The purpose of this master's thesis is to study how librarians at public libraries make the literature with state supported distribution available through marketing. By qualitative interviews with nine heads of libraries the thesis examines how the library staff in each library market the state supported distribution by the Swedish Art Council. My theoretical framework is based on Philip Kotler's thesis on marketing. My conclusion is that the library staff rather market the library as whole, than focus on just one specific type of books. The attitudes toward the state supported distribution are a mixed one, but the library staff is glad for what is given.

The aim of this Master’s thesis is to describe and compare the debates regarding the public funded publishing company En bok för alla (EBFA). On two occasions, 1992 and 2007, the public funding was threatened, which lead to debates and protests. The funding was revoked in 2007. I want to examine if by studying a particular product of cultural policy, one can se tendencies to how the cultural policy in whole change over time. Using a discourse analysis I will be able to distinguish and analyze how the debates were designed, and which discursive formations one can discern in the debates. The study is based upon articles in newspapers and political documents. The analyze shows that the debate of 1992 focuses on legitimating EBFA with economical arguments. Almost all statements from the period are in favor of a continued funding. The debate of 2007 focuses on the changed book market and whether there was room for a public funded company. In 1992 there was hegemony in the debate, limiting what actors could say about EBFA. In 2007 this hegemony was starting to come apart, opening up for new ways to talk about cultural policy. In 1992 there were no struggles about defining important terms, which could be seen in the debate of 2007. The revoke of the public funding to EBFA can be seen as a neo liberal formation taking place in Swedish cultural policy. / Uppsatsnivå: D

I den här uppsatsen undersöks den vuxna icke-läsarens plats i det kulturpolitiska arbetet rörande litteraturförmedling och läsfrämjande under åren 2011-2021. Läsforskningen och kulturpolitikens arbete med litteratur och läsning fokuserar idag till stora delar på gruppen barn och unga. För att bredda perspektiven på området riktas här därför fokus om mot en vuxen målgrupp, särskilt den grupp av vuxna som av olika skäl idag inte är aktiva läsare. För undersökningen har ett ramverk plockats ihop av verktyg från litteraturdidaktiken utanför skolforskningen, axiologin och litteratursociologin. Detta gör att uppsatsen angränsar till samtliga dessa forskningsområden. I uppsatsen undersöks dokument från de tidiga leden av de kulturpolitiska lagstiftningskedjorna. Dokumenten kommer ifrån Litteraturutredningen, arbetet med den nya bibliotekslagen samt Läsdelegationens arbete. Inledningsvis undersöks vilka värden man i dokumenten tillskriver litteratur och -läsning. Till exempel undersöks detta utifrån vilka argument för läsning som lyfts fram, samt hur man motiverar att kulturpolitiskt ägna sig åt befolkningens läsvanor med hänvisning till de värden litteraturen anses bidra med. Vidare undersöks vilka idéer och insatser för läsfrämjande arbete som beskrivs, med fokus på vuxna icke-läsare. Detta följs av en undersökning av vilka samhällsarenor och politiska områden som lyfts fram som relevanta för det litteraturförmedlande arbetet, vilket till delar hänger samman med det läsfärmjande arbetet. Sammanfattningsvis konstateras att den vuxna icke-läsaren till stor del saknas i det undersökta materialet. Huvudsakligen lyfts den vuxna fram som en viktig läsande förebild för barn och unga. Utifrån resultatet av undersökningen diskuteras i avslutningen avsaknaden av perspektiv på lässituationen och en tydligare bro mellan forskarsamhället och kulturpolitiken på detta område.