Den här uppsatsen redovisar resultatet av en undersökning som utgått från det allt mer växande intresset och förändrade attityden gentemot träning och hälsa i dagens samhälle och ämnar sätta den specifika situationen hos ett företag i relation till sociologiska teorier och tidigare forskning kring institutionalisering. Mer specifikt är undersökningen genomförd hos ett företag inom detaljhandeln med syfte att undersöka till vilken grad hälsopromotionen kan sägas ha institutionaliserats. Genomförandet bestod av en kvalitativ studie där närmare en tredjedel av arbetsstyrkan hos ett litet företag intervjuades, inklusive VD:n som även leder hälsopromotionsarbetet på företaget. Den frågeställning som utgicks från vid framtagning av en intervjuguide lyder - till vilken grad kan hälsopromotionsarbetet sägas ha institutionaliserats hos ett företag inom detaljhandeln? Resultatet visar att användningen av de förmåner som finns hos företaget är låg och att den största anledningen till det är tidsbrist. Det kommer även fram att en del av de regler som finns kring utnyttjandet av bland annat friskvårdstimmen utgör ett hinder för en del av de anställda. Med andra ord så har hälsopromotionen på arbetsplatsen institutionaliserats till låg grad. Intervjuerna visade tecken på att de anställda tänkte mycket på motion och friskvård men att de inte fick tid eller möjlighet till det på ett sätt som passar dem. Om företaget ska förändra den situation som finns idag så kan de ta fram en hälsopolicy och inkludera de anställda i det arbetet för att på så sätt förankra hälsopromotionsarbetet på alla nivåer i organisationen. De behöver även utvidga sin hälsosatsning till att inkludera flera alternativ, så att alla får chansen att delta. Ett sätt att nå dit är att utöka företagets verksamhet till att även sälja hälsokoncept för kontoret, på så sätt blir attityden till hälsopromotion mer naturlig då den kommer närmare företagets verksamhet och en ytterligare motivation för de anställda att “leva som de lär”. För framtida forskning vore det intressant att undersöka huruvida det är troligt att hälsopromotion kan ta en central plats och bli en naturlig del av företagets verksamhet eller om deras arbetsrutiner är ett allt för stort hinder för det samt att genomföra en undersökning bland föräldrar av vilken typ av stöd de skulle vilja få för att i större utsträckning få tid att utnyttja friskvård.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur företagets hälsoplan efterföljs och i vilken utsträckning den lever upp till de anställdas behov och önskemål. Samt undersöka hur de anställdas aktuella hälsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frågeställningar; Hur ser det aktuella hälsoarbetet ut på företaget? Hur ser de anställdas aktuella hälsostatus ut? Samvarierar hälsostatus (upplevd psykisk, fysik hälsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anställda företagets hälsoarbete?   Metod Vi har gjort en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. Enkäten är gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19. Företaget vi har valt att undersöka har kontor i Sverige och Finland och urvalsgruppen är dem med anställning på företagets kontor i Stockholm och Mariehamn. Antalet utskickade enkäter är 191 varav 73 har blivit besvarade.   Resultat Resultaten visar att de anställda har förhållandevis god hälsa men uppvisar tendens till stressrelaterad sjukdom. Företaget bedriver hälsoarbetet på så sätt att man försöker uppmuntra till fysiskaktivitet på arbetstid samt bjuder in till olika typer av föreläsningar och ”prova på pass” för att på så vis försöka individanpassa de anställdas träning. Företagets anställda upplever hälsoarbetet som relativt genomtänkt och relevant, förhållandevis tillräckligt för att tillgodose behoven hos de anställda och de flesta tycker att ledningen lyckats ganska bra med att upprätthålla den nedskrivna hälsopolicyn.   Slutsats Företagets arbete har på ett bra sätt nått fram till de anställda, dock finns vissa områden där deras uppfattningar om vad som sätts i kraft går isär. Vi anser att företaget arbetar bra men att det finns områden där mer skulle kunna göras, så som att minska stressen på arbetsplatsen och på ett tydligare sätt promota de förmåner som finns.

Mental disorders are now the most common disorders for sick leave benefit and the second most common for long periods of sick leave. They are also the most common reason for receiving disability pensions. Long term work-stress or burnout is a prevalent cause of mental disorders and since it’s causes could be clinical or societal, there is a need to systematically address it from different perspectives. The aim of this thesis is to construct an overarching model that encompasses more than the medical side to help local authorities develop a mental health strategy for work-stress mental health illnesses. The work-stress mental health situation in Stockholm is addressed using a systems mapping approach to visualize the effect of future strategies of relevant institutions. Literature is reviewed to understand the national context of mental health in Sweden, identify relevant actors which affect work stress mental health and highlight their roles. This is then presented in a systems map through which the impact of policies can be shown across sub-systems. It is presented to several experts for validation which results in agreement on the accuracy and relevance of the model, identification of more sub-systems, actors that can be added to the model and the limitations of important actors such as occupational health centres and primary care. The exercise also entailed insights on how national and local level mental health policies could factor in the individuals’ resources and support employers with wellness and rehabilitation to counteract stress at workplace. / Psykiska störningar är nu de vanligaste sjukdomarna för sjukfrånvaro och de näst vanligaste under långa sjukperioder. De är också det vanligaste skälet för att få invaliditetspension. Långvarig arbetstress eller utbrändhet är en vanlig orsak till psykiska störningar och eftersom orsakerna kan vara kliniska eller samhälleliga finns det ett behov av att systematiskt ta itu med det ur olika perspektiv. Syftet med denna avhandling är att konstruera en övergripande modell som omfattar mer än den medicinska sidan för att hjälpa lokala myndigheter att utveckla en mentalhälsostrategi för psykiska sjukdomar i arbetet. Arbetsstressens mentalhälsosituation i Stockholm behandlas med hjälp av en systemkartläggningsmetod för att visualisera effekten av framtida strategier för relevanta institutioner. Litteraturen granskas för att förstå den nationella kontexten för psykisk hälsa i Sverige, identifiera relevanta aktörer som påverkar arbetsstress mental hälsa och belyser deras roller. Detta presenteras sedan i en systemkarta genom vilken effekterna av policyer kan visas över delsystemen. Det presenteras för flera experter för validering som resulterar i en överenskommelse om modellens noggrannhet och relevans, identifiering av fler delsystem, aktörer som kan läggas till modellen och begränsningarna för viktiga aktörer som arbetshälsocentraler och primärvård . Övningen innehöll också insikter om hur psykisk hälsopolitik på nationell och lokal nivå skulle kunna påverka individens resurser och stödja arbetsgivare med wellness och rehabilitering för att motverka stress på arbetsplatsen.

Över - eller felanvänd antibiotika leder till ökad risk för antimikrobiell resistens. När en bakterie har blivit resistent så har det skapats en motståndskraft, vilket gör antibiotikan verkningslös. Antibiotika är ett livsnödvändigt läkemedel, då det används rutinmässigt vid kirurgiska ingrepp och för att bekämpa bakteriella infektioner. Det finns inget alternativt läkemedel, vilket innebär att om antibiotika blir verkningslös är de globala konsekvenserna katastrofala. Den negativa utvecklingen har resulterat i att EU - kommissionen klassificerar antimikrobiell resistens (AMR) som ett av de tre största hälsohoten i världen. Internationella organisationer har presenterat krav och rekommendationer för hur länder ska hantera antibiotika och dess resistens, vilket har implementerats olika väl. Sverige har en av de lägsta frekvenserna av resistenta bakterier inom EU, medan Italien har en av de högsta. Hypotesen är att de nämnda ländernas resistensgrad har ett samband med hur väl man implementerat strukturer, regleringar och strategier på antibiotikamarknaden. Hypotesen undersöks genom en marknadsanalys baserat på en anpassad SCP - modell där Sveriges och Italiens respektive utfall värderas.  I utfallen framgår det att Sveriges antibiotikamarknad är mer kontrollerad än den italienska. En mer styrd marknad skapar möjligheten att kontrollera antibiotikakonsumtionen, vilket i sin tur bestämmer resistensgraden. Å andra sidan innebär en mer kontrollerad marknad att läkemedelsföretagens vinstgaranti försvinner, dessa kan tvingas lämna marknaden vilket leder till brist på antibiotika. En mindre styrd marknad gynnar däremot läkemedelsföretagen då det finns en vinstgaranti och en större konsumtion. Nackdelen är att resistensgraden ökar. I marknadsanalysen presenterades även att länderna skiljer sig i ansvarsfördelning, då hälso - och sjukvård är mer decentraliserad i Italien jämfört med Sverige. Strukturer, regleringar och strategier för att hantera AMR implementerades nationellt i Sverige, medan det i Italien är upp till varje region att agera. Italiens ansvarsfördelning resulterar i att resistensgraden skiljer mellan det södra och norra regionerna, då regionernas styren skiljer i kvalitet.  Slutligen lämnas förslag på förändringar för respektive land. Sverige behöver erbjuda en vinstgaranti för läkemedelsföretagen för att kunna säkerställa tillgången till antibiotika. Det råder brist idag, vilket medför att marknaden behöver bli mer attraktiv för företagen. Italien behöver förändra ansvarsfördelningen och införa nationella strukturer, regleringar och strategier. Det kommer öka möjligheten för mer påkostade åtgärder som gäller för alla regioner, vilket hanterar AMR mer effektivt. / An excessive or incorrect use of antibiotics can result in an increased prevalence of antimicrobial resistance. When a bacterium has become resistant, resilience against antibiotics is created, which makes the drug ineffective. Antibiotics are vital drugs, as they are routinely used in surgical procedures and combat bacterial infections. Often, there is no alternative medicine, which means that when an antibiotic becomes ineffective, the consequences are catastrophic for the global population. The global increase in resistance has forced the European Commission to classify antimicrobial resistance (AMR) as the world's third largest public health threat. International organizations have presented requirements and recommendations for how countries should handle antibiotics and their resistance. However, it has been the nation’s responsibility to implement these changes. Sweden has one of the lowest prevalence of antibiotic resistant bacteria in the EU, while Italy has one of the highest. The essay hypothesizes that the mentioned countries' degree of resistance can be explained by how well structures, regulations, and strategies are implemented. The hypothesis is evaluated through a market analysis where a reconstructed SCP - model is applied where Sweden’s and Italy’s respective performance is presented. The essay found that the Swedish antibiotic market is more regulated than the Italian. A more regulated market creates the opportunity to control antibiotic consumption, which further controls the degree of resistance. On the other hand, an over - regulated market means that there is no guarantee of profit for the pharmaceutical companies which often forces the companies to leave the market. A less regulated market benefits pharmaceutical companies as there is a guarantee of profit and larger consumption. The disadvantage is that the degree of resistance increases. In the market analysis, it is also presented that the countries differ in the distribution of responsibilities, as healthcare is more decentralized in Italy compared to Sweden. The structures, regulations, and strategies to manage AMR were implemented nationally in Sweden, while in Italy it is up to each region to act. Italy's division of responsibility results in that the degree of resistance differs between the southern and northern regions, as the regions' governments differ in quality. Finally, the essay presents proposals for changes for each country. Sweden should offer a profit guarantee for pharmaceutical companies, as they need access to a broad selection of antibiotics. The existing shortage should be dealt with, which is why the market needs to be more attractive for companies. Italy needs to change the distribution of responsibilities and introduce national structures, regulations, and strategies. This will increase the possibility of more costly measures that apply to all regions, which will manage AMR more effectively.