<p>År 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par år innan hade övergången påbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrådets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnå ett antal kriterium. Det nya sättet att redovisa forskning och utveckling påverkade nästan alla börsnoterade bolag. Den stora frågan vi ställer oss i den här studien är hur har de kvalitativa redovisningsegenskaperna i svenska börsnoterade företag påverkats i och med aktivering av utvecklingsutgifter enligt IAS 38 samt vilka är de redovisningsprinciper som betonas?</p><p> </p><p>Syftet med studien är att få klarhet i om tillförlitligheten, relevansen, jämförbarheten, begripligheten samt rättvisande bild har påverkats av kapitalisering av utvecklingsutgifter. Vi har även som mål att undersöka hur den allmänna synen är på forskning och utvecklingsredovisningen samt vilka redovisningsprinciper som är framträdande. Genom en kvalitativundersökning med intervjuer av redovisningsspecialister kommer problemformuleringen sökas svar på.</p><p> </p><p>Undersökningen bygger på en referensram med fokus på de olika redovisningsregler som varit framträdande de senaste åren. Undersökningen bygger också på teorier kring hur informationsmängden har förändrats samt hur intressenter, främst aktieägare ser på dagens forskning och utvecklingsutgifter.</p><p> </p><p>Respondenterna är överlag nöjda med IAS 38’s hantering av forskning och utvecklingsutgifter och synen på kapitalisering av utvecklingsutgifter är positiv. Vår studie visar att respondenterna anser att avgränsningen mellan forskning och utvecklingsfas är välavvägd i IAS 38 och att de skillnader som finns mellan IFRS regelverket och regelverk för onoterade bolag främst beror på förenklingsskäl och försiktighetstänk. Vår undersökning visade även att matchningsprincipen har fått ett större utrymme i forskning och utvecklingsredovisning medan försiktighetsprincipens betydelse har avtagit.</p><p> </p><p>Vi kan också dra följande slutsatser kring de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Relevansen samt rättvisande bild har enligt samtliga respondenter förbättrats på grund av forskning och utvecklingsredovisning enligt IAS 38. Vi kan dock inte dra några slutsatser kring huruvida tillförlitligheten och begripligheten påverkats av IAS 38’s intåg då respondenternas meningar var delade. Däremot kan vi utifrån vår studie konstatera att det finns tydliga indikationer på att jämförbarheten har ökat mellan svenska börsnoterade företag gällande forskning och utvecklingsredovisning i enlighet med IAS 38.</p>

År 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par år innan hade övergången påbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrådets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnå ett antal kriterium. Det nya sättet att redovisa forskning och utveckling påverkade nästan alla börsnoterade bolag. Den stora frågan vi ställer oss i den här studien är hur har de kvalitativa redovisningsegenskaperna i svenska börsnoterade företag påverkats i och med aktivering av utvecklingsutgifter enligt IAS 38 samt vilka är de redovisningsprinciper som betonas?   Syftet med studien är att få klarhet i om tillförlitligheten, relevansen, jämförbarheten, begripligheten samt rättvisande bild har påverkats av kapitalisering av utvecklingsutgifter. Vi har även som mål att undersöka hur den allmänna synen är på forskning och utvecklingsredovisningen samt vilka redovisningsprinciper som är framträdande. Genom en kvalitativundersökning med intervjuer av redovisningsspecialister kommer problemformuleringen sökas svar på.   Undersökningen bygger på en referensram med fokus på de olika redovisningsregler som varit framträdande de senaste åren. Undersökningen bygger också på teorier kring hur informationsmängden har förändrats samt hur intressenter, främst aktieägare ser på dagens forskning och utvecklingsutgifter.   Respondenterna är överlag nöjda med IAS 38’s hantering av forskning och utvecklingsutgifter och synen på kapitalisering av utvecklingsutgifter är positiv. Vår studie visar att respondenterna anser att avgränsningen mellan forskning och utvecklingsfas är välavvägd i IAS 38 och att de skillnader som finns mellan IFRS regelverket och regelverk för onoterade bolag främst beror på förenklingsskäl och försiktighetstänk. Vår undersökning visade även att matchningsprincipen har fått ett större utrymme i forskning och utvecklingsredovisning medan försiktighetsprincipens betydelse har avtagit.   Vi kan också dra följande slutsatser kring de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Relevansen samt rättvisande bild har enligt samtliga respondenter förbättrats på grund av forskning och utvecklingsredovisning enligt IAS 38. Vi kan dock inte dra några slutsatser kring huruvida tillförlitligheten och begripligheten påverkats av IAS 38’s intåg då respondenternas meningar var delade. Däremot kan vi utifrån vår studie konstatera att det finns tydliga indikationer på att jämförbarheten har ökat mellan svenska börsnoterade företag gällande forskning och utvecklingsredovisning i enlighet med IAS 38.