<p>Innan år 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner välja mellan att tillämpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter år 2005 är däremot svenska börsnoterade företag ”tvingade” att använda internationella regler för upprättandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sätt som minoritetsintres-set redovisas på i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergången till IFRS. Argument för olika tillvägagångssätt att redovisa minoritetsintres-set på har kartlagts, vägts och förklarats med avseende på vilket förhållande dessa argument har till varandra.</p><p>Inom koncernredovisningen finns två olika perspektiv som kan tillämpas vid upprättandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka är moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet. Dessa två perspektiv härstammar från två teorier, ägarteorin och enhetsteorin. Sverige har traditionellt tillämpat ett moderföretagsperspektiv i sin redovisning, medan de internationella reglerna förespråkar ett enhetsperspektiv. Minoritetsintresset redovi-sas olika beroende på vilket perspektiv som används. Enligt moderföretagsperspektivet redovisas minoritetsintresset som en skuld och enligt enhetsperspektivet som eget kapital.</p> / <p>Before 2005, Swedish groups were allowed to choose between international or national rules for their group accounting. After 2005, Swedish groups listed on the stock exchange are forced to apply international rules for their group accounting. This study aims to describe different accounting treatment of a minority interest in Swedish groups financial reports, be-fore and after implementing IFRS. Standpoints for accounting the minority interest have been identified and explained.</p><p>There are two different perspectives that can be applied in the group accounting, and these are the proprietary perspective and the entity perspective. These perspectives derive from two theories, the proprietary theory and the entity theory. Traditionally, Sweden has applied the proprietary perspective, while the international rules advocate an entity perspective. Depend-ing on which perspective the group accounting follows, the minority interest will be accounted for in different ways. Eithe</p>

<p>IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvärv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersätta IAS 22. Arbetet med standarden påbörjades år 2001och är ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbättra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartläggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjälp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter på de finansiella rapporterna, både i balansräkningen och på de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har närmat sig föreställningsramen användsockså teorier om ägar- och enhetsperspektiv.</p><p>Studien visar att det har genomförts många förändringar. Vissa av dessa kan kopplasdirekt till föreställningsramen, andra är kompromisser utifrån kommentarer frånremissinstanser. En tredje typ av förändringar som lett till förbättring är de som inteuttryckligen har sin grund i föreställningsramen, men som ändå har påverkat dekvalitativa egenskaperna. Jämfört med IAS 22 har IFRS 3 (R) ofta färre alternativ ochandra metoder för värdering av poster som talar för att den förespråkar ettenhetsperspektiv vilket stämmer överens med föreställningsramen.</p>

Innan år 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner välja mellan att tillämpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter år 2005 är däremot svenska börsnoterade företag ”tvingade” att använda internationella regler för upprättandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sätt som minoritetsintres-set redovisas på i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergången till IFRS. Argument för olika tillvägagångssätt att redovisa minoritetsintres-set på har kartlagts, vägts och förklarats med avseende på vilket förhållande dessa argument har till varandra. Inom koncernredovisningen finns två olika perspektiv som kan tillämpas vid upprättandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka är moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet. Dessa två perspektiv härstammar från två teorier, ägarteorin och enhetsteorin. Sverige har traditionellt tillämpat ett moderföretagsperspektiv i sin redovisning, medan de internationella reglerna förespråkar ett enhetsperspektiv. Minoritetsintresset redovi-sas olika beroende på vilket perspektiv som används. Enligt moderföretagsperspektivet redovisas minoritetsintresset som en skuld och enligt enhetsperspektivet som eget kapital. / Before 2005, Swedish groups were allowed to choose between international or national rules for their group accounting. After 2005, Swedish groups listed on the stock exchange are forced to apply international rules for their group accounting. This study aims to describe different accounting treatment of a minority interest in Swedish groups financial reports, be-fore and after implementing IFRS. Standpoints for accounting the minority interest have been identified and explained. There are two different perspectives that can be applied in the group accounting, and these are the proprietary perspective and the entity perspective. These perspectives derive from two theories, the proprietary theory and the entity theory. Traditionally, Sweden has applied the proprietary perspective, while the international rules advocate an entity perspective. Depend-ing on which perspective the group accounting follows, the minority interest will be accounted for in different ways. Eithe

IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvärv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersätta IAS 22. Arbetet med standarden påbörjades år 2001och är ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbättra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartläggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjälp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter på de finansiella rapporterna, både i balansräkningen och på de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har närmat sig föreställningsramen användsockså teorier om ägar- och enhetsperspektiv. Studien visar att det har genomförts många förändringar. Vissa av dessa kan kopplasdirekt till föreställningsramen, andra är kompromisser utifrån kommentarer frånremissinstanser. En tredje typ av förändringar som lett till förbättring är de som inteuttryckligen har sin grund i föreställningsramen, men som ändå har påverkat dekvalitativa egenskaperna. Jämfört med IAS 22 har IFRS 3 (R) ofta färre alternativ ochandra metoder för värdering av poster som talar för att den förespråkar ettenhetsperspektiv vilket stämmer överens med föreställningsramen.