Den externa redovisningen är ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande på externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprättats med hänsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning däremot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertilläggsinformation i den externa redovisningen. Under de senaste årtiondena har behovet av tilläggsinformation ökat med hänsyn tillförekomsten av företagets övervärde på marknaden. Övervärdet innebär att det finnsresurser som inte tas upp till balansräkningen men som skapar värde för företaget. Ettexempel på en sådan resurs är humankapitalet. Denna resurs har även historiskt lyftsfram som en av de viktigaste tillgångarna för företagets framgång. Begreppethumankapital omfattar kompetens, motivation samt personal i företaget.Humankapitalet kan inte tas upp till balansräkningen eftersom denna tillgång inteuppfyller vissa reglerade kriterier. På grund av detta presenterar företaget om sitthumankapital utanför balansräkningen främst i form av text. För att den externa redovisningen skall vara användbar för intressenterna finns det ävenvissa krav avseende kvaliteten på informationen som lämnas. Till exempel, beskriverden internationella redovisningsstandarden IFRS kvalitetsaspekter utifrån fyra olikaegenskaper: begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet. Undersökningarom kvaliteten på redovisningen av humankapitalet med hänsyn till dessa kvalitativaegenskaper är dock begränsad. Studien syftar därmed till att undersöka kvaliteten på redovisningen av humankapitalet ifinansiella rapporter av börsnoterade svenska företag ur intressenternas perspektiv.Genom utförandet av kvalitetsmätningen ämnar studien även utvärdera möjligheten attmäta kvalitet på information främst av icke-finansiell och kvalitativ karaktär. För attmäta kvaliteten på redovisningen av humankapitalet har denna studie genomfört enkvalitativ innehållsanalys på svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Med hjälpav underlaget från innehållsanalysen har därefter tio olika mått baserade på dekvalitativa egenskaperna i IFRS använts vid kvalitetsmätningen. Resultatet visar att redovisningen av humankapitalet som helhet är relativt begripligtmedan kvalitet i term av relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet över tiden varierarmellan de olika kategorierna i humankapitalet. En liknande trend har identifieratsgällande placeringar av informationen om humankapitalet, vilket underlättar vidjämförelsen mellan företag. Utvärderingen av mätmetoden indikerar att det är möjligt att mäta kvalitet påhumankapitalredovisningen. Genom resultatet bidrar denna studie med att ge en inblicki kvaliteten på redovisningen av humankapitalet hos börsnoterade företag i Sverige samtminska underskottet på studier med fokus på kvalitet på redovisning av humankapitalet.

Sammanfattning – ”Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos           allmännyttiga bostadsföretag” Datum: 26e maj 2016 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck      Linda Lundin Titel: Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos allmännyttiga bostadsföretag Handledare: Stefan Schiller Nyckelord: Komponentavskrivningar, användbar redovisningsinformation, informationsekonomi, kvalitativa egenskaper. Frågeställning: Hur uppfylls de kvalitativa egenskaperna och kostnadsbegränsningen när komponentavskrivningar tillämpas i de allmännyttiga bostadsföretagen? Syfte: Syftet är att utreda om tillämpningen av komponentavskrivningar bidrar till nytta för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning och vilka kostnader som tillämpningen av komponentavskrivningar ger upphov till. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Ett målstyrt urval av de allmännyttiga bostadsföretagen tillämpades. Operationaliseringen gjordes utifrån intervjuguiden och insamlandet av empirin transkriberades och kodades för att underlätta analysarbetet. Slutsats: Studien har enbart inriktat sig på de sju allmännyttiga bostadsföretagen som är med i studien. Därför går det inte att dra några slutsatser om alla allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Det har framkommit att komponentavskrivningar bidrar till nytta för fem av de sju allmännyttiga bostadsföretagen. Kostnader för tillämpning av komponentavskrivningar är merarbete och kostnader för dataprogram. / Abstract –  ”Component depreciations benefits and costs - A study of public housing           companies”   Date: May 26th 2016 Level: Master’s thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Emma Bräck    Linda Lundin Title: Component Depreciations benefits and costs - A study of public housing companies Tutor: Stefan Schiller Keywords: component depreciation, useful accounting information, information economics, qualitative characteristics. Research question: How are the qualitative characteristics and the cost constraint fulfilled when the component depreciation is applied in the public housing companies? Purpose: The aim is to study if the implementation of component depreciation will contribute to the benefit of the public housing companies' accounting and which costs the implementation of component depreciation will cause. Method: The study is based on a qualitative research strategy with semi-structured interviews as collection method. Goal-oriented selections of the public housing companies are applied. Operationalization was based on the interview guide and the collection of empirical data were transcribed and coded to facilitate analysis. Conclusions: The study has only focused on the seven public housing companies which are included in the study. Therefore it is not possible to draw any conclusions on all public housing companies in Sweden. It has emerged that component depreciation contributes to the benefit of five of the seven public housing companies. Costs for implementing component depreciation are extra work and expenses for computer software.

Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential. Vi är därför intresserade av att se huruvida bolagen kontinuerligt förbättrat redovisningen av dessa krav eller om förbättringen har avtagit i takt med tiden. Problemformulering: Går det att se en kontinuerlig förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven under perioden 2005 till 2009? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida bolag med stor andel goodwill av totala tillgångar har förbättrat redovisningen av upplysningskraven kontinuerligt för varje år från och med införandet av den nya standarden vid år 2005 till och med år 2009. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär. I urvalet ingick 35 börsnoterade bolag som alla uppvisade en goodwillpost bestående av mer än 30 procent av bolagets totala tillgångar. Resultat och slutsatser: Slutsatsen är att bolagen inte förbättrat sin redovisning av upplysningskraven kontinuerligt mellan samtliga undersökta år. Endast en punkt visade på en kontinuerlig förbättring. År 2009 visar att bolagen fortfarande har en lång väg kvar att gå gällande upplysningskraven.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer. Vår slutsats är att subjektiva bedömningar fått negativa effekter på redovisningens kvalitativa egenskaper. Det beror på IFRS 3 och IAS 36 är principbaserade och ger företagsledningen möjligheter att utforma redovisningen. Vi anser även att en tidsfördröjning finns vid nedskrivning av goodwill. Generellt har IFRS bidragit till en ökad harmonisering men IFRS 3 och IAS 36 har inte bidragit till en ökad harmonisering av redovisningen i Sverige. Det beror på att de subjektiva bedömningarna påverkat de kvalitativa egenskaperna på ett negativt sätt.

No description available.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker. Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden.

<p>I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ”Säkerhet, hälsa och miljö 2006” som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår. Den teoretiska referensramen består av ISO 14001:s 17 kategorier av miljöledningssystemet, EMAS krav på offentliggörande av information samt de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna. Den slutsats som har uppnåtts genom att ställa empirin mot teorin är att de krav som antas ställas av externa intressenter på Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning till viss del är uppfyllda. Företaget möter dock delvis problem när det gäller att realisera tankar som kan relateras till de kvalitativa egenskaperna.</p>

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna. Vi utgick från IASB:s nuvarande föreställningsram och jämförde den med de nya förslagen som presenterats i form ett Discussion Paper, DP, och sedan ett Exposure Draft, ED. För att uppfylla vårt syfte behövde vi även använda oss av normgivarnas beslutsunderlag till de båda förslagen, Basis for Conclusions, samt reaktioner i form av kommentarer från några organisationer som vi valde ut.Slutsatserna delade vi in i tre olika kategorier av förändringar, vilka vi hade specificerat på förhand. Vi presenterade slutsatserna för respektive kvalitativ egenskap för sig. Vi kom fram till att de huvudsakliga förändringarna var omstruktureringar och omklassificeringar av de kvalitativa egenskaper som redan idag finns i IASB:s föreställningsram. I de flesta fall hade innebörden av de kvalitativa egenskaperna endast förändrats marginellt. Det som medförde störst reaktioner från våra utvalda organisationer var en rent språklig förändring som organisationerna tror kommer att medföra förvirring hos användarna av föreställningsramen. Ytterligare en stor förändring var exkluderingen av en etablerad kvalitativ egenskap med lång tradition.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Förvärvad goodwill skall inte längre skrivas av utan istället genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år, även om det inte finns några indikationer på värdenedgång. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebär de nya reglerna omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Två studier som gjordes direkt efter införandet år 2005 visade att relativt många företag har med svårigheter gällande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Båda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbättringar under kommande år.</p><p>Problemformulering</p><p>Med bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: Går det att se en förändring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jämfört med år 2005.</p><p>Metod</p><p>Studien har genomförts enligt den kvantitativa metoden. Ansatsen för studien var den deskriptiva undersökningstypen kombinerat med en induktiv undersökningsansats. I urvalet ingår samtliga bolag inom Stockholmsbörsens industribransch. De utvalda bolagens årsredovisningar för år 2005 och 2008 har granskats utifrån en av författarna på förhand definierad tolkningsmall för upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Resultaten har sammanställts och analyseras utifrån referensramen.</p><p>Resultat och slutsatser</p><p>Resultatet av studien visar en förbättring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005. Trots förbättringen tyder resultaten på att det fortfarande finns utrymme för bolagen att se över sin redovisning då det endast är två delpunkter som uppfylls till ett hundra procent år 2008. Det har även gått att utläsa en försämring från år 2005.</p>

I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ”Säkerhet, hälsa och miljö 2006” som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår. Den teoretiska referensramen består av ISO 14001:s 17 kategorier av miljöledningssystemet, EMAS krav på offentliggörande av information samt de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna. Den slutsats som har uppnåtts genom att ställa empirin mot teorin är att de krav som antas ställas av externa intressenter på Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning till viss del är uppfyllda. Företaget möter dock delvis problem när det gäller att realisera tankar som kan relateras till de kvalitativa egenskaperna.