<p>Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer då dess effekter berör människors hälsa och samhällets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna på en avdelning av det studerade företaget upplever hälsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med målet att sänka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrånvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi använts för att implementera hälsoarbetet och förankra det på företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbättra deras hälsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas. Resultatet kopplas till tidigare forskning och krav- kontroll- stöd modellen.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Det har framkommit att övervikt bland X-skolans elever är ett problem. Det finns inom skolan en målsättning att arbeta främjande med att förbättra elevernas hälsa.</p><p>Skolpersonalen har dock konstaterat att det är svårt att nå ut med hälsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthållning för att främja elevernas hälsa samt hur de upplever sitt hälsofrämjande arbete. Vi använde oss av intervju som metod och</p><p>genomförde våra intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler. Analysen gjordes med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visade att intervjupersonernas mål till stor del speglade</p><p>skolans uppdrag: att eleverna ska ha en meningsfull fritid och sysselsättning samt att de ska klara av ett så självständigt boende som möjligt. Några av de strategier som framkom var: att vara god förebild, ha tydlig pedagogik samt att minska tillgången på</p><p>ohälsosamma livsmedel inom skolan. Goda förebilder och ett bra samarbete personalen emellan, var två viktiga faktorer som ansågs underlätta hälsoarbetet, samtidigt som när detta inte fungerade blev ett hinder för hälsoarbetet. Av resultatet kunde vi uttolka att det</p><p>är viktigt att hälsomålen är väl förankrade samt att personalen känner sig delaktig och har den kompetens som krävs för att hälsoarbetet ska bli framgångsrikt.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa.</p><p>Metod</p><p>Inledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor.</p><p>Resultat</p><p>Arbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt. Eleverna på de båda skolorna är positiva till skolan i allmänhet och anser sig kunna påverka vissa delar. Saltsjöbadens elever ser skolan som den viktigaste och trovärdigaste informationskällan gällande hälsa. På Torsvik så ses media som den främsta källan samt att idrottsföreningen ger den trovärdigaste informationen. Den skattade hälsan hos majoriteten av eleverna är bra eller mycket bra. Enligt våran tolkning av KASAM så är flertalet stabila d.v.s. de uppfattar inte sin livssituation som kaotisk eller ohanterbar. Vad gäller den fysiska aktiviteten så är Torsviks elever i regel aktiva 3-5 dagar i veckan. Saltsjöbadens elever är aktiva i regel 5-6 dagar i veckan.</p><p>Slutsats</p><p>Trots att det hälsofrämjande arbetet varierar sett till de båda skolorna, så skiljer sig resultatet endast i avseende grad av fysisk aktivitet samt skolan som informationskälla. Torsviks elever uppvisar i stort sett samma resultat som Saltsjöbadens elever trots att deras hälsoprofil endast bedrivs periodvis samt att de är mindre fysiskt aktiva. Eleverna på skolorna skattar sin hälsa bra men om det är arbetet med hälsa som gör det kan vi inte med säkerhet konstatera.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer?</p><p>Metod</p><p>Vi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data. Detta var underlag för de intervjuer vi sedan genomförde med varje organisations friskvårdsansvarig.</p><p>Resultat</p><p>SVT/SR/UR har en stor friskvårdsorganisation med stort aktivitetsutbud. De har en friskvårdsavdelning och en företagshälsovård som samarbetar tätt. De har en budget som innebär cirka 5500 kronor per anställd och år. Sjukfrånvaron på företaget uppgår till 3,7 %. Coca Cola Drycker Sverige AB har en friskvård baserad på företagshälsovård samt en ideell sportklubb som har ett utbud på olika friskvårdsaktiviteter. De har ett bidrag till sina anställda på 1000 kronor och sjukfrånvaron är beräknad till 6 %. Volvo Truckcenter AB har i dagsläget lagt resurser på rehabilitering via företagshälsovården. Det finns ingen organiserad friskvårdsverksamhet förutom ett motionsbidrag på 1000 kronor som varje anställd kan ansöka om samt styrketräningslokaler. Budgeten per anställd är 1623 kronor. Sjukfrånvaron på företaget är beräknad till 6 %.</p><p>Slutsats</p><p>Vårt arbete är relativt litet och har därför en ganska låg generaliserbarhet. Vi tror dock att resultatet speglar en stor del av det svenska friskvårdsarbetet. Med hänsyn taget till detta blir vår slutsats att ett effektivt friskvårdsarbete ska innehålla tydliga mål och riktlinjer, förankrade genom hela företaget. För att alla i företaget ska får en känsla av sammanhang ska ett samarbete mellan patogenskt och salutogenskt arbete finnas. Det bör även finnas en god tillgänglighet av utbudet som för bästa resultat bör bedrivas på arbetstid.</p>

Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer då dess effekter berör människors hälsa och samhällets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna på en avdelning av det studerade företaget upplever hälsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med målet att sänka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrånvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi använts för att implementera hälsoarbetet och förankra det på företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbättra deras hälsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas. Resultatet kopplas till tidigare forskning och krav- kontroll- stöd modellen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa. Metod Inledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor. Resultat Arbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt. Eleverna på de båda skolorna är positiva till skolan i allmänhet och anser sig kunna påverka vissa delar. Saltsjöbadens elever ser skolan som den viktigaste och trovärdigaste informationskällan gällande hälsa. På Torsvik så ses media som den främsta källan samt att idrottsföreningen ger den trovärdigaste informationen. Den skattade hälsan hos majoriteten av eleverna är bra eller mycket bra. Enligt våran tolkning av KASAM så är flertalet stabila d.v.s. de uppfattar inte sin livssituation som kaotisk eller ohanterbar. Vad gäller den fysiska aktiviteten så är Torsviks elever i regel aktiva 3-5 dagar i veckan. Saltsjöbadens elever är aktiva i regel 5-6 dagar i veckan. Slutsats Trots att det hälsofrämjande arbetet varierar sett till de båda skolorna, så skiljer sig resultatet endast i avseende grad av fysisk aktivitet samt skolan som informationskälla. Torsviks elever uppvisar i stort sett samma resultat som Saltsjöbadens elever trots att deras hälsoprofil endast bedrivs periodvis samt att de är mindre fysiskt aktiva. Eleverna på skolorna skattar sin hälsa bra men om det är arbetet med hälsa som gör det kan vi inte med säkerhet konstatera.

ABSTRAKT Det har framkommit att övervikt bland X-skolans elever är ett problem. Det finns inom skolan en målsättning att arbeta främjande med att förbättra elevernas hälsa. Skolpersonalen har dock konstaterat att det är svårt att nå ut med hälsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthållning för att främja elevernas hälsa samt hur de upplever sitt hälsofrämjande arbete. Vi använde oss av intervju som metod och genomförde våra intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler. Analysen gjordes med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visade att intervjupersonernas mål till stor del speglade skolans uppdrag: att eleverna ska ha en meningsfull fritid och sysselsättning samt att de ska klara av ett så självständigt boende som möjligt. Några av de strategier som framkom var: att vara god förebild, ha tydlig pedagogik samt att minska tillgången på ohälsosamma livsmedel inom skolan. Goda förebilder och ett bra samarbete personalen emellan, var två viktiga faktorer som ansågs underlätta hälsoarbetet, samtidigt som när detta inte fungerade blev ett hinder för hälsoarbetet. Av resultatet kunde vi uttolka att det är viktigt att hälsomålen är väl förankrade samt att personalen känner sig delaktig och har den kompetens som krävs för att hälsoarbetet ska bli framgångsrikt.

Det har skett många förändringar på svensk arbetsmarknad under de senaste åren och debatten kring ohälsa och sjukskrivning har varit omfattande. Det finns många faktorer som påverkar denna debatt och många företag inser att det är viktigt att ha en frisk personal och ett fungerande hälsoarbetande. Posten utgör ett intressant exempel, där man på grund av hög sjukfrånvaro arbetat explicit med hälsoarbete. Mitt syfte med denna studie är att öka förståelsen av hur Posten arbetar som ett hälsoföretag, hur detta händelseförlopp förlöper och hur det upplevs bland de anställda på Posten samt på vilket sätt denna process verkar på de olika nivåerna i organisationen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna tillämpades kvalitativ metod där kvalitativa tematiska intervjuer genomfördes med åtta respondenter på Posten som arbetar på chefsnivå, mellanchefsnivå och medarbetarnivå. Intervjudata analyserades utifrån KASAM (Känsla av sammanhang) och Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell. Respondenterna anser att hälsoarbetet har förändrats under de senaste åren, några åt det positiva hållet och några till det negativa hållet. Studiens resultat kan dock inte påvisa om förändringarna i hälsoarbetet de facto har lett till minskad sjukfrånvaro på Posten. Posten arbetar med KASAM, men min slutsats är att man skulle kunna arbeta mer med att de anställda känner sig delaktiga i sitt arbete och att de får vara med och påverka sina arbetsuppgifter för att få en starkare känsla av sammanhang. Många medarbetare på Posten upplever att de har höga arbetskrav i kombination med låg kontroll i arbetet, vilket kan medföra en negativ stress och höga fysiska och psykologiska anspänningar.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer? Metod Vi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data. Detta var underlag för de intervjuer vi sedan genomförde med varje organisations friskvårdsansvarig. Resultat SVT/SR/UR har en stor friskvårdsorganisation med stort aktivitetsutbud. De har en friskvårdsavdelning och en företagshälsovård som samarbetar tätt. De har en budget som innebär cirka 5500 kronor per anställd och år. Sjukfrånvaron på företaget uppgår till 3,7 %. Coca Cola Drycker Sverige AB har en friskvård baserad på företagshälsovård samt en ideell sportklubb som har ett utbud på olika friskvårdsaktiviteter. De har ett bidrag till sina anställda på 1000 kronor och sjukfrånvaron är beräknad till 6 %. Volvo Truckcenter AB har i dagsläget lagt resurser på rehabilitering via företagshälsovården. Det finns ingen organiserad friskvårdsverksamhet förutom ett motionsbidrag på 1000 kronor som varje anställd kan ansöka om samt styrketräningslokaler. Budgeten per anställd är 1623 kronor. Sjukfrånvaron på företaget är beräknad till 6 %. Slutsats Vårt arbete är relativt litet och har därför en ganska låg generaliserbarhet. Vi tror dock att resultatet speglar en stor del av det svenska friskvårdsarbetet. Med hänsyn taget till detta blir vår slutsats att ett effektivt friskvårdsarbete ska innehålla tydliga mål och riktlinjer, förankrade genom hela företaget. För att alla i företaget ska får en känsla av sammanhang ska ett samarbete mellan patogenskt och salutogenskt arbete finnas. Det bör även finnas en god tillgänglighet av utbudet som för bästa resultat bör bedrivas på arbetstid.

Syfte Det övergripande syftet med vårt arbete är att undersöka vad begreppet hälsa innebär för lärare inom ämnet idrott och hälsa på 7 - 9 skolor samt hur de arbetar med hälsa under lektionstid. Vårt syfte är också att undersöka hur lärarna uppfattar hälsoarbetet på hela skolan, vems är ansvaret för att hälsoarbetet bedrivs. Vi vill också få en bild av hur idrottslärare skulle vilja arbeta med hälsa om de fick obegränsat med resurser. Metod Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning och intervjuat 7 stycken lärare som är verksamma i årskurs 7-9. Resultat och slutsats Alla lärare har varit eniga om att det är den fysiska hälsan ligger till grund för idrottsundervisningen. Detta trots att den psykiska och sociala hälsan anses vara två stora faktorer för en god hälsa enligt världshälsoorganisationen (WHO). Det framkom att lärarna arbetar med hälsa fortlöpande och väver in hälsa i hela undervisningen. Hälsa är något som genomsyrar allt, enligt lärarna. Det finns vissa moment som är speciellt förknippade med hälsa. Vilka moment det var skiljde sig mellan lärarna, det var en tolkningsfråga. Koppling mellan teori och praktik görs konstant i och med att det sällan förekommer renodlade teoripass i idrottsundervisningen. Anledningen till att hälsoundervisningen skiljer sig så mycket beror på att läro- och kursplanerna är så pass tolkningsbara samt att lärarnas egna erfarenheter och kunskaper skiljer sig.