Intresset för hälsa och friskvård har ökat i samhället de senaste åren. Motion rekommenderas för att förhindra en rad olika sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, ryggont, hjärt- och kärlsjukdomar och utmattningssyndrom. Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsa i en befolkning och skattelättnader har skett för friskvård på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen är att analysera friskvårds-/hälsoarbetet i svenska primärkommuner genom att jämföra arbetet inom fyra kommuners ledningskontor. Analysen fokuserar på frågeställningarna: Vilket friskvårds-/hälsoarbete bedriver kommunledningskontoren för de kommunanställda? Hur får man de anställda att ta del av och hur implementerar man friskvårds-/hälsoarbetet? Hur följer man upp friskvårds-/hälsoarbetet? Kommunledningskontorens attityd till friskvårds-/hälsoarbete undersöktes också. För att uppfylla syftet har vi använt ett hermeneutiskt synsätt i tolkning av empirin. Vald undersökningsdesign är en komparativ fallstudie, och vald datainsamlingsmetod är en intervjuundersökning. Empirin samlades in genom att intervjua åtta personalchefer och HR-konsulter/personalstrateger i fyra kommuner i Stockholms Län. Tillförlitlighet säkrades genom att låta respondenter granska och godkänna det skriftliga materialet från intervjuerna. Vi fann att kommunerna har ett brett utbud av friskvårdssatsningar såsom friskvårdsbidrag och friskvårdstimme på arbetstid. I dessa kommuner finns det tillgång till gym, stavgång, massage, viktminskningsprogram, satsningar på aktiviteter på fritiden genom personalföreningar, motionspristävlingar och arbetsmöten i form av walk and talk. Endast 40 % av de kommunanställda kan eller vill dock ta del av friskvårdsbidraget eller friskvårdstimmen. Friskvården är förankrad i alla fallkommuner med hjälp av dokument, delegerat ansvar till enhetschefer och i vissa kommuner till friskvårdsinspiratörer, som är medarbetare med friskvårdsarbete som en extra uppgift. Uppgiften kan vara att ha en punkt på arbetsplatsmöten och genom att ge uppdrag till personalföreningarna att organisera friskvårdsaktiviteter. Det finns ett aktivt friskvårdsarbete i organisationerna men uppsatsförfattarna saknar en medveten aktiv uppföljning av friskvårdsarbetet, som sker huvudsakligen genom medarbetarenkäten. Respondenterna var positiva till friskvårdsarbete och tror att det kan bidra till en kostnadsbesparing för kommuner, de tror också att en chefs positiva inställning är mycket viktigt för en lyckad friskvårdssatsning.

Fysisk aktivitet blir ett allt viktigare ämne sett till det fysiska och psykiska välbefinnandet. I takt med att fler arbetsplatser blir stillasittande och arbetsbelastningen högre, blir det en relevant fråga för att främja hållbara och hälsosamma medarbetare. Organisationer som uppmuntrar till fysisk aktivitet präglas av lägre sjukfrånvaro och mer produktiva och motiverade medarbetare som trivs på arbetsplatsen. Det är därför till organisationers fördel att erhålla friskvårdssatsningar som möjliggör för medarbetarna att prioritera sin hälsa, både den mentala och kroppsliga. Många organisationer upplever däremot att det finns en svårighet i att motivera och inkludera samtliga medarbetare till att nyttja de friskvårdssatsningarna som erbjuds. Utmaningen sitter i att locka de medarbetare som inte finner något intresse av en aktiv livsstil. Denna kvalitativa studie syftar därför till att undersöka hur arbetsgivarrepresentanter med ansvar för friskvårdsarbetet upplever att de kan tillhandahålla friskvårdssatsningar som motiverar medarbetarna och bidrar till en god arbetsmiljö. För att undersöka detta har det genomförts åtta semi-strukturerade intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från olika organisationer. Sedan har en induktiv tematisk analys tillämpats som metod för att analysera det framtagna resultatet. Studiens resultat visar på att balans och återhämtning blir viktiga faktorer för att medarbetare ska hålla och orka i både privat- och arbetsliv. För att detta ska vara möjligt blir friskvård en viktig del, då det uppmuntrar medarbetare till att avsätta tid för hälsan. Fysiskt och psykiskt välmående utgör grunden för hållbara medarbetare, som har visat sig främja en god arbetsmiljö, Detta då de tenderar att vara mer produktiva, motiverade, mindre stressade och mer nöjda i vardagen. Vi har även identifierat att en god arbetsmiljö främjas av gemensamma aktiviteter då det ökar känslan av tillhörighet, trivsel och goda relationer i arbetsgruppen. Att kombinera gemensamma aktiviteter med bonusgrundade tävlingar har visat sig vara ett sätt som upplevts bra för att inkludera och motivera fler medarbetare till att nyttja friskvården. Detta i kombination med individuella friskvårdssatsningar för att bidra med alternativ till de medarbetare som föredrar att vara aktiva på egen hand. / Physical activity is becoming an increasingly important topic in terms of physical and mental well-being. As more workplaces become sedentary and workloads increase, it becomes a relevant issue for promoting a sustainable and healthy workforce. Organizations that encourage physical activity are characterized by lower absenteeism and more productive, motivated, and happy employees. It is therefore to the advantage of organizations to obtain wellness initiatives that enable employees to priorities their health, both mental and physical. However, many organizations find that there is a difficulty in motivating and including all employees to use the wellness initiatives offered. The challenge lies in attracting those employees who do not find any interest in an active lifestyle. This qualitative study therefore aims to investigate how employer representatives with responsibility for wellness work feel that they can provide wellness initiatives that motivate employees and contribute to a good working environment. To investigate this, eight semi-structured interviews were conducted with employer representatives from different organizations. Then, an inductive thematic analysis has been applied as a method to analyze the obtained results. The results of the study show that balance and recovery are important factors for employees to maintain and cope in both private and working life. For this to be possible, wellness becomes an important part, as it encourages employees to set aside time for health. Physical and mental well-being is the basis for sustainable employees, which has been shown to promote a good working environment, as they tend to be more productive, motivated, less stressed, and more satisfied in everyday life. We have also identified that a good work environment is promoted by joint activities as it increases the sense of belonging, well-being, and good relations in the work group. Combining joint activities with bonus-based competitions has proved to be a way of including and motivating more employees to use the wellness program. This is combined with individual wellness initiatives to provide alternatives for employees who prefer to be active on their own.