SAMMANFATTNING Titel: Skolsköterskors upplevelser av att tillgodose elevers behov. Författare: Fahlén Hanna, Lindell Katja Institution: Institution för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/Kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15 hp Handledare: Thorstensson Stina Examinator: Browall, Maria Sidor: 29 Nyckelord: skolsköterska, elever, omvårdnad, upplevelser, förebyggande hälsoarbete     Bakgrund: Skolsköterskorna har ett omfattande omvårdnadsarbete med att främja elevers hälsa och kan göra skillnad för elever i skolan, när det gäller deras hälsa och prestation. Förutsättningarna för hur skolsköterskor har möjlighet att utföra sitt hälsofrämjande omvårdnadsarbete varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors upplevelser av att kunna tillgodose elevernas behov av skolsköterskans tjänster.     Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för denna studie. Nio skolsköterskor från olika kommuner i Skåne intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av deras hälsofrämjande omvårdnadsarbete. Genom detta kan de bidra till god hälsa för eleven som i sin tur kan generera goda studieresultat. Skolsköterskorna belyste att ett samarbete med elevhälsoteamet och övrig personal på skolan är viktigt för att kunna tillgodose elevernas behov. Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av att känna trygghet i att kunna besöka skolsköterskan spontant vilket i nuläget inte alltid kan tillgodoses på grund av bristande resurser.                       Konklusion: Skolsköterskorna upplevde att de kan tillgodose elevernas behov om tillräckligt med resurser finns. Om skolsköterskan inte har möjlighet till att utföra ett hälsofrämjande arbete, föreligger det en risk för att elevernas välbefinnande och hälsa minskar vilket i sin tur kan medföra sämre studieresultat. / ABSTRACT Title: School nurses experiences to meet students’ needs. Author: Fahlén Hanna, Lindell Katja Department: School of Health and Education, University of Skövde. Course: Master Degree Project in Nursing, 15 ECTS Supervisor: Thorstensson Stina Examiner: Browall, Maria Pages: 29 Keywords: school nurse, students´, nursing, experiences, health promotion     Background: The school   nurses have an extensive nursing effort to promote student health and they   can make a difference for the students in the school when it comes to their   health and performance.  Aim: The aim of the study was to   investigate the school nurses ‘experiences of being able to meet students’   needs for school nurse services.  Method: An inductive approach was selected for this study. Nine school   nurses from various municipalities in Skåne were interviewed. The data were   analyzed using a qualitative analysis.  Results: The school nurses experience that the students need their health   care work. Through this, they can contribute to the good health of the   student which in turn can generate good academic results. The school nurses   highlights that working with student health team and other staff at the   school is important to meet students' needs. The school nurses experience   that students need to feel confident in being able to visit the school nurse   spontaneously which at present cannot always be met due to lack of resources.   Conclusion: The school   nurses experience that they can meet the needs of the students if sufficient   resources are available. If the school nurse is not able to perform a health   promotion, there is a risk that students’ well-being and health decline,   which in turn may affect academic performance negatively

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning fysisk aktivitet på recept används inom Region Uppsala samt undersöka om det finns ett intresse till att förskriva FaR och vad som eventuellt påverkar detta intresse. Metod Urvalet i denna undersökning var legitimerad personal i Uppsala län med förskrivningsrätt av FaR på hälso- och vårdcentraler. En enkätundersökning genomfördes på 26 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Uppsala län. Totalt 46 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer var bland annat befattning, kön, kommuntillhörighet, nyttjande av FYSS och FaR, egen motion samt intresset att förskriva FaR och motivering till intresset. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med hjälp av deskriptiv data, Spermans korrelationsanalys samt boxplot.   Resultat Majoriteten av respondenterna uppger att deras vårdcentral arbetar med FaR. Det föreligger en stor skillnad i antalet skriftliga FaR-ordinationer och antalet muntliga rekommendationer. Gällande intresset till att förskriva FaR var det 19 personer av vårdpersonalen som skattade ett lågt intresse varav 26 personer skattade ett högt intresse.  Det finns ej något signifikant samband mellan hur ofta man motionerar i förhållande till vilket intresse man har till att förskriva FaR. Gällande intresset till FaR i relation till hur mycket FaR som förskrivs kunde inga samband tydas. Slutsats Våra resultat visar på att majoriteten av respondenterna arbetar med FaR på sin vårdcentral å andra sidan förskrivs det relativt lite FaR trots att vårdinstansen arbetar med metoden. I enkätundersökningen framkom således att det är betydligt vanligare att ge muntliga rekommendationer gällande fysisk aktivitet jämfört med en skriftlig FaR ordination. Spridningen kring intresset till FaR är stor men majoriteten av respondenterna har ett intresse till att förskriva mer FaR. Det hittades inga signifikanta samband i enkätundersökningen. Med största sannolikhet beror detta på ett litet stickprov. / Aim The purpose of this study was to investigate the extent to which physical activity onprescription is used within Region Uppsala and to investigate whether or not there is an interest in prescribing FaR and what influences this interest. Method The sample in this survey was registered staff in Uppsala county with the right to prescribe FaR at health and care centres. A survey was conducted at 26 non-private health and care centers in Uppsala county. A total of 46 questionnaires were answered by authorized staff with prescription rights by FaR. Factors studied included position, gender, municipal affiliation, use of FYSS and FaR, own exercise as well as the interest in prescribing FaR and justification for the interest. The results from the survey were analyzed using descriptive data, Sperman's correlation analysis and box plots. Results The majority of respondents state that their health center works with FaR. There is a large difference in the number of written FaR prescriptions and the number of oral recommendations. Regarding the interest in prescribing FaR, 19 people from the healthcare staff estimated a low interest, of which 26 people estimated a high interest. There is no significant relationship between how often one exercises in relation to the interest one has in prescribing FaR. Regarding the interest in FaR in relation to how much FaR is prescribed, no connections could be discerned. Conclusion Our results show that the majority of respondents work with FaR at their healthcare center, on the other hand, relatively little FaR is prescribed even though the healthcare institution works with the method. The survey thus revealed that it is significantly more common to give oral recommendations regarding physical activity compared to a written FaR prescription. The spread of interest in FaR is large, but the majority of respondents have an interest in prescribing more FaR. No significant relationships were found in the survey. This is most likely due to a small sample size.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatägt omsorgsföretag arbetar långsiktigt med personalens fysiska och psykiska hälsa samt hur personalen upplever hälsoarbetet och sin fysiska och psykiska hälsa på arbetsplatsen. Då verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hälsa utan att det inkräktar på den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat område inom arbetshälsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med två personer ur ledningen, och genom två parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar långsiktigt med personalens hälsa samt hur personalen upplever hälsan på arbetet. Resultatet bearbetades med hjälp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009). Resultaten visade att företagets långsiktiga strategi bygger på att satsningar görs för att förebygga ohälsa på ett tidigt plan. Personalen uppmuntras genom ett flertal aktiviteter till en sund livsstil. Genom systematiskt arbetsmiljöarbete, tydliga handlingsplaner, arbetsordningar samt kompetensutveckling skapas säkerhet och trygghet för personalen, vilket främjar personalens fysiska och psykiska hälsa. Resultaten visade även att personalen upplever sig ha en god fysisk och psykisk hälsa. Dock uppfattar inte personalen i vissa lägen hälsoarbetet lika positivt som ledningen. Personalen saknar stöd från ledningen i konfliktsituationer på arbetsplatsen och då det handlar om psykiska påfrestningar i arbetet. Resultaten visade även att ledningen ibland inte når ut till personalen då det gäller syftet med hälsofrämjande åtgärder. Författarna hoppas att resultatet från denna studie kan bli en inspiration i fortsatt hälsoarbete för såväl det studerade företaget som för andra företag. / The purpose of this qualitative study was to investigate how a privately owned health care company works with employee work health, both physical and mental health, in a long-term perspective. The purpose was also to investigate how the employees perceive the company's health work and their own physical and mental work health. Since the main purpose of the business was described as caring for the people that live in the company's houses, it is interesting to investigate how a company like this also can work when it comes to caring for the employees without neglecting the company business. At the time of this study this was a relatively unexplored area in the work health research. By doing individual interviews with two persons from the company's management and two interviews in pairs with four of the company's employees the authors were able to chart how the company works in a long-term perspective concerning employee health and also how the employees interpret the health status at their workplace. The results were analyzed using an analysis described by Kvale and Brinkmann (2009). The results showed that the long-term strategy of the company rests on preventive health investments at an early stage. The employees are encouraged to a healthy lifestyle by several activities arranged by the company. By actively applying a systematic work environment strategy, manifestive plans of action, working regulations and capacity building, safety and comfort can be created, which enhance the physical and mental health of the employees. The results also showed that the employees perceive the company's health work as positive and feel both physically and mentally well at their workplace. However at certain aspects the employees did not think as well of the company's health work as the management did. The employees lacked support from the management in situations of conflict at the workplace and in situations of mental strain at work. The results also showed that the management at times doesn't give enough information of the purpose of the health maintenance investments that are made. The authors of this study hope that the results can work as an inspiration for further health work to the studied company as well as for other companies.

Övervikt och fetma är ett växande komplext folkhälsoproblem även hos barn. Följdsjukdomarna som övervikt och fetma orsakar ett lidande för drabbade barn, vilket även är en stor kostnad för vården och samhället. Flera olika yrkeskategorier förutom distriktssköterskor, som läkare, dietist och psykolog möter barn i arbetet kring övervikt och fetma. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) med en induktiv ansats där åtta distriktssköterskor som arbetar på BVC har intervjuats. I resultatet framkommer betydelsen av ett tvärprofessionellt teamarbete. Genom att samarbeta med dietisten får familjen och barnet träffa sedan träffa dietisten som ger stöd kring kost, portionsstorlek och näringsberäkning av måltidsportioner. Dock är distriktssköterskorna inte närvarande under detta möte. Psykologen kan stödja familjen i deras vardag med gränssättning och med dagliga rutiner som kan påverka familjens kost och levnadsvanor. Teamarbetet med läkarna fungerar bra men deras kunskapsnivå kring att vara uppdaterade på rådande riktlinjer och åtgärder anses bristfälliga, vilket påverkar arbetet kring de överviktiga barnen. Samarbetet med både familjecentralen och med pedagogerna på förskolan anses vara betydelsefull i arbetet kring överviktiga barn. För att alla i teamet ska vara uppdaterade på riktlinjer för övervikt och fetma är det en organisatorisk fråga för att tid ska frigöras åt läkarna så att de kan gå på utbildningsdagarna där gemensam kunskap inhämtas. Genom att förenkla processen med att skriva remiss till obesitasmottagningen och genom att öka samarbetet med både familjecentral och pedagoger på förskolan skulle det stödjande och förebyggande arbetet kring överviktiga barn främjas. Det bidrar i sin tur till en förbättrad folkhälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader. Genom teamarbete och genom att tillvarata de olika specialistkompetenserna ökar chanserna för distriktssköterskor att kunna hjälpa det överviktiga barnet och familjen. / Overweight and obesity are a growing complex public health problem. The secondary diseases that overweight and obesity cause means suffer for the child and cost the society money. The aim of the study is to elucidate district nurses' experience of teamwork at primary child health care centers with overweight children and their families. The data analysis was done through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008) with an inductive approach where eight district nurses working at primary child health care centers were interviewed. The result shows the importance of cross-professional teamwork. By working with the dietitian, the family and the child receive support regarding diet, portion size and nutritional calculation of meal portions. The psychologist can support the family in their everyday lives with boundaries and with daily routines that can affect the family's diet and lifestyle. Teamwork with the doctors works well, but their level of knowledge about being updated on prevailing guidelines and measures is considered inadequate, which affects the work of the overweight children. Through teamwork and utilizing the various specialist skills, the chances of being able to help the obese child and the family increases. Collaboration with both the family center and the educators at the preschool is considered to be important in the work on overweight children. For everyone in the team to be up to date on guidelines for overwight and obesity, it is an organizational issue to free time for the doctors so that they can go on training days where common knowledge is obtained. By simplifying the process of writing a referral to the obesity clinic and by increasing cooperation with both family centers and educators at the preschool, the supportive and preventive work on obese children will be promoted. This in turn contributes to increased public health and reduced socio-economic costs.