<p>Inledning</p><p>Från att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40.</p><p>Referensram och teoretisk utgångspunkt</p><p>Studiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten.</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie i två delar. I den första delen studerar vi hur fastighetsbolag redovisar fastighetsvärderingen i den externa redovisningen 2008. I den andra delen av studien har vi genomfört intervjuer med tre revisorer, en redovisningsspecialist samt personer från tre bolags företagsledningar som är ansvariga för den externa redovisningen.</p><p>Empiri</p><p>I empiriavsnittet presenterar vi den information om fastighetsvärderingen som vi funnit i de studerade bolagens redovisningar. Därefter presenteras en sammanställning av vad som framkom i samtliga intervjuer.</p><p>Diskussion och slutsatser</p><p>Utifrån vår studie av fastighetsbolags redovisningar ifrågasätter vi om kvalitetskravet begriplighet uppfylls, vilket i sin tur påverkar jämförbarheten negativt. Vi ifrågasätter begripligheten då företagen undviker definitioner och specifik information om antaganden. Utifrån intervjuer med revisorer, en redovisningsspecialist och företagsledningar samt studerande av IASBs föreställningsram har vi identifierat en möjlig problemkälla. Problemet vi uppfattat tycks härröra till IASBs föreställningsram under p.40 som beskriver att fortlevnad av IAS inklusive upplysningar om de redovisningsprinciper som tillämpas i företaget bidrar till att uppnå jämförbarhet (2008). Vi har funnit att jämförbarhet inte är någonting som automatiskt uppfylls vid användande av IAS 40.</p>

Inledning Från att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra. Syfte Syftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40. Referensram och teoretisk utgångspunkt Studiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie i två delar. I den första delen studerar vi hur fastighetsbolag redovisar fastighetsvärderingen i den externa redovisningen 2008. I den andra delen av studien har vi genomfört intervjuer med tre revisorer, en redovisningsspecialist samt personer från tre bolags företagsledningar som är ansvariga för den externa redovisningen. Empiri I empiriavsnittet presenterar vi den information om fastighetsvärderingen som vi funnit i de studerade bolagens redovisningar. Därefter presenteras en sammanställning av vad som framkom i samtliga intervjuer. Diskussion och slutsatser Utifrån vår studie av fastighetsbolags redovisningar ifrågasätter vi om kvalitetskravet begriplighet uppfylls, vilket i sin tur påverkar jämförbarheten negativt. Vi ifrågasätter begripligheten då företagen undviker definitioner och specifik information om antaganden. Utifrån intervjuer med revisorer, en redovisningsspecialist och företagsledningar samt studerande av IASBs föreställningsram har vi identifierat en möjlig problemkälla. Problemet vi uppfattat tycks härröra till IASBs föreställningsram under p.40 som beskriver att fortlevnad av IAS inklusive upplysningar om de redovisningsprinciper som tillämpas i företaget bidrar till att uppnå jämförbarhet (2008). Vi har funnit att jämförbarhet inte är någonting som automatiskt uppfylls vid användande av IAS 40.

Titel: Frivillighet under tvång? – Är ESMA:s riktlinjer om presentationen av alternativa prestationsmått befogade? Bakgrund: Den tredje juli 2016 träder ESMA:s riktlinjer om presentation av alternativa prestationsmått (APM) ikraft. Bakgrunden till riktlinjerna är att nuvarande reglering ansetts bristfällig eftersom företag haft möjlighet att presentera APM på ett subjektivt sätt till användares nackdel. Frågeställning: Är ESMA:s riktlinjer rörande presentationen av APM befogade med avseende på den reglering som finns idag? Syfte: Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om nuvarande möjlighet till presentation av APM är i behov av ny reglering. Resultat: Det är författarnas uppfattning att ESMA:s riktlinjer är befogade och nödvändiga för att hantera den nuvarande problematiken avseende presentation av APM. Kunskapsbidrag: Uppsatsen bidrar med kunskap som bekräftar att presentationen av APM är i behov av ytterligare reglering. / Title: Volunteerism whilst under Regulation? – Are ESMA’s Guidelines Regarding the Presentation of Alternative Performance Measures Justified? Background: On the third of July 2016 ESMA’s guidelines regarding the presentation of Alternative Performance Measures (APM) will enter into force. Current regulation has been regarded as deficient and companies have had the opportunity to present APM subjectively to the detriment of users. Thesis problem: Are ESMA’s guidelines regarding the presentation of APM justified considering current regulations? Purpose: The purpose of the thesis is to examine whether current opportunities to present APM are in need of new regulation. Results: It is the opinion of the authors that ESMA’s guidelines are justified and necessary in order to handle the current problems of companies’ possibility to present APM. Contribution: The thesis confirms that the presentation of APM is in need of further regulation.

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna. Vi utgick från IASB:s nuvarande föreställningsram och jämförde den med de nya förslagen som presenterats i form ett Discussion Paper, DP, och sedan ett Exposure Draft, ED. För att uppfylla vårt syfte behövde vi även använda oss av normgivarnas beslutsunderlag till de båda förslagen, Basis for Conclusions, samt reaktioner i form av kommentarer från några organisationer som vi valde ut.Slutsatserna delade vi in i tre olika kategorier av förändringar, vilka vi hade specificerat på förhand. Vi presenterade slutsatserna för respektive kvalitativ egenskap för sig. Vi kom fram till att de huvudsakliga förändringarna var omstruktureringar och omklassificeringar av de kvalitativa egenskaper som redan idag finns i IASB:s föreställningsram. I de flesta fall hade innebörden av de kvalitativa egenskaperna endast förändrats marginellt. Det som medförde störst reaktioner från våra utvalda organisationer var en rent språklig förändring som organisationerna tror kommer att medföra förvirring hos användarna av föreställningsramen. Ytterligare en stor förändring var exkluderingen av en etablerad kvalitativ egenskap med lång tradition.

Den internationella aspekten av redovisning har på senare tid blivit allt mer betydande då många företag utformar sina finansiella rapporter för en internationell publik. Det finns dock väsentliga skillnader i redovisning mellan länder som kan försvåra jämförbarheten. Det har växt fram en medvetenhet kring dessa skillnader och olika försök mellan länder har gjorts för att eliminera dessa. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbete för att minska antalet skillnader mellan deras redovisningsstandarder, för att sedan försöka göra dem mer enhetliga. Detta samarbete utmynnade även i ett annat projekt som fokuserade mer på respektive normgivares föreställningsram. Detta samarbete avbröts dock år 2010 och endast en liten del av föreställningsramarna hann revideras samstämmigt. Medan FASBs föreställningsram består av fem olika dokument som ursprungligen utgavs mellan år 1984 och 2010 och som sedan har uppdaterats, gav IASB ut en helt ny och reviderad föreställningsram i mars år 2018. Dessa händelser har lett fram till studiens syfte. Syftet med studien är att undersöka hur harmoniserade IASBs och FASBs föreställningsramar är genom att jämföra vilka avsnitt som behandlas i respektive föreställningsram samt undersöka de likheter och skillnader som finns i de gemensamma avsnitten. Dessutom syftar studien till att presentera möjliga förklaringar till den identifierade graden av harmonisering. Genom att jämföra dessa gemensamma delar har vi kunnat ta fram en approximativ grad av harmonisering vilken ligger till grund för den gjorda teoretiska reflektionen och analysen. De slutsatser som kan dras av studien är att föreställningsramarna främst innehåller likheter, fastän det också finns flera skillnader. Trots att olikheter kunde identifieras har den samman-fattande bedömningen av de fyra delarna varit att det råder en relativt hög grad av harmonisering. Vår bedömning är att graden av harmonisering skulle kunna förklaras ur ett legitimitets-perspektiv, då normgivarna vill försäkra sig om att de uppfattas som legitima av utomstående. Det kan även ses ur ett isomorfiskt perspektiv som menar att organisationer tenderar att efter-likna andra organisationer inom samma bransch som de uppfattar som mer framgångsrika. Vår studie bidrar med litteratur om harmonisering av IASBs och FASBs föreställningsramar. Studien är även högst aktuell då ingen liknande studie med IASBs nyligen publicerade föreställningsram har hunnit göras. / During the last decades, the international aspect of accounting has become more important due to the fact that a lot of companies prepare their financial statements to an international audience. Despite this, a lot of differences related to accounting exist between different countries, which can obstruct the comparability among companies. Awareness about these differences has emerged and different attempts have been made to eliminate them. In year 2002, the IASB and the FASB entered upon a cooperation to eliminate the differences between their accounting standards to eventually make them more homogenous. The cooperation resulted in another project with a greater focus on the organisations conceptual frameworks. This project was suspended in 2010 due to more urgent projects and only a part of the conceptual frameworks was revised in a consistent manner. While the conceptual framework of the FASB consists of five different documents that originally was published between 1984 and 2010 and after that has been updated, the conceptual framework of the IASB consists of one document that was revised and published in March 2018. Those events have led to the purpose of this study. The purpose of this study is to examine the extent to which the conceptual frameworks of the IASB and the FASB are harmonized. This will be done by comparing which parts that are dealt with within the conceptual frameworks and by examine the similarities and differences between those parts among the conceptual frameworks of the IASB and the FASB. Beside this, the study aims to present explanations to the identified extent to which the IASBs and the FASBs conceptual frameworks are harmonized. By an extensive comparative textual analysis of the conceptual frameworks we have been able to distinguish parts that are seen as common. Those common parts have then been compared where similarities and differences have been identified. In this way, we have been able to compile an approximate degree of harmonization, which has served as the basis for the theoretical reflection and analysis. The result of the study shows that the conceptual frameworks mostly contain of similarities, despite that some differences have been identified. Although some differences exist, the overall assessment of the four parts that have been analyzed has been that there is a relatively high degree of harmonization between the IASB and the FASB. Our assessment is that the degree of harmonization could be explained from a legitimacy perspective, as the organizations want to make sure they are perceived as legitimate by third parties. It can also be seen from an isomorphic perspective, which means that organizations tend to emulate other organizations in the same industry that they perceive as more successful. IVOur study contributes with literature about harmonization of the conceptual frameworks of the IASB and the FASB. The study is also highly relevant, as no similar study with the revised conceptual framework of the IASB has yet been made.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i IASB:s föreställningsram (“Conceptual Framework”, 2018) med tillhörande ambition och synsätt på redovisning. IASB tog 2016 fram en ny standard för redovisning av leasingtillgångar, som trädde i kraft räkenskapsåret 2019. Regeln är en produkt av det nya ramverket som ämnar att göra redovisning och finansiell rapportering balansorienterad. Företagets finansiella ställning ska utläsas genom balansräkningen. Tidigare regelverk har givit företag möjlighet att investera i leasingavtal “off-balance”, alltså utan att kapitalisera avtalen i balansräkningen. Enligt tidigare forskning och debattörer kommer den nya standarden medföra stora förändringar i företags centrala nyckeltal och potentiell vilseledning gentemot dess intressenter.  Studien ämnar därför att söka svar på om företagens reaktion på detta är mindre leasing i förhållande till tidigare och andra finansieringsmetoder, samt om de kvalitativa egenskaperna inom korrekt återgivning (“faithful representation”) är harmoniserade. Det är två effekter av IFRS 16 där tidigare forskning saknas. Studien antar en kvalitativ metod, där insamling av data skett genom en innehållsanalys, där 16 företags årsredovisningar har granskats och analyserats från perioden 2018 till 2020.  Det empiriska materialet ger en tydlig indikation på att förekomsten av leasing har minskat efter införandet av IFRS 16. Författarna analyserar, med hjälp av tidigare forskning och redovisningsteori, fram potentiella förklaringar till varför förändringen ser ut som den gör. Dessutom går det att konstatera att den kvalitativa delen av IFRS 16 som handlar om upplysning i finansiella rapporter, inte efterlevs i full utsträckning. Summan av införandet är minskad grad av leasing, men inte fullt harmoniserade finansiella rapporter vad gäller den kvalitativa ambitionen.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsättning av högkvalitativa redovisningsstandarder. Som en del i detta projekt publicerade de år 2010 de två första kapitlen i den gemensamt framarbetade föreställningsramen. De har även tagit fram två förslag till nya standarder beträffande leasing och intäktsredovisning samt färdigställt en standard för värdering till verkligt värde.Syftet med studien är att, utifrån den internationella harmoniseringsprocessen, undersöka de likheter och skillnader som finns mellan IASB:s och FASB:s regelverk, hur väl förankrad de kvalitativa egenskaperna är i de gemensamt utvecklade standarderna samt vilka utvecklingstendenser som går att urskilja.Studien har genomförts utifrån en induktiv ansats med en komparativ design. Undersökningsansatsen är av kvalitativ karaktär där fyra områden har valts ut för att studeras närmare. Områdena utgörs av föreställningsram, leasing, värdering till verkligt värde och intäktsredovisning, som valdes ut på grund av deras betydande roll avseende harmoniseringsprocessen.Studiens resultat visar att det (förutsatt att förslagen går igenom) har skett en konvergering på de jure nivå mellan de båda standardsättarnas regelverk. Det kvarstår dock skillnader på de facto nivå som en konsekvens av kulturella och institutionella skillnader. Undersökningen visar även att det finns brister avseende de kvalitativa egenskapernas representativitet i FASB:s och IASB:s förslag på nya standarder. Slutligen går utvecklingen mot en ökad användning av professionellt omdöme, principbaserade standarder och ökad transparens, vilket är att likna IASB:s förhållningssätt. Trots många influenser från FASB går utvecklingen mot att närma sig IASB. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvärv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersätta IAS 22. Arbetet med standarden påbörjades år 2001och är ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbättra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartläggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjälp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter på de finansiella rapporterna, både i balansräkningen och på de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har närmat sig föreställningsramen användsockså teorier om ägar- och enhetsperspektiv.</p><p>Studien visar att det har genomförts många förändringar. Vissa av dessa kan kopplasdirekt till föreställningsramen, andra är kompromisser utifrån kommentarer frånremissinstanser. En tredje typ av förändringar som lett till förbättring är de som inteuttryckligen har sin grund i föreställningsramen, men som ändå har påverkat dekvalitativa egenskaperna. Jämfört med IAS 22 har IFRS 3 (R) ofta färre alternativ ochandra metoder för värdering av poster som talar för att den förespråkar ettenhetsperspektiv vilket stämmer överens med föreställningsramen.</p>

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen. Metod/Empiri: Empirin består i grunden av ett praktikfall i form av ett avtal, rörande ett bostadsprojekt som löper över två år. Tre byggbolag; NCC, PEAB samt Skanska har genom e-post- och telefonintervjuer fått resonera kring hur uppdraget i praktikfallet redovisas med nuvarande standarder för intäktsredovisning. Avslutningsvis har IASB:s föreslagna standard ‖Revenue from Contracts with Customers‖ även applicerats på uppdraget i praktikfallet.     Slutsatser: Tillämpningen i praktikfallet av ‖Revenue from Contracts with Customers‖ visade att den nya standarden medför ett ökat behov av bedömningar i intäktsredovisningen. Fler bedömningar kan innebära en större osäkerhet för både redovisare och användare men den nya standarden möjliggjorde även en mer nyanserad intäktsredovisning som visar den ekonomiska verkligheten på ett mer realistiskt sätt än nuvarande redovisning.   Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att genom ett konstruerat praktikfall analysera hur intäktsredovisningen i tre byggbolag påverkas vid tillämpningen av IASB:s ‖Revenue from Contracts with Customers‖. Studiens vidare bidrag ligger i att genom praktikfallet öka kunskapen om hur IASB:s nya föreslagna standard påverkar användbarheten i byggbolagens redovisningsinformation.

IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvärv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersätta IAS 22. Arbetet med standarden påbörjades år 2001och är ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbättra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartläggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjälp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter på de finansiella rapporterna, både i balansräkningen och på de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har närmat sig föreställningsramen användsockså teorier om ägar- och enhetsperspektiv. Studien visar att det har genomförts många förändringar. Vissa av dessa kan kopplasdirekt till föreställningsramen, andra är kompromisser utifrån kommentarer frånremissinstanser. En tredje typ av förändringar som lett till förbättring är de som inteuttryckligen har sin grund i föreställningsramen, men som ändå har påverkat dekvalitativa egenskaperna. Jämfört med IAS 22 har IFRS 3 (R) ofta färre alternativ ochandra metoder för värdering av poster som talar för att den förespråkar ettenhetsperspektiv vilket stämmer överens med föreställningsramen.