Many children in Sweden are exposed to maltreatment. Among the purposes of the Child health care (CHC) are to decrease mortality, infirmity and handicaps among mothers and their children, and to decrease hurtful strains for parents and their children. CHC-nurses get critizism for not reporting child maltreatment in high enough numbers to the Social service. The aim of this study was to chart how CHC-nurses finds their work with families suffering from maltreatment. Ten CHC-nurses were interviewed with semistructured interviews. The study has a qualitative approach and the interviews were analysed with the help of content analysis. In the result it appears that CHC-nurses experiences working with families suffering from maltreatment is very emotional. The support from collegues, psychlogists and co-operation with Mother Health Care, pre-school and Social Service is valuable. It’s hard to judge which who are exposed to maltreatment because the definition is unclear. There’s a wish to be able to help more families without needing to report to the Social service. The prevented work by the CHC agains maltreatment should get a more prominent clear position in CHC’s standard program for the entire family.

<p>Many children in Sweden are exposed to maltreatment. Among the purposes of the Child health care (CHC) are to decrease mortality, infirmity and handicaps among mothers and their children, and to decrease hurtful strains for parents and their children. CHC-nurses get critizism for not reporting child maltreatment in high enough numbers to the Social service. The aim of this study was to chart how CHC-nurses finds their work with families suffering from maltreatment. Ten CHC-nurses were interviewed with semistructured interviews. The study has a qualitative approach and the interviews were analysed with the help of content analysis. In the result it appears that CHC-nurses experiences working with families suffering from maltreatment is very emotional. The support from collegues, psychlogists and co-operation with Mother Health Care, pre-school and Social Service is valuable. It’s hard to judge which who are exposed to maltreatment because the definition is unclear. There’s a wish to be able to help more families without needing to report to the Social service. The prevented work by the CHC agains maltreatment should get a more prominent clear position in CHC’s standard program for the entire family.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste förekommande folksjukdomarna i Sverige. För personer i ungdomsåren med diabetes typ 1 äger en transition från barn till vuxen hälso- och sjukvård rum vid någon punkt i dess liv. Transitionen är en övergång från en fas i livet till en annan och är en viktig del av ens liv som inte alltid är enkel även om strävan mot anpassning är önskvärd. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att utifrån barn diagnostiserade med diabetes typ 1 kartlägga upplevelser av transitionen från barn till vuxen hälso- och sjukvård.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga studier från databaserna CINAHL, Psycinfo och PubMed. De vetenskapliga studierna lästes igenom och relevansgranskades utifrån inklusions och exlusionskriterierna för att sedan kvalitetsgranskas och sammanfattas i en metasyntes. Resultat: Resultatet visar att barn upplevde såväl oro som ivrighet inför sitt ökade egenansvar. De upplevde oväntade skillnader mellan hälso- och sjukvården för barn och vuxna. Inför transitionen ansåg de sig ha fått bristfällig information om dess innebörd för dem som personer och för deras sjukdom. De uttryckte även en förbättringspotential gällande transitionen. Konklusion: Litteraturstudien kartlägger hur barn diagnostiserade med diabetes upplever transitionen från barn till vuxen hälso- och sjukvård. Transitionen är en tidsperiod förknippad med oro och rädsla inför en förändrad framtid vilket barn upplever sig otillräckligt förberedda inför och informerade om. Således en tidsperiod då de inte vet vad de kan förvänta sig vilket upplevs skrämmande. / Background: Type 1 diabetes is one of the most common endemic diseases in Sweden. Children with type 1 diabetes will go through a transition from child- to adult healthcare. This transition is a shift from a part of the child’s life to another and is an important part of life that is not effortless even if the strive towards adaption is wanted. Purpose: The purpose of this literary study is to map experiences of children diagnosed with type 1 diabetes and transitioning from child- to adult diabetes healthcare.Method: A qualitative literary study was conducted, in which eleven scientific articles from the relevant databases; CINAHL, Psycinfo and PubMed were included. The studies were read, scrutinized and evaluated in relation to the inclusion- and exclusion criteria, followed by a qualitative review to merge the qualities of the studies to a meta-synthesizes. Results: The results show that children’s experience anxieties as well as eagerness for more self-responsibility. They experienced unexpected differences between child- and adult healthcare, in addition to the information given before the transition was inadequate regarding the affects for them and their sickness. The children expressed their wishes for a good transition.Conclusion: This literary study charts experiences from children with type 1 diabetes who transition from child- to adult healthcare. The transition is a period that comprise anxieties and fear for a changed future. Children with type 1 diabetes often experienced mostly insufficient preparations for the transition and the information given. Furthermore, they experienced the transition as frightening since they had no idea of what to expect.

The aim of this study is to explore the experiences that migrant parents from the global South have regarding the child developmental assessments carried out by the Child Healthcare Centers in Sweden.  Over the past half-century, the study of child development has been dominated by developmental psychology. Child Studies has taken a critical approach to traditional developmental theories, highlighting the social construction of childhood as opposed to purely biological or universal frameworks. This raises important questions, such as whether all children develop at the same rate, what it means for a child to be in development, and whether various cultures perceive child development in the same way. The data collection method for this study has been semi-structured interviews with five parents originally from the global South living in Sweden who have attended the developmental assessments with their children. The data analysis method has been reflective thematic analysis, resulting in four themes: Age-based developmental milestones according to parents’ cultural perspective, parent’s perceived lack of cultural appropriateness in the child developmental assessments, differences about parental roles in child development according to cultural backgrounds and the centrality of the environment in child development for parents from the global South. The findings of the study are 1. Parents from the global South possess an understanding of child development partially similar and different compared to the one endorsed by the Child Healthcare Centers based on their cultural backgrounds. 2.The difference in the understanding of child development created cultural barriers that affect parents' involvement and contribution in the assessment, and in the appropriateness of the services they received.

Bakgrund: Barnvaccinationsstatistiken i Sverige är hög och endast ett fåtal föräldrar väljer att inte följa det svenska vaccinationsprogrammet. Tidigare forskning visar dock att föräldrar kan ha frågor och åsikter om vaccinets innehåll och verkan. Utifrån BVC- sköterskans erfarenhet av föräldrars frågor och åsikter i samband med vaccination av sina barn på BVC kan BVC-sköterskan genom denna studie bli bättre förberedd på att möta föräldrar. Detta torde kunna bidra till att skapa ytterligare trygghet kring vaccination av deras barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BVC-sköterskans erfarenhet av föräldrars frågor och åsikter i samband med vaccination av sina barn på BVC. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton semistruktirerade intervjuer genomfördes med BVC-sköterskor som arbetat på BVC mellan ett till 37 år. Datamaterial analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrars frågor och åsikter allt mer tenderar att handla om att både hantera traditionella frågor och åsikter om smärta och biverkningar men även om en allt mer aktuell utmaning gällande informationsflödet som föräldrar möter idag. Resultatet sammanfattas i två kategorier: Frågor och åsikter om att vaccinera eller inte och Frågor och åsikter om vaccinet och dess följder. Slutsats: Föreliggande studie visar att BVC-sköterskorna har erfarenhet av att föräldrar har frågor och åsikter om vaccinationer. Studien kan tillföra betydelsefull kunskap om hur föräldrar söker information och på så vis ge förbättringsmöjligheter. / Background: The statistics for child vaccinations in Sweden are high, only a few parents choose not to follow the Swedish vaccination program. However, previous studies show that parents can have questions and opinions regarding the vaccines content and effects. From the BVC nurses experience of the parent´s questions and opinions in relation to the vaccination of their child at the BVC, a BVC nurse can through this study be better equipped to meet parents. This should be able to contribute to creating additional sense of security with regards to the vaccination of the child. Goal: The aim of this study was to analyse the BVC nurses experience of a parent´s questions and opinions in relation to the vaccination of their child at the BVC. Method: The study has a qualitative inductive approach. Fourteen semi-structured interviews were carried out with BVC nurses that have worked at a BVC for a duration of one to 37 years. The data material was analysed with the help of qualitative content analysis. Result: The result shows that a parent´s questions and opinions more than ever tend to revolve around both handling traditional questions regarding pain and side effects and an ever more trending challenge as the high information stream that parents meet today. The result is summarised in two categories; Questions and opinions regarding whether to vaccinate or not and Questions and opinions regarding the vaccine and its consequences. Conclusion: Previous studies show that BVC nurses have experience with regards to the parents that have questions and opinions about vaccines. The study can contribute with considerate knowledge of how parent´s search for information and in such case gice possibilities for improvement.

Abstrakt Bakgrund: Barn har rätt att växa upp i trygga förhållanden utan våld eller försummelse. Att barn far illa är ett stort problem idag, vilket är en utmaning för vårdpersonal att identifiera. Det finns många orsaker till att barn far illa och det kan medföra stora konsekvenser för barnet senare i livet. Motiv: Denna studie var viktig att utföra för att sjukvårdspersonal lättare ska kunna identifiera barn som far illa och sätta in tidiga åtgärder för att förhindra att våld mot barn ska ske. Det är viktigt att alla barn identifieras i tid och får hjälp. Syfte: Syftet med studien var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att motverka att barn far illa. Metod: I denna semistrukturerade intervjustudie har åtta deltagare inkluderats genom bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier: “BVC-sjuksköterskors svåra uppgift” och “Att samarbeta med familjer och kollegor”.  Konklusion: BVC-sjuksköterskor saknar tillräckligt med kunskap och utbildning för att identifiera och motverka att barn far illa. Det kan förekomma fler tecken, orsaker samt åtgärder än det författarna tagit upp i denna studie. Författarna anser att resultatet som har framkommit i studien kan användas i klinisk praxis för BVC-sjuksköterskor som ett underlag för att motverka att barn far illa. / Abstract Background: Children have the right to grow up in a safe environment without violence and neglect. Child maltreatment is a big problem, which is a challenge for the child healthcare nurse’s to identify. There are many reasons why children are exposed to violence, which can have consequences. Motive: This study is of great importance to healthcare-staff to take part of to make it easier to identify child maltreatment and take early actions to prevent maltreatment of children. It’s important to identify children early to make sure every child gets the help they need.  Aim: The aim of the study was to illuminate child healthcare nurses’ experiences to counteract maltreated children. Methods: 8 participants were included in this semi structured interview study through a convenience selection. The interviews were transcribed thoroughly and analyzed with qualitative content analysis.  Result: The content analysis resulted in two main categories: The child healthcare nurses’ difficult task” and “To cooperate with families and colleagues”. Conclusion: The child healthcare nurses’ shortage of knowledge and education to identify and counteract child maltreatment was presented in this study. More signs of child maltreatment, reasons and actions towards this issue than what is presented in this study can occur. The result can be used in clinical practice for the child healthcare nurses’ to prevent child maltreatment.

Bakgrund: Trots att amning har många fördelar och de flesta mödrar väljer att amma sina barn så sjunker amningsfrekvensen både globalt och i Sverige. Trots WHO ́s rekommendationer så väljer många mödrar att avsluta amningen innan rekommenderad tid. Detta skulle kunna bero på att mödrarna stöter på problem med amningen och inte får den hjälp de behöver för att välja att fortsätta amma. Amningen väljs bort när det finns alternativ som bröstmjölksersättning. BVC-sjuksköterskan har en viktig uppgift då hen blir den första kontakten för mödrarna efter förlossningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av BVC-sjuksköterskans stöd vid amningsproblem. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio mödrar från olika delar av Sverige. Dataanalysen skedde utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: I den dataanalys som gjordes framkom tre huvudkategorier: Önskan om ökat engagemang, Bristande kunskap orsakade minskat förtroende och Uteblivet stöd skapade inre stress.  Konklusion: Studiens resultat har påvisat att BVC-sjuksköterskan spelar en stor roll för mödrar som ammar och har problem med amningen. BVC-sjuksköterskan är den som mödrarna vänder sig till för att få amningsstöd. Det engagemang och intresse som BVC-sjuksköterskan visar har stor betydelse för hur upplevelsen av stödet blir, men även den kunskap om amning som BVC-sjuksköterskan besitter spelar stor roll. Bristande stöd resulterade i att mödrarna tvivlade på sig själva. / Background: Although breastfeeding has many advantages and most mothers choose to breastfeed their children, the breastfeeding rate is declining both globally and in Sweden. Despite the WHO's recommendations, many mothers choose to end breastfeeding earlier. This could be due to the mothers encountering problems with breastfeeding and don’t get the help they need to choose to continue. Breastfeeding is opted out when there are alternatives such as breast milk substitutes. The child-healthcare center (CHC-)nurse has an important task as she becomes the first point of contact for mothers after childbirth. Aim: The aim of the study was to shed light on mothers' experience of the CHC-nurse's support during breastfeeding problems. Method: The study has a qualitative design and the data collection was carried out via semi-structured interviews with ten mothers from different parts of Sweden. The data analysis was based on a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: In the data analysis that was carried out, three main categories emerged: The desire for increased commitment, Lack of knowledge caused reduced trust  and Lack of support created internal stress. Conclusion: The results of the study have shown that the CHC-nurse plays a major role for mothers who are breastfeeding and have problems with breastfeeding. The CHC-nurse is the one the mothers turn to for breastfeeding support. The commitment and interest that the CHC-nurse shows is of great importance to how the support is experienced, but also that the knowledge of breastfeeding that the CHC-nurse possesses, is important. The lack of support made the mothers doubt themselves.

This qualitative thesis uses discourse analysis to examine parental resistance towards medical treatment of critically ill children. It is an investigation of the 'mobile and transitory' discourses at play in instances of resistance between parents, physicians and nurses within health care institutions, and an examination of the consequences of resistance through providing alternative ways of perceiving and therefore understanding these disagreements. The philosophical perspectives, methodology and methods used in this thesis are underpinned by selected ideas taken from the works of Michel Foucault and Pierre Bourdieu and supported by relevant literature in the fields of media, law, children, parenting, caring, serious childhood illness, medicine and nursing. The thesis obtains information from a variety of texts that includes established literature (such as medical, sociological, legal, academic and philosophical), newspaper articles, radio or television interviews, internet sources, court reports and proceedings, legal experts and other commentators - and 15 interview based texts, where the focus is on analyses of narratives of parents, doctors and nurses. In the texts gathered for this thesis, there are noticeable differences between the personal experience discourses of parents, the 'in-between' discourses of nurses, and the disciplined discourses of physicians. This thesis brings these discourses into conversation with each other suggesting that parental resistance does not occur because of an infrequent and unusual set of circumstances where a few socially isolated and/or 'difficult' parents disagree with the treatment desires of paediatric physicians. Instead, it is argued that from an examination of interview based texts, parental resistance is an omnipresent but transitory occurrence that affects many of the interactions between the parents of seriously ill children and clinical staff. It is maintained that within these interactions, the seeds of this resistance are sown in both critical decision making situations and in everyday occurrences between doctors, nurses and parents within healthcare institutions. Contributing factors to parental resistance include the use of power games by staff, the language of medicine, forms of symbolic violence, the presence or absence of trust between parents and medical staff, the effects of medical habitus, and challenges to the parental role and identity. Overall, it is proposed in this thesis that parents who resist treatment for their seriously ill child are not exceptions to the normative patient-physician relationship. Instead an analysis of their discourses and practices is able to illuminate the complex interactions between patients and medical conventions. It is therefore possible to see parents who resist medical advice not as peripheral to the medical encounter but as examples of how patient-physician relationships come to be codified, constructed and crafted through everyday discourses and practices within health care settings.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av gruppbaserat föräldrastöd hos mammor med Adhd som deltagit i en universell föräldragrupp på barnhälsovårdscentral (BVC) samt i en anpassad självhjälpsgrupp (Mammagruppen). Mammagruppen bestod av fem mammor med diagnosen Adhd, en hade även Asperger syndrom. Med ett bortfall deltog fyra av dem i studien. Tre av informanterna deltog även i föräldragrupp på BVC. Deras barn var 0-2 år gamla utan uttalade problem. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och en induktiv tematisk analys resulterade i två huvudteman; Samhörighet och Stöd. Resultatet visar att informanternas upplevelser av Mammagruppen blev övervägande positiva och upplevelser av föräldragruppen på BVC blev övervägande negativa. Några grundläggande faktorer som bidrog till detta var huruvida de har upplevt samhörighet i grupperna samt om de har fått utrymme till att samtala om sina egna behov och känslor. Detta bidrar med unik kunskap och belyser det upplevda behovet av ett anpassat stöd. Det behövs vidare forskning innan vi kan säga att det finns skillnader. / The aim of this qualitative study was to examine experiences of group based parental support among mothers with Adhd - who had participated in an universal parent group at the swedish child healthcare centre (CHC), and in a tailored selfhelpgroup (the Momgroup). The participants in the Momgroup was five mothers with Adhd, one also had Asperger syndrome. With a loss of one, four of them participated in this study. Three of the informants had also participated, in a parent group at CHC. Their children were 0-2 years old, without any explicit problems. The data were collected through semi-structured interviews and an inductive thematic analysis resulted in two main themes: Togetherness and Support. The result shows that the informants’ experiences of the Momgroup were mainly positive and the experiences of the parent goup at CHC were mainly negative. A few basic factors that contributed to this, were whether they have experienced togetherness in the groups, and if they were given the opportunity to talk about their own needs and feelings. This contributes with unique knowledge and illustrates the perceived need for tailored support. Further research is needed before we can say that there are any differences.

Övervikt och fetma är ett växande komplext folkhälsoproblem även hos barn. Följdsjukdomarna som övervikt och fetma orsakar ett lidande för drabbade barn, vilket även är en stor kostnad för vården och samhället. Flera olika yrkeskategorier förutom distriktssköterskor, som läkare, dietist och psykolog möter barn i arbetet kring övervikt och fetma. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) med en induktiv ansats där åtta distriktssköterskor som arbetar på BVC har intervjuats. I resultatet framkommer betydelsen av ett tvärprofessionellt teamarbete. Genom att samarbeta med dietisten får familjen och barnet träffa sedan träffa dietisten som ger stöd kring kost, portionsstorlek och näringsberäkning av måltidsportioner. Dock är distriktssköterskorna inte närvarande under detta möte. Psykologen kan stödja familjen i deras vardag med gränssättning och med dagliga rutiner som kan påverka familjens kost och levnadsvanor. Teamarbetet med läkarna fungerar bra men deras kunskapsnivå kring att vara uppdaterade på rådande riktlinjer och åtgärder anses bristfälliga, vilket påverkar arbetet kring de överviktiga barnen. Samarbetet med både familjecentralen och med pedagogerna på förskolan anses vara betydelsefull i arbetet kring överviktiga barn. För att alla i teamet ska vara uppdaterade på riktlinjer för övervikt och fetma är det en organisatorisk fråga för att tid ska frigöras åt läkarna så att de kan gå på utbildningsdagarna där gemensam kunskap inhämtas. Genom att förenkla processen med att skriva remiss till obesitasmottagningen och genom att öka samarbetet med både familjecentral och pedagoger på förskolan skulle det stödjande och förebyggande arbetet kring överviktiga barn främjas. Det bidrar i sin tur till en förbättrad folkhälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader. Genom teamarbete och genom att tillvarata de olika specialistkompetenserna ökar chanserna för distriktssköterskor att kunna hjälpa det överviktiga barnet och familjen. / Overweight and obesity are a growing complex public health problem. The secondary diseases that overweight and obesity cause means suffer for the child and cost the society money. The aim of the study is to elucidate district nurses' experience of teamwork at primary child health care centers with overweight children and their families. The data analysis was done through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008) with an inductive approach where eight district nurses working at primary child health care centers were interviewed. The result shows the importance of cross-professional teamwork. By working with the dietitian, the family and the child receive support regarding diet, portion size and nutritional calculation of meal portions. The psychologist can support the family in their everyday lives with boundaries and with daily routines that can affect the family's diet and lifestyle. Teamwork with the doctors works well, but their level of knowledge about being updated on prevailing guidelines and measures is considered inadequate, which affects the work of the overweight children. Through teamwork and utilizing the various specialist skills, the chances of being able to help the obese child and the family increases. Collaboration with both the family center and the educators at the preschool is considered to be important in the work on overweight children. For everyone in the team to be up to date on guidelines for overwight and obesity, it is an organizational issue to free time for the doctors so that they can go on training days where common knowledge is obtained. By simplifying the process of writing a referral to the obesity clinic and by increasing cooperation with both family centers and educators at the preschool, the supportive and preventive work on obese children will be promoted. This in turn contributes to increased public health and reduced socio-economic costs.