Den här uppsatsen redovisar resultatet av en undersökning som utgått från det allt mer växande intresset och förändrade attityden gentemot träning och hälsa i dagens samhälle och ämnar sätta den specifika situationen hos ett företag i relation till sociologiska teorier och tidigare forskning kring institutionalisering. Mer specifikt är undersökningen genomförd hos ett företag inom detaljhandeln med syfte att undersöka till vilken grad hälsopromotionen kan sägas ha institutionaliserats. Genomförandet bestod av en kvalitativ studie där närmare en tredjedel av arbetsstyrkan hos ett litet företag intervjuades, inklusive VD:n som även leder hälsopromotionsarbetet på företaget. Den frågeställning som utgicks från vid framtagning av en intervjuguide lyder - till vilken grad kan hälsopromotionsarbetet sägas ha institutionaliserats hos ett företag inom detaljhandeln? Resultatet visar att användningen av de förmåner som finns hos företaget är låg och att den största anledningen till det är tidsbrist. Det kommer även fram att en del av de regler som finns kring utnyttjandet av bland annat friskvårdstimmen utgör ett hinder för en del av de anställda. Med andra ord så har hälsopromotionen på arbetsplatsen institutionaliserats till låg grad. Intervjuerna visade tecken på att de anställda tänkte mycket på motion och friskvård men att de inte fick tid eller möjlighet till det på ett sätt som passar dem. Om företaget ska förändra den situation som finns idag så kan de ta fram en hälsopolicy och inkludera de anställda i det arbetet för att på så sätt förankra hälsopromotionsarbetet på alla nivåer i organisationen. De behöver även utvidga sin hälsosatsning till att inkludera flera alternativ, så att alla får chansen att delta. Ett sätt att nå dit är att utöka företagets verksamhet till att även sälja hälsokoncept för kontoret, på så sätt blir attityden till hälsopromotion mer naturlig då den kommer närmare företagets verksamhet och en ytterligare motivation för de anställda att “leva som de lär”. För framtida forskning vore det intressant att undersöka huruvida det är troligt att hälsopromotion kan ta en central plats och bli en naturlig del av företagets verksamhet eller om deras arbetsrutiner är ett allt för stort hinder för det samt att genomföra en undersökning bland föräldrar av vilken typ av stöd de skulle vilja få för att i större utsträckning få tid att utnyttja friskvård.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur företagets hälsoplan efterföljs och i vilken utsträckning den lever upp till de anställdas behov och önskemål. Samt undersöka hur de anställdas aktuella hälsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frågeställningar; Hur ser det aktuella hälsoarbetet ut på företaget? Hur ser de anställdas aktuella hälsostatus ut? Samvarierar hälsostatus (upplevd psykisk, fysik hälsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anställda företagets hälsoarbete?   Metod Vi har gjort en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. Enkäten är gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19. Företaget vi har valt att undersöka har kontor i Sverige och Finland och urvalsgruppen är dem med anställning på företagets kontor i Stockholm och Mariehamn. Antalet utskickade enkäter är 191 varav 73 har blivit besvarade.   Resultat Resultaten visar att de anställda har förhållandevis god hälsa men uppvisar tendens till stressrelaterad sjukdom. Företaget bedriver hälsoarbetet på så sätt att man försöker uppmuntra till fysiskaktivitet på arbetstid samt bjuder in till olika typer av föreläsningar och ”prova på pass” för att på så vis försöka individanpassa de anställdas träning. Företagets anställda upplever hälsoarbetet som relativt genomtänkt och relevant, förhållandevis tillräckligt för att tillgodose behoven hos de anställda och de flesta tycker att ledningen lyckats ganska bra med att upprätthålla den nedskrivna hälsopolicyn.   Slutsats Företagets arbete har på ett bra sätt nått fram till de anställda, dock finns vissa områden där deras uppfattningar om vad som sätts i kraft går isär. Vi anser att företaget arbetar bra men att det finns områden där mer skulle kunna göras, så som att minska stressen på arbetsplatsen och på ett tydligare sätt promota de förmåner som finns.

Mental disorders are now the most common disorders for sick leave benefit and the second most common for long periods of sick leave. They are also the most common reason for receiving disability pensions. Long term work-stress or burnout is a prevalent cause of mental disorders and since it’s causes could be clinical or societal, there is a need to systematically address it from different perspectives. The aim of this thesis is to construct an overarching model that encompasses more than the medical side to help local authorities develop a mental health strategy for work-stress mental health illnesses. The work-stress mental health situation in Stockholm is addressed using a systems mapping approach to visualize the effect of future strategies of relevant institutions. Literature is reviewed to understand the national context of mental health in Sweden, identify relevant actors which affect work stress mental health and highlight their roles. This is then presented in a systems map through which the impact of policies can be shown across sub-systems. It is presented to several experts for validation which results in agreement on the accuracy and relevance of the model, identification of more sub-systems, actors that can be added to the model and the limitations of important actors such as occupational health centres and primary care. The exercise also entailed insights on how national and local level mental health policies could factor in the individuals’ resources and support employers with wellness and rehabilitation to counteract stress at workplace. / Psykiska störningar är nu de vanligaste sjukdomarna för sjukfrånvaro och de näst vanligaste under långa sjukperioder. De är också det vanligaste skälet för att få invaliditetspension. Långvarig arbetstress eller utbrändhet är en vanlig orsak till psykiska störningar och eftersom orsakerna kan vara kliniska eller samhälleliga finns det ett behov av att systematiskt ta itu med det ur olika perspektiv. Syftet med denna avhandling är att konstruera en övergripande modell som omfattar mer än den medicinska sidan för att hjälpa lokala myndigheter att utveckla en mentalhälsostrategi för psykiska sjukdomar i arbetet. Arbetsstressens mentalhälsosituation i Stockholm behandlas med hjälp av en systemkartläggningsmetod för att visualisera effekten av framtida strategier för relevanta institutioner. Litteraturen granskas för att förstå den nationella kontexten för psykisk hälsa i Sverige, identifiera relevanta aktörer som påverkar arbetsstress mental hälsa och belyser deras roller. Detta presenteras sedan i en systemkarta genom vilken effekterna av policyer kan visas över delsystemen. Det presenteras för flera experter för validering som resulterar i en överenskommelse om modellens noggrannhet och relevans, identifiering av fler delsystem, aktörer som kan läggas till modellen och begränsningarna för viktiga aktörer som arbetshälsocentraler och primärvård . Övningen innehöll också insikter om hur psykisk hälsopolitik på nationell och lokal nivå skulle kunna påverka individens resurser och stödja arbetsgivare med wellness och rehabilitering för att motverka stress på arbetsplatsen.