Administration är något alla ägnar tid åt både till vardags och i arbetet. Denna studie behandlar administrationen inom arbetslivet vid ett svenskt universitet. Debattartiklar och forskning visar på en spricka mellan kärnverksamheten och administrationen i diskussionen om universitetens uppdrag, roll och styrning. Administrationen ses som antitesen till akademin, men vad är administration och vad är dess funktion i styrningen? Syftet med studien är att undersöka hur administrativa chefer ser på sin roll i verksamheten och om administrationen fått en mer framträdande roll i styrningen. Studien tillämpar både det teoretiska och metodologiska förhållningssättet i Bruno Latours aktör-nätverksansats. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med administrativa chefer situerade på institutioner vid ett svenskt universitet. Resultatet visar hur institutionerna drivs som företag, de är producerande verksamheter som i hög grad finansieras av externa bidrag. Dessa finansiella aktörer ställer krav varpå styrningen inte bara återfinns inom universitetet utan också utanför. De administrativa cheferna rör sig i gränslandet mellan institutionen och det omgivande samhället men också mellan akademin och den centralt styrande förvaltningen och det är här deras roll som ”förmedlare” och ”medlare” blir tydlig. Genom att de översätter och anpassar handlingar och processer till mottagaren knyts aktörerna samman. Funktionen och rollen som ”support staff” gentemot kärnverksamheten är klart uttalad, däremot är de ytterst beslutsfattande i sin roll. Studien visar på fyra faktorer som inneburit att administrationen fått en mer framträdande roll och därmed en större påverkan på styrningen. Dessa faktorer är decentralisering, samhällsutveckling, teknisk utveckling och specialisering. Reformerna som legat till grund för organisationsförändringarna har medfört ett större ansvarsområde och utvecklingen mot ett granskning- och administrationssamhälle där regelverk, reviderbarhet och kontroll fått en allt större betydelse har inneburit ett ökat inflytande över verksamheten. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter och en ökad kapacitet. All denna utveckling har inneburit att nya administrativa specialistroller har skapats.

<p>Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försäkringsbolag från länder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler påverkas av den lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försäkringsförmedlares verksamhet.</p>

Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försäkringsbolag från länder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler påverkas av den lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försäkringsförmedlares verksamhet.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet – att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer – har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver. Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet. Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar. Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst. I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av. Dessa affärsmodeller ligger sedan till grund för de diskussioner som förs i arbetets analysdel. Rabattföretagens ansvar visar sig vara beroende av vilken affärsmodell som tillämpats vid försäljningen. Företagen kan dels betraktas som återförsäljare alternativt kommissionärer vilket leder till ett fullständigt civilrättsligt ansvar, dels som handelsagenter med underliggande fullmakt vars enda ansvar är att ta emot och vidareförmedla reklamationer, dels som en oreglerad typ av mellanman som enligt dagens gällande rätt enbart ansvarar för lämnad information gällande de vouchrar som företagen säljer. Detta sistnämnda ansvar är visserligen dispositivt men förefaller utgöra en allmän rättsgrundsats varför det ligger nära till hands att betrakta friskrivningar från lämnad information som oskäliga. Ett tänkbart sätt att stärka konsumentskyddet inom det aktuella problemområdet är att utvidga den så kallade förmedlingsregeln i konsumentköplagens inledande paragraf samt att eventuellt införa en liknande regel även i konsumenttjänstlagen. / A new trend within e-commerce is the phenomenon of deal-of-the-day and event websites. The market leaders in Sweden are Groupon (deal-of-the-day) and LiveIt (event). Their business concept is to promote price offers or events, and then refer consumers to merchants. This concept has been copied by a number of other e-commerce providers and this trend is likely to continue. The fact that this kind of mediation is relatively new has led to an uncertainty as to what responsibility these companies have in relation to the consumers. Furthermore, the companies use a variety of business models which increases the uncertainty even more. There are no directly applicable mandatory provisions, and the companies often reduce their liability by using more or less extensive disclaimers. This essay aims to investigate which civil liability the companies have in relation to the consumers in post-purchase situations (relating to delays and lack of conformity). In this essay, which initially relates to the meaning of the terms ‘collective shopping’ and ‘group buying’, the three business models that Groupon utilize will be explained. These business models form the basis of the following analysis. The liability of the companies is proven to be dependent on which kind of business model that the purchase was conducted according to. The companies can be considered as retailers or commission agents who both have full liability, or they can be considered as commercial agents with a proxy whose liability is limited to receive and mediate complaints, or they can be considered as some kind of unregulated middleman which, according to existing law, only has a responsibility for information given in the marketing of the sold vouchers. The liability of this unregulated middleman is indeed optional, but still considered a general legal principle. A disclaimer from that liability could be considered unfair. One possible way to enhance consumer protection within this area is to expand the mediation rule in the first section of the Consumer Sales Act. An additional possibility is to introduce a similar rule in the Consumer Services Act.

The imposed commission ban to Finnish insurance intermediaries has generated some controversy and the intermediary market has experienced consolidation in the few last years. The thesis examines the relationship between market structure and profitability among Finnish life insurance intermediaries and tests for the applicability of two market power hypotheses. The panel data analysis shows that there is support for the Relative Market Power hypothesis while the Structure-Conduct-Performance hypothesis is not applicable for Finnish life insurance intermediaries. The implication of this research is that competition authorities should be concerned with market structure effects when discussing changes to the regulatory environment which surrounds life insurance intermediaries.

Abstract Value Added Tax, VAT, is a general consumption tax that is added to almost all consumption of goods and services. Despite the extensive work of harmonization of the VAT system relating to electronic services, it can be difficulties in determining the taxable land, something that could affect the internal market in a negative way. The Swedish companyStardollABwas double taxed on certain electronic services that they provided consumers in theUK. The problems that lead to double taxation must be identified to ensure free competition and free movement within the internal market. The principle of neutrality pervades the whole of the EU VAT system which can be derived from principles of the Treaty, establishing the common market, and the introduction of the VAT Directive. Neutrality is also in the nature of VAT, as the design of the tax is to burden the consumer. Double taxation is contrary to the principle of neutrality. The VAT system is no longer neutral if the double taxation means that the company is burdened with VAT. The problems in this case arise because of gaps in legislation on who is tax duty. Rules are needed for interpretation of whether the operator shall be considered a mediator or not, and if the provision is made in two stages or not. The government gaveStardollABexemption from the obligation to pay VAT on the occasion of new rules, which will take effect in 2015. The legislation states thatSwedenno longer will be the taxable land in similar transactions. After 2015, taxation will be paid in the country where the consumer is located and therefore, only one jurisdictional will determine the taxation. When a transaction only comprises one consumer, then only one law can be applied on determine the taxation. The tax liability is therefore determined on the same VAT rules and the problems should be solved, thus the primary purpose of the rules is considered something else. / Sammanfattning Det svenska bolaget Stardoll AB riskerade att dubbelbeskattas på vissa elektroniska tjänster tillhandahållna konsumenter i Storbritannien då de ansågs skattskyldiga för mervärdesskatt i Sverige trots att de redan belastats av mervärdesskatt i Storbritannien. Betalningen tillhandahölls av konsumentens teleoperatör genom sms, som ansågs skyldig att erlägga mervärdesskatt i Storbritannien för den elektroniska tjänsten. Stardoll belastades indirekt av mervärdesskatten då ett avdrag gjordes på den del som Stardoll erhöll. De mervärdesskatterättsliga problem som leder till dubbelbeskattning måste identifieras för att fri rörlighet på den inre marknaden ska kunna säkerställas. Neutralitetsprincipen genomsyrar hela det EU: rättsliga mervärdesskattesystemet vilket kan härledas utifrån fördragets principer om den gemensamma marknaden samt ur mervärdesskattedirektivet. Neutraliteten ligger även i mervärdesskattens karaktär, då konstruktionen syftar till att belasta konsumenten. Om dubbelbeskattning leder till att företaget belastas av mervärdesskatt är inte längre mervärdesskattesystemet neutralt. Problemen i det aktuella fallet uppstår p.g.a. brister i lagstiftningen avseende vem som är skattskyldig. Tolkningsregler för huruvida operatören ska anses vara förmedlare eller inte behövs för att problemen ska kunna lösas. Regeringen gav Stardoll dispens från skyldighet att erlägga mervärdesskatt med anledning av att bestämmelser, vilka kommer träda ikraft 2015, leder till att Sverige inte längre kommer vara beskattningsland i liknande transaktioner. Då transaktionen endast kan omfatta en konsument blir även endast en lagstiftning tillämplig och därmed avgörs skattskyldigheten utifrån samma mervärdesskatterättsliga bestämmelser och problem torde vara lösta. Ändock kvarstår brister i harmoniseringen då reglerna inte innebär att de olika tolkningarna av lagstiftningen undanröjs.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera förhållandet mellan offentliga skuldregister och hushållens skuldsättningsgrad samt att bidra till att öka kunskapen om den eventuellt förekommande informationsasymmetrin på kreditmarknaden.  Frågeställningar: Vilket samband förekommer mellan hushållens skuldsättningsgrad och införandet av offentliga skuldregister? Vad anser intermediära förmedlare och banker om införandet av ett eventuellt offentligt skuldregister?  Metod: Studien genomfördes med hjälp av triangulering innehållande en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. Studiens urval bestod av 19 stycken europeiska länder, varav 11 stycken har och 8 stycken har inte offentligt skuldregister. Historisk data från år 1995 till år 2021 har inhämtades från OCED:s webbplats och analyserades med hjälp av Pearsons korrelation och Student t-test. Intervjuer har även genomförts med intermediära förmedlaren UC och Nordax Bank.  Slutsats: Resultaten tyder på att informationsasymmetri föreligger på kreditmarknaden och att delade meningar om fenomenet förekommer. Ett samband som är på gränsen till starkt förekommer mellan hushållens skuldsättningsgrad och införandet av offentliga skuldregister. Intermediära förmedlare har en negativ syn på införandet av offentliga skuldregister medan banker har en positiv inställning till införandet av offentliga skuldregister.  Nyckelord: informationsasymmetri, intermediär information, intermediär förmedlare, moralisk hazard, offentligt skuldregister. / Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to increasing knowledge about the potential occurrence of information asymmetry in the credit market by studying the relationship between public debt registries and grade of indebtedness for households.  Research questions: What is the relationship between the household’s grade of indebtedness and the implementation of public debt registries? What do intermediary intermediaries and banks think about the potential introduction of a public debt registry?  Method: The study employed a comprehensive approach utilizing triangulation that combined both quantitative and qualitative research methods. The sample comprised 19 European countries, of which 11 had implemented public debt registries while 8 had not. Historical data spanning from 1995 to 2021 was gathered from the OECD website and subjected to analysis using statistical tools such as Pearson's correlation and a Student t-test. Additionally, interviews were conducted with the intermediary UC and Nordax Bank to further enrich the study's findings.  Conclusions: The result indicates the existence of an information asymmetry in the credit market, but there are divergence opinions about the phenomenon. The findings suggest the presence of a nearly significant negative correlation between household debt levels and the introduction of public debt registries. Intermediaries hold a pessimistic view regarding the implementation of public debt registries, while banks exhibit a favorable stance towards their adoption.  Keywords: information asymmetry, intermediary information, intermediary intermediaries, public debt registry.