat stort bortfall. För att tydliggöra vissa delresultat genomfördes även en bortfallsanalys och en innehållsanalys.</p> / <p> </p><p>You can find a healthcoach working in several arenas in the society. Some examples are companies, schools, and training faculties and so on. They are using different working methods when meeting people, but most of the time the work is about helping people with healthprevention and healthpromotion after the individual's lifesituation. "Healthwave - sense of balance in the daily life" is a project which purpose is to strengthen the healthcare at Karlstads University. The project started in spring 2005 and the purpose was to improve the physical and psychosocial health among the employees and through that, decrease the sickness rate. Further on, the projects intentions were to increase the workers health-awareness to create an opportunity for them to affect there lifestyle. The project is now in the final act and an annual report of the project is a pressing issue.</p><p> </p><p>Our purpose with this essay is to investigate if the Healthwave mainly purpose involving the physical and psychosocial health been improved and if the employees health-awareness has increased. We have also chosen to investigate which role the healthcoaches had for the involved workforce in the project "Healthwave".</p><p> </p><p>We have taken part of a previous investigation that involves how healthcoaches can work. There intervjues were carried out at school, the county's healthcare organization and Karlstads university's cooperative partner, Karlstads Medical Training Faculty (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). In addition to this we also did one more interview with the one who has the managing position for the project at KMTI. We used information from Healthwaves two questionnaires. The first one was created 2005 and the second 2007.  </p><p> </p><p>The results were showing that healthcoaches are using similar working methods even if the are on different arenas. They are working after every individuals life situation. Knowledge based fact is what they all are using in there work and this combined with there experience creates the working method. They are there as a support for the customers and are trying to express knowledge in an empowering way.</p><p> </p><p>The results are showing that the employees at Karlstads University are presumably thinking on there health more often and are more active on their sparetime. The development shows that the experience of a general healthcondition has improved. The long during sickness rate has decreased with about 60 % and what it seems, a higher health-awareness had been real.  However we can't give any reliable results because of the anonymity and big losses of the questionnaires. We made a fall off analysis and a contet analysis to make our results more reliable.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa?</p><p>Metod</p><p>Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram.</p><p>Resultat</p><p>Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske.</p><p>Slutsats</p><p>Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.</p>

Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka olika delar begreppet hälsa innefattar och därigenom få fram en helhetsbild av hälsobegreppet för att utifrån denna bild titta på hur hälsoarbetet i skolan kan bedrivas på några olika sätt. Med utgångspunkt från syftet har jag försökt få svar på vilka olika definitioner som finns av begreppet hälsa, vad fysisk respektive psykisk hälsa innebär, hur hälsoarbetet aktivt bedrivs i skolorna idag samt om leken har någon betydelse för barnens hälsa. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att se om litteraturen kunde besvara mina frågor. Därefter intervjuade jag sex lärare som arbetar med barn i år F - år 6. Intervjuerna syftade till att undersöka lärarnas inställning till hälsans olika delar samt om och hur de arbetar med hälsa i skolan för att sedan kunna jämföra med den litteraturstudie jag gjort. Jag genomförde också en enkätundersökning bland barn i fyra klasser i åldrarna 7-10 år. Enkätens huvudsyfte var att se vilka kost - och motionsvanor barn har. Genom både litteraturen och intervjuerna har jag fått fram att hälsa är ett sammansatt begrepp som innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att kunna arbeta med hälsa i skolan och grundlägga bra vanor hos eleverna bör arbetet vara genomtänkt, återkomma kontinuerligt samt involvera alla lärare på skolan. Enkätundersökningen visar att många barn äter frukt och grönsaker samt tycker om att röra på sig och leker ofta - dock inte alla barn. Hälsa är grunden för barnens inlärningssituation vilket motiverar att arbeta med hälsofrämjande insatser i skolan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa? Metod Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram. Resultat Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske. Slutsats Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.