Individer med utvecklingsstörning har betydligt sämre levnadsstandard än de övriga samhällsgrupperna. Tidigare forskning belyser speciellt konkurrensen på arbetsmarknaden som en faktor. Min studie lägger fokus på elever med utvecklingsstörning avseende deras tankar inför vuxenlivet, som då omfattar arbetslivet, och det stöd de fått av omgivningen och erfarenheter när det gäller praktikarbete. Syftet med studien var att få en inblick i elever med utvecklingsstörning egna tankar och erfarenheter angående ett så ”normalt” vuxenliv som möjligt och hur skolan förbereder dem inför det. I analysen har jag använt mig av ett teoretiskt perspektiv på normalisering. För att genomföra detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer, med semistrukturerad grund. Informanterna var sex stycken elever som antingen går eller har gått på Yrkesträningsprogrammet på Ålands Yrkesgymnasium. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Studien visade att skolan försöker skapa så normala förutsättningar som möjligt för att eleven skall lära sig olika färdigheter både i skolan och på praktikplatsen. Eleverna uttrycker att den sociala förmågan har varit den som utvecklats mest vilket kan ses som ett resultat av att skolan försöker skapa en sådan normal miljö för eleverna som möjligt. Eleverna ansåg även att den sociala förmågan var viktig i vardagslivet. Dock tyckte eleverna att det ställdes krav från olika håll. Detta kan vara en krock av de sociala arenorna som eleven lever i. Att ständigt hoppa från en normal situation på boende till en annan normal situation, med regler och normer som finns, i skolan och i hemmet så är det fullständigt förståeligt att de känner av kraven från olika håll. Inför framtiden hade samtliga elever en önskan till ett helt normalt liv. De önskade sig ett jobb, ett boende och familj och ville helst inte leva inom omsorgens dörrar utan målet var att bli frisk från sitt avvikande beteende.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på LSS-boenden arbetar för att främja brukares självbestämmanderätt. Studien undersöker hur långt brukares självbestämmanderätt sträcker sig och personalens möjligheter och tillvägagångssätt för att främja självbestämmande. Metoden är kvalitativ som bygger på en vinjett som efterföljs av semistrukturerade intervjuer med personal på LSS-boenden i Sverige. Totalt utfördes åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med två deltagare på totalt fyra boenden. De teorier som användes i denna studie är organisationsteorin samt Goffmans teoretiska perspektiv. Resultatet visar att i situationer då det handlar om fara för livet behöver personalen begränsa brukares självbestämmanderätt, dessa situationer behöver personalen ständigt ta ställning till. För att främja brukares självbestämmande arbetar personalen med att kartlägga brukares önskemål samt arbeta motiverande och vara lyhörda och stöttande. Faktorer som underlättar personalens möjligheter att främja brukares självbestämmande är utbildning samt en stöttande relation mellan kollegor och fungerande ledarskap på arbetsplatsen. Slutsatsen av denna studie är att personalens tillvägagångssätt spelar stor roll för att möjliggöra brukares självbestämmande. Tillvägagångssätten behöver anpassas efter brukaren vilket gör att relationen mellan brukare och personal är avgörande för att brukaren ska ha möjlighet till självbestämmande.

<p>Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering. Vårt resultat visade att arbete hade olika betydelse för intervjupersonerna. Två av dem uttryckte en önskan om att vara på arbetsplatser på öppna arbetsmarknaden tillsammans med personer utan kognitiva funktionshinder. De ansåg att det var mer utvecklande än daglig verksamhet. Ett krav för att det skulle fungera var dock att arbetsuppgifter och arbetstider var anpassade utifrån deras funktionshinder. För de andra fyra var det däremot mycket angeläget att få ett arbete på öppna arbetsmark-naden. Dels handlade det om att kunna få en dräglig materiell standard, dels tycktes det för dem också ha ett rent symboliskt värde som kan tolkas som att de ville ha rätt att vara som alla andra.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering. Vårt resultat visade att arbete hade olika betydelse för intervjupersonerna. Två av dem uttryckte en önskan om att vara på arbetsplatser på öppna arbetsmarknaden tillsammans med personer utan kognitiva funktionshinder. De ansåg att det var mer utvecklande än daglig verksamhet. Ett krav för att det skulle fungera var dock att arbetsuppgifter och arbetstider var anpassade utifrån deras funktionshinder. För de andra fyra var det däremot mycket angeläget att få ett arbete på öppna arbetsmark-naden. Dels handlade det om att kunna få en dräglig materiell standard, dels tycktes det för dem också ha ett rent symboliskt värde som kan tolkas som att de ville ha rätt att vara som alla andra.

<p>This study aims to explore purposes of daily workshops for persons with disabilities. The method used was qualitative interviews. An inductive research strategy was used. Half-structured interviews with six managers of daily workshops were carried out, wherein they expressed their intentions with the daily workshops and the reasons for people to participate. The interviews were analysed with Antonovsky´s salutogenetic perspective,<strong> </strong>in which Sense of Coherence, SOC is a main concept, and with the normalisation principle. The study indicates that the managers aim to create a good, rather than a normalizing work situation for their participants. The main result is that the managers want the work to be meaningful, appreciated and for the benefit of others.</p>

This study aims to explore purposes of daily workshops for persons with disabilities. The method used was qualitative interviews. An inductive research strategy was used. Half-structured interviews with six managers of daily workshops were carried out, wherein they expressed their intentions with the daily workshops and the reasons for people to participate. The interviews were analysed with Antonovsky´s salutogenetic perspective, in which Sense of Coherence, SOC is a main concept, and with the normalisation principle. The study indicates that the managers aim to create a good, rather than a normalizing work situation for their participants. The main result is that the managers want the work to be meaningful, appreciated and for the benefit of others.

Bakgrund: Konsumtionen av alkohol har i stort minskat i hela västvärlden, denna nedåtgående trend är extra tydlig bland ungdomar. Fler och fler ungdomar konsumerar mindre och många väljer att helt avstå från att konsumera alkohol. Denna trend är förstås positiv på många sätt men väcker även frågor om hur och varför denna trend uppkommit. Samtidigt som konsumtionen av alkohol har minskat har studier visats att vissa former av narkotika blir vanligare och har därmed skapat teorin om ett eventuellt samband. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera ungdomars minskade alkoholkonsumtion och koppla detta till eventuell ökning eller minskning i brukandet av narkotika bland de som inte konsumerar, konsumerar måttligt samt de som konsumerar mycket alkohol. Metod: Studiepopulationen består av 71 852 ungdomar i åldern 15-16 år från hela Sverige. Studien är en upprepad tvärsnittsstudie med data från åren 2001 till 2014. Den insamlade data analyseras med hjälp av flera logistiska regressioner. Resultat: Resultatet visar att de ungdomar som inte konsumerar alkohol inte använder narkotika eller cannabis i större utsträckning, de som konsumerar måttligt och konsumerar mycket använder dock narkotika och cannabis i större utsträckning. Slutsats: Sambandet mellan narkotika- och cannabisanvändandet och de ungdomar som konsumerar måttligt och mycket kan stärkas. Normalitetsprincipens hypotes att vid tider med låg totalkonsumtion av alkohol är det de som konsumerar mycket som använder narkotika och cannabis stärks av resultatet. / Background: Consumption of alcohol has declined substantially throughout the western world, this downward trend is extra clear among adolescents. More and more adolescents drink less and many choose to completely refrain from consuming alcohol. This trend is of course positive in many ways but also raises questions about how and why this trend has arisen. While alcohol consumption has decreased, studies have shown that certain forms of drugs are common and have thus created the theory of a possible connection. Aims: The purpose of this study is to analyze adolescents reduced alcohol consumption and link this to any increase or decrease in the use of narcotics among those who do not drink, drink moderately, and those who drink a lot. Methods: The study population consists of 71 852 adolescents aged 15-16 years from all over Sweden. The study is a repeated cross-sectional study with data from 2001 to 2014. The collected data is analyzed using multiple logistic regressions as well as an interaction regression. Results: The results show that the non-drinking adolescents do not use drugs or cannabis to a greater extent, but those who drink moderately and drink a lot, use narcotics as well as cannabis in greater extent. Conclusions: The relationship between narcotics/cannabis use and the adolescents who drink moderately and heavy can be strengthened. The results are consistent with the principle of normality which shows that at times with low total consumption of alcohol the heavy consumers of alcohol use more narcotics and cannabis.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor. Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder. Deltagarna i studien var tre unga personer med rörelsehinder som gått inkluderade i skolan. Studien har en livshistorisk ansats där deltagarna berättade om sina skolminnen, som sedan analyserades utifrån Tangens modell om fyra dimensioner: tid, mening, relationer, samt självbestämmande och kontroll. Deltagarna bedömer att de i den inkluderade skolverksamheten utvecklats, men att de många gånger fått kämpa för sin rätt och ibland fått lösa uppkomna situationer själva. De har alla haft elevassistent. De unga vuxna som deltagit i studien är positiva till inkludering och menar att detta har gett dem bättre möjligheter i deras vuxna liv. Vidare forskning kan vara longitudinella studier om elever med funktionsnedsättningar och fortsatta studier, hur den marknadsanpassade skolan påverkar elever med funktionsnedsättningars möjligheter att gå inkluderade, studier om elevassistentens funktion samt hur inkluderande idrottsundervisningen ska bedrivas för elever med rörelsehinder. / Based on the Normalization Principle and democratic movements in the second half of the 1900s an integration process considering school began. The concept of inclusion was introduced later to mark the school's responsibility in the matter. Despite the inclusion mission separation solutions for school has again become common. Studies on disabled children's school day shows that there are many exclusive situations in school, often unconscious, and in the belief that these are the best for the student. These situations are a result of schools not working at the organizational level with inclusion issues. The purpose of this study was to illuminate the inclusion aspects of the school for students with disabilities. Participants in the study were three young people with disabilities who have included the school. The study has a life-historical approach in which participants talked about their school memories, which were then analyzed based on Tangen´s model in four dimensions: time, meaning, relationships, and self-determination and control. The participants believe that they included in the school system evolved but they often had to fight for their rights and sometimes had to resolve arisen situations  themselves. They have all had a student assistant. The young adults who participated in the study are positive towards inclusion and believe that this has given them better opportunities in their adult lives. Further research may be longitudinal studies of students with disabilities and further studies, how the market-school affects students with disabilities and their ability to be included at  school, studies on student assistant's function and how inclusive physical education should be conducted for students with disabilities.

This essay aims to examine how RFSL (the swedish national association for sexual orientations) is constructing sexsellers by looking at how sexsellers are described in one of RFSL’s texts. The method used in this paper is Fairclough's discourse analysis which will be applied on one text from the website of RFSL. With this method it is possible to study the textual, the discursive and the social practices of the chosen text. The theoretical framework will be Foucault's power theory, the normalization principle and Gayle Rubin’s charmed circle. The result of this study shows that RFSL is forming discourses which construct sexsellers as either voluntary or involuntary. A voluntary sexseller includes sexsellers who see themselves as sexworkers or people who sell sexual services. By speaking of sexsellers as voluntary, RFSL is forming both a liberal feminist point of view but also a postfeminist point of view, and by speaking of sexsellers as involuntary a radical feminist point of view is formed. Therefore RFSL allows three kinds of sexsellers to be heard in their text: a working, a voluntary and an exposed sexseller.