Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning analysera vilka didaktiska utmaningar religionslärare ställs inför i samband med stora läroplansförändringar, samt de skoldebatter som ligger till grund för dessa. Dessutom jämförs den svenska och den engelska modellen för religionsundervisning med målet att se om religionslärare i England och Sverige ställs inför samma utmaningar, eller om dessa skiljer sig åt, eftersom att den samtida religionsundervisningen är icke-konfessionell i båda länderna. Metoden som har använts är tematisering av tidigare forskning. Tematisering har skett utifrån de årtal då nya läroplaner släppts samt lärares religionsdidaktiska utmaningar. Jämförelsen mellan Englands och Sveriges religions undervisning har tematiserats efter likheter och skillnader. Denna uppsats visar att det finns ett samband mellan läroplansförändringar, förändringar i kursplanen för religionskunskap och debatter om skolan men också att följden av dessa förändringar leder till flertalet didaktiska utmaningar för religionslärare då de ska förhålla sig till nya direktiv.

Studien har sitt ursprung i ett intresse av boendestödjares efterfrågade kompetensbehov för att säkerställa utförandet av sitt arbete utifrån rådande lagstiftning och uppdragsgivares önskemål. Syftet var vidare att beskriva och förstå på vilket sätt brukarens rätt till självbestämmande och delaktighet påverkar boendestödjarens arbete och kompetensbehov, samt hur boendestödjare upplever att arbetsgivaren hanterar kompetenshöjande insatser. Frågeställningar som stod i fokus var vilka utmaningar och möjligheter som fanns i boendestödjarens dagliga arbete, med fokus på delaktighet och självbestämmande för brukaren? Vilka kompetenshöjande insatser som efterfrågas av boendestödjare för att hantera dessa möjligheter och utmaningar samt vilka upplevelser boendestödjare har om arbetsgivarens kompetenshöjande insatser. Genomförandet av studien har skett genom kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex boendestödjare med skiftande erfarenhet, utbildningsbakgrund och arbetsplatser har intervjuats. Sammanfattningsvis visade resultaten på utmaningar direkt kopplade till brukarnas diagnoser, utagerande beteende från brukare vilket medför risk för våld mot boendestödjaren samt frustration över svårigheter att bygga relationer till brukare som avstår från stöd. Bemanningsproblem, svag teamkänsla i arbetsgruppen liksom hantering av visuella kommunikationsmedel är andra utmaningar. Kompetenshöjande insatser som efterfrågas kan delvis kopplas till boendestödjarens erfarenhet. Förutom grundläggande utbildning om exempelvis autism och förhållningssätt visar studiens resultat på önskan om ökad kompetens inom tilläggsproblematik som självskadebeteende, OCD och psykisk ohälsa. Gemensamt för samtliga informanter var en stark efterfrågan av handledning, men som visat sig inte vara en självklar form av kompetensutveckling.

Denna intervjustudie är utförd på lärare i årskurserna F-3 och har syftet att ta reda på lärares uppfattningar om hur man lär ut subtraktion på bästa sätt och vilka eventuella svårigheter det finns för elever att lära sig att räkna subtraktion.  I studien framkom det att lärarna använde sig utav konkretiserande material när de lärde ut subtraktion. Man ansåg också att det var viktigt att koppla undervisningen till elevernas vardag och till något som intresserade dem.        Lärarna i studien upplevde att många elever har svårt att förstå sambandet mellan subtraktion och addition. Samt att många elever har svårt att växla mellan olika strategier och se vilken som passade till just det talet, att elever ofta fastnar i ineffektiva metoder att räkna subtraktion som till exempel att räkna neråt och räkna alla.

I arbetet undersöks om den grafiska stilen kan påverka vilka utmaningar som spelaren identifierar i ett FPS. Detta undersöks genom att skapa ett FPS i två versioner med identisk spelmekanik men i vardera grafiskt realistiskt och abstrakt utförande. Resultaten föreslår att deltagarnas initiala förväntningar kan påverkas av den grafiska stilen men ingen varande påverkan påvisas. / This work investigates whether the graphical style can influence the players perception of challenges in an FPS. This is investigated by creating a game in two versions that have identical game mechanics but a graphically realistic and abstract appearance accordingly. The results suggest that the participants initial expectations can be affected by the graphical style but no lasting effect is shown.

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling är ett ämne som är väldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn får ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel så skapas också ett behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare. I Värmland pågår nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga värmländska kommuner. Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt däremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta. Denna uppsats har författats för att ge vägledning inom samarbetet och inför potentiella nya samarbeten mellan andra kommuner i Sverige. Underlaget har hämtats från tidigare etablerad teori samt intervjuer av deltagare i samarbetet. Syftet med denna uppsats är att beskriva utmaningar och möjligheter som bör beaktas ur ett ledningsperspektiv inom interkommunal samverkan kring regional e-utveckling.   I det studerade fallet har ett antal utmaningar och möjligheter kunnat identifieras. Ett flertal av dessa utmaningar har varit tvåsidiga och kunnat vändas från att vara en utmaning till det motsatta under rätt förutsättningar. En utmaning för den här typen av samarbeten är att kunna identifiera krav utifrån de önskemål om hur e-tjänster ska se ut som kommer in från kommunerna. Undersökningen har visat att interkommunal samverkan har mycket att beakta i form av juridiska utmaningar. Med fler inblandade aktörer skapas utrymme för varierande juridiska tolkningar.

Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer. Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU. Kandidatuppsatsen beskriver hur spelmekanismerna från gamification möjligen kan appliceras på de modeller/metoder som används som stöd för POVU för att begränsa de utmaningar och öka de effekter som uppstår. Detta uppnåddes genom en kvalitativ studie hos Karlstad kommun där en enkätundersökning samt en intervju har utförts för att samla in data. Karlstad kommun har sedan några år tillbaka börjat fokusera på processarbete och i dagsläget arbetar alla kommunens förvaltningar och bolag i någon mån med processer. Karlstad kommun har tagit fram en egen processmodell för hur de skall arbeta med processer - Processmodellen. I detta arbete har både ett antal effekter och utmaningar upplevts. Några exempel på effekter är följande: Förbättrade flöden Gemensam begreppsanvändning Ökad kvalitet på leveranser Några utmaningar som uppstått är följande: Medarbetare använder inte metod- och modellstöd fullt ut Processmodellen upplevs som alltför akademisk Svårt att greppa för den enskilda medarbetaren

I denna studie undersöktes socialsekreterares upplevelser av att arbeta med barnavårdsutredningar. Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplever möjligheter respektive utmaningar i arbetet, samt att åskådliggöra hur socialsekreterare upplever handlingsutrymmet i arbetet som barnutredare. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien var socialsekreterare som arbetade på utredningsenheten barn och familj. Teorin som användes för att analysera det insamlade materialet var Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt nyanseringar av teorin. Studiens resultat påvisar olika möjligheter i socialsekreterarens arbete. Resultatet visar bland annat att utbildning och teamarbete var två faktorer som enligt socialsekreterarna möjliggjorde för ett bättre arbete. Socialsekreterarna menade att utbildning och teamarbete utgjorde en stärkt rättssäkerhet för utredningarna. I resultatet framförs även att socialsekreterarna upplever utmaningar i arbetet. Resultatet visar exempelvis att det förekommer hög arbetsbelastning och tidsbrist på arbetsplatsen, vilket ansågs kunna leda till att arbetets kvalité påverkades. Fortsättningsvis framkom det att socialsekreterarna ansåg handlingsutrymmet vara stort vid arbetet med barnavårdsutredningar. Socialsekreterarna menade att handlingsutrymmet var stort när det gällande bland annat beslutsfattande, val av insatser och vid klientmöten.

Dagens religionskunskapsklassrum består ofta av en heterogen grupp elever. Vi har valt att benämna ett sådant klassrum som mångreligiöst, vilket betyder att många olika religioner och livsåskådningar finns representerade i klassrummet. Avsikten med denna litteraturstudie är att göra en sammanställning av vad religionsdidaktisk forskning presenterar om vilka utmaningar och möjligheter som religionskunskapslärare står inför med tanke på det mångreligiösa klassrummet. Dessutom presenteras religiösa elevers upplevelser av religionskunskapsundervisning.   Studien baseras på nationella och internationella vetenskapliga publikationer. Vetenskaplig litteratur har analyserats och sorterats in under tre olika teman: erfarenhetsbaserad undervisning, hur religioner representeras i undervisningen och klassrummet som trygg plats. Resultatet visar att lärare utmanas av att de behöver känna sina elever väl och vara medvetna om deras bakgrund och erfarenheter. De behöver skapa en trygg plats där elever vågar tala öppet och diskutera sina religiösa erfarenheter, utan att riskera att bli kränkta eller hånade, vilket många elever istället upplevde att religionskunskapen bidrog till. Ett flertal lärare ser det som en möjlighet att använda elevers erfarenheter i undervisningen, men de oroas också över riskerna med att elever blir utsatta på grund av sin tro. Många elever anser att religionskunskapsundervisningen framställer religion som något gammalmodigt och att den misslyckas med att visa på variationer. Lärare utmanas av att det ibland finns gamla läromedel som kan sprida stereotypa bilder av religion och samtidigt finns det en möjlighet att gå utanför de traditionella läroböckerna och att arbeta tematiskt kring religiösa fenomen. Sammanfattningsvis kan delar av studiens resultat appliceras på andra ämnen och skolans alla årskurser, då religion och diskussioner om känsliga och personliga ämnen även existerar utanför religionskunskapsklassrummet.

Samhället blir alltmer digitalt, men den svenska byggbranschen har inte hängt med lika bra i den pågående digitaliseringen som andra branscher. Det kommer att ligga mycket ansvar på projektledarna i byggprojekten om branschen ska kunna möta de nya utmaningar som uppstår i och med digitaliseringsprocessen. I dagsläget saknas utredningar kring hur digitaliseringen med projektmodellen Virtual Design and Construction (VDC) bättre kan utnyttjas av projektledande konsulter i byggbranschen. Denna studie har därför som syfte att undersöka hur projektledande konsultföretag kan anpassa sig till och utnyttja möjligheterna med VCD för att planera och styra projekt. För att utföra undersökningen formulerades frågeställningar gällande vad VDC innebär för projektledare, hur användningen ser ut idag och vilka utmaningar som måste hanteras för att öka användningen. Frågeställningarna besvarades genom en litteraturstudie och halvstrukturerade intervjuer med medarbetare på Sweco Management i Östergötland, följt av en analys av resultaten. De åtta respondenterna som intervjuades arbetade alla som projektledare. Ämnen som togs upp under intervjuerna handlade om projektledarens roll i byggprocessen, hur respondenterna arbetade med VDC och Building Information Modeling (BIM), vilka effekter de observerat att digitaliseringen har gett samt vilka utmaningar och hinder de upplevde fanns för att implementeringen av VDC skulle lyckas. Få av respondenterna kände att de kunde förklara vad VDC och BIM innebar då de sällan kom i kontakt med begreppen i vardagen. De kände att de hade begränsat med kunskap kring begreppen och att det var svårt att finna tid till att utbilda sig i ämnet. Utifrån intervjuerna drogs slutsatserna att tre utmaningar måste hanteras för att projektledare ska kunna öka sin användning av VDC: kunskapsnivån kring VDC hos projektledare är i dagsläget låg och bör höjas, byggbranschen måste enas om en gemensam definition av begreppet BIM och en relation mellan konsultföretag och deras beställare, som möjliggör utvecklingen av ett samarbete kring utbildning, behöver inledas.

No description available.