Detta arbete syftar till att identifiera förbättringsmöjligheter gällande Uppsala Kommuns verksamhet runt Hem för Vård eller Boende (HVB) utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Marknadsstrukturen och Uppsala Kommuns möjligheter att påverka aktörerna på marknaden har analyserats utifrån Caves Structure, Conduct, Performance paradigm och Håkansson et.al Aktörer – Resurser – Aktiviteter modell. Information samlades in genom intervjuer med både köp och säljsidan, Kommun och HVB. Resultatet av undersökningen visade på att ökad kommunikation och samordning mellan aktörerna skulle kunna leda till högre effektivitet på marknaden. Vidare visade resultatet även att rutiner runt behovsanalys kan förbättras vilket skulle leda till bättre anpassad vård.

The imposed commission ban to Finnish insurance intermediaries has generated some controversy and the intermediary market has experienced consolidation in the few last years. The thesis examines the relationship between market structure and profitability among Finnish life insurance intermediaries and tests for the applicability of two market power hypotheses. The panel data analysis shows that there is support for the Relative Market Power hypothesis while the Structure-Conduct-Performance hypothesis is not applicable for Finnish life insurance intermediaries. The implication of this research is that competition authorities should be concerned with market structure effects when discussing changes to the regulatory environment which surrounds life insurance intermediaries.

De senaste två decennierna har forskare i Sverige och andra länder riktat allt större intresse mot offentliga marknader. Sådana organisatoriska arrangemang skapas runtom i svenska kommuner. Den här studien är en longitudinell studie av en process där en offentlig marknad för grundskoleutbildning skapas och utvecklas i en svensk kommun. Tidigare forskning har visat att offentliga marknader kan betraktas som marknader i enlighet med exempelvis mikroekonomisk teori, samtidigt som de besitter egenskaper som skiljer dem från ”traditionella” marknader. I studien tillämpas teorier om organisatorisk förändring tillsammans med teorier om marknadsstrukturer. Studien visar hur den marknadsskapande processen kännetecknas av ett samspel mellan voluntarism och determinism där medveten planering och kontroll tydligt kommer till uttryck men där även tilltron till marknaden som ett självreglerande arrangemang är stark. Studiens teoretiska relevans diskuteras tillsammans med praktiska implikationer för offentliga marknadsskapare. / During the last two decades there has been an increasing interest in quasi-markets in Sweden and internationally. Quasi-markets are emerging as new organizational arrangements in many Swedish municipalities. This thesis is a longitudinal study of a process of creation and formation of a quasi-market for compulsory school education in a Swedish municipality. Previous research has suggested that quasimarkets can be regarded as markets according to microeconomic theory but they also possess a number of features that distinguish them from “traditional” markets. In this study, theories of organizational change are combined with theories of market structure. The study shows how the process of quasi-market creation features an interplay of voluntarism of determinism where purposeful planning and control coexist with a strong belief in market self-regulation. The theoretical relevance of the study is discussed along with practical implications for those participating in market creation.

This paper seeks to investigate whether management fees, set by mutual funds, rely on a set of explanatory variables. The study includes equity, bond, and money market funds, all investing in securities registered in Sweden. Results obtained from the project show that changes in assets under management, standard deviation, and tracking error, for a course of 5 years, can provide some explanation to what management fees mutual funds set. In turn, this raises many interesting questions on how capital flows and fund differentiation affects the fees. Also, a market analysis of the Swedish fund market shows that elements of monopolistic competition are present. Finally, because of the scope of this study, several suggestions on further research have been made. / Denna artikel ämnar undersöka huruvida förvaltningsavgifter, satta av fonder, beror på ett antal förklarande variabler. Studien inkluderar aktie, obligations och korträntefonder, vilka investerar i värdepapper registrerade i Sverige. Resultat erhållna från projektet tyder på att förändringar i kapital under förvaltning, standardavvikelse och spårningsfel (tracking error), alla uppmätta över 5 år, delvis kan förklara vilka avgifter fonder sätter. I sin tur väcker detta flera intressanta frågor över hur kapitalflöden och fonddifferentiering påverkar avgifter. Dessutom visar en genomförd marknadsanalys över den svenska fondmarknaden att karaktäristiska drag av monopolistisk konkurrens är närvarande. Slutligen, i samband med studiens omfattning, så har flertalet förslag på vidare studier gjorts.

Över - eller felanvänd antibiotika leder till ökad risk för antimikrobiell resistens. När en bakterie har blivit resistent så har det skapats en motståndskraft, vilket gör antibiotikan verkningslös. Antibiotika är ett livsnödvändigt läkemedel, då det används rutinmässigt vid kirurgiska ingrepp och för att bekämpa bakteriella infektioner. Det finns inget alternativt läkemedel, vilket innebär att om antibiotika blir verkningslös är de globala konsekvenserna katastrofala. Den negativa utvecklingen har resulterat i att EU - kommissionen klassificerar antimikrobiell resistens (AMR) som ett av de tre största hälsohoten i världen. Internationella organisationer har presenterat krav och rekommendationer för hur länder ska hantera antibiotika och dess resistens, vilket har implementerats olika väl. Sverige har en av de lägsta frekvenserna av resistenta bakterier inom EU, medan Italien har en av de högsta. Hypotesen är att de nämnda ländernas resistensgrad har ett samband med hur väl man implementerat strukturer, regleringar och strategier på antibiotikamarknaden. Hypotesen undersöks genom en marknadsanalys baserat på en anpassad SCP - modell där Sveriges och Italiens respektive utfall värderas.  I utfallen framgår det att Sveriges antibiotikamarknad är mer kontrollerad än den italienska. En mer styrd marknad skapar möjligheten att kontrollera antibiotikakonsumtionen, vilket i sin tur bestämmer resistensgraden. Å andra sidan innebär en mer kontrollerad marknad att läkemedelsföretagens vinstgaranti försvinner, dessa kan tvingas lämna marknaden vilket leder till brist på antibiotika. En mindre styrd marknad gynnar däremot läkemedelsföretagen då det finns en vinstgaranti och en större konsumtion. Nackdelen är att resistensgraden ökar. I marknadsanalysen presenterades även att länderna skiljer sig i ansvarsfördelning, då hälso - och sjukvård är mer decentraliserad i Italien jämfört med Sverige. Strukturer, regleringar och strategier för att hantera AMR implementerades nationellt i Sverige, medan det i Italien är upp till varje region att agera. Italiens ansvarsfördelning resulterar i att resistensgraden skiljer mellan det södra och norra regionerna, då regionernas styren skiljer i kvalitet.  Slutligen lämnas förslag på förändringar för respektive land. Sverige behöver erbjuda en vinstgaranti för läkemedelsföretagen för att kunna säkerställa tillgången till antibiotika. Det råder brist idag, vilket medför att marknaden behöver bli mer attraktiv för företagen. Italien behöver förändra ansvarsfördelningen och införa nationella strukturer, regleringar och strategier. Det kommer öka möjligheten för mer påkostade åtgärder som gäller för alla regioner, vilket hanterar AMR mer effektivt. / An excessive or incorrect use of antibiotics can result in an increased prevalence of antimicrobial resistance. When a bacterium has become resistant, resilience against antibiotics is created, which makes the drug ineffective. Antibiotics are vital drugs, as they are routinely used in surgical procedures and combat bacterial infections. Often, there is no alternative medicine, which means that when an antibiotic becomes ineffective, the consequences are catastrophic for the global population. The global increase in resistance has forced the European Commission to classify antimicrobial resistance (AMR) as the world's third largest public health threat. International organizations have presented requirements and recommendations for how countries should handle antibiotics and their resistance. However, it has been the nation’s responsibility to implement these changes. Sweden has one of the lowest prevalence of antibiotic resistant bacteria in the EU, while Italy has one of the highest. The essay hypothesizes that the mentioned countries' degree of resistance can be explained by how well structures, regulations, and strategies are implemented. The hypothesis is evaluated through a market analysis where a reconstructed SCP - model is applied where Sweden’s and Italy’s respective performance is presented. The essay found that the Swedish antibiotic market is more regulated than the Italian. A more regulated market creates the opportunity to control antibiotic consumption, which further controls the degree of resistance. On the other hand, an over - regulated market means that there is no guarantee of profit for the pharmaceutical companies which often forces the companies to leave the market. A less regulated market benefits pharmaceutical companies as there is a guarantee of profit and larger consumption. The disadvantage is that the degree of resistance increases. In the market analysis, it is also presented that the countries differ in the distribution of responsibilities, as healthcare is more decentralized in Italy compared to Sweden. The structures, regulations, and strategies to manage AMR were implemented nationally in Sweden, while in Italy it is up to each region to act. Italy's division of responsibility results in that the degree of resistance differs between the southern and northern regions, as the regions' governments differ in quality. Finally, the essay presents proposals for changes for each country. Sweden should offer a profit guarantee for pharmaceutical companies, as they need access to a broad selection of antibiotics. The existing shortage should be dealt with, which is why the market needs to be more attractive for companies. Italy needs to change the distribution of responsibilities and introduce national structures, regulations, and strategies. This will increase the possibility of more costly measures that apply to all regions, which will manage AMR more effectively.