Dagens religionskunskapsklassrum består ofta av en heterogen grupp elever. Vi har valt att benämna ett sådant klassrum som mångreligiöst, vilket betyder att många olika religioner och livsåskådningar finns representerade i klassrummet. Avsikten med denna litteraturstudie är att göra en sammanställning av vad religionsdidaktisk forskning presenterar om vilka utmaningar och möjligheter som religionskunskapslärare står inför med tanke på det mångreligiösa klassrummet. Dessutom presenteras religiösa elevers upplevelser av religionskunskapsundervisning.   Studien baseras på nationella och internationella vetenskapliga publikationer. Vetenskaplig litteratur har analyserats och sorterats in under tre olika teman: erfarenhetsbaserad undervisning, hur religioner representeras i undervisningen och klassrummet som trygg plats. Resultatet visar att lärare utmanas av att de behöver känna sina elever väl och vara medvetna om deras bakgrund och erfarenheter. De behöver skapa en trygg plats där elever vågar tala öppet och diskutera sina religiösa erfarenheter, utan att riskera att bli kränkta eller hånade, vilket många elever istället upplevde att religionskunskapen bidrog till. Ett flertal lärare ser det som en möjlighet att använda elevers erfarenheter i undervisningen, men de oroas också över riskerna med att elever blir utsatta på grund av sin tro. Många elever anser att religionskunskapsundervisningen framställer religion som något gammalmodigt och att den misslyckas med att visa på variationer. Lärare utmanas av att det ibland finns gamla läromedel som kan sprida stereotypa bilder av religion och samtidigt finns det en möjlighet att gå utanför de traditionella läroböckerna och att arbeta tematiskt kring religiösa fenomen. Sammanfattningsvis kan delar av studiens resultat appliceras på andra ämnen och skolans alla årskurser, då religion och diskussioner om känsliga och personliga ämnen även existerar utanför religionskunskapsklassrummet.

SAMMANFATTNING Ida Carlgren & Josefine Ferm Pedagogiskt förhållningssätt till religiös mångfald En jämförande studie mellan två skolor Antal sidor: 31 Syftet med vårt arbete är att utifrån en definition av begreppet mångreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsättningarna för en undervisning i skolämnet religion, som främjar både lärandet och utvecklingen av ett tolerant förhållningssätt hos eleverna. Vi har valt att utgå från en huvudfrågeställning som är: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgår vi från följande frågeställningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur främjar religionsundervisningen tolerans och förståelse över de etniska och religiösa grupperna? Utifrån dessa områden formulerade vi sedan de frågor som vi använde vid intervjuerna. Metoden vi använde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vår undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vår förvåning uppfattade ingen av respondenterna några sådana i sin religionsundervisning. Vi har därför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte själva såg, i vår diskussionsdel. För att sammanfatta vårt huvudsakliga resultat kom vi fram till slutsatsen att bara för att en skola uppfattar sig som mångreligiös innebär inte det att det mångreligiösa tas tillvara i undervisningen. / ABSTRACT Ida Carlgren & Josefine Ferm A pedagogic perspective on attitudes towards religious diversity A comparative study between two schools Number of pages: 31 The purpose of our study is, from a definition of the term multi religious teaching perspective, to examine the conditions for an education in the school subject religion, which promotes both the learning as well as the development of a tolerant attitude among the students. We have chosen to start from problems like for example: Which problems do the schools apprehend in integration issues and how do they handle them? To narrow down these problems we have chosen to work from following questions. What control documents, national or local, underlies the teaching in the subject religion? How does the education in religion promote tolerance and understanding over the ethnical and religious groups? Then we reformulated these question fields into questions that we later on used for the interviews. The method we used was open directed interview. After we had analysed the answers from the interviews we reached the results. In our study we searched for problems connected with religious education in schools, to our surprise none of the respondents had apprehended any of those connected to their teaching in religious education. Therefore, we have enthroned the problems that we observed, but the teachers did not, in our discussion part. Just because a school is known as a multi religious school does that not necessary mean that the multicultural perspective is to be seen as a resource in the teaching.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Ida Carlgren & Josefine Ferm</p><p>Pedagogiskt förhållningssätt till religiös mångfald</p><p>En jämförande studie mellan två skolor</p><p>Antal sidor: 31</p><p>Syftet med vårt arbete är att utifrån en definition av begreppet mångreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsättningarna för en undervisning i skolämnet religion, som främjar både lärandet och utvecklingen av ett tolerant förhållningssätt hos eleverna.</p><p>Vi har valt att utgå från en huvudfrågeställning som är: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgår vi från följande frågeställningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur främjar religionsundervisningen tolerans och förståelse över de etniska och religiösa grupperna? Utifrån dessa områden formulerade vi sedan de frågor som vi använde vid intervjuerna.</p><p>Metoden vi använde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vår undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vår förvåning uppfattade ingen av respondenterna några sådana i sin religionsundervisning. Vi har därför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte själva såg, i vår diskussionsdel. För att sammanfatta vårt huvudsakliga resultat kom vi fram till slutsatsen att bara för att en skola uppfattar sig som mångreligiös innebär inte det att det mångreligiösa tas tillvara i undervisningen.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Ida Carlgren & Josefine Ferm</p><p>A pedagogic perspective on attitudes towards religious diversity</p><p>A comparative study between two schools</p><p>Number of pages: 31</p><p>The purpose of our study is, from a definition of the term multi religious teaching perspective, to examine the conditions for an education in the school subject religion, which promotes both the learning as well as the development of a tolerant attitude among the students.</p><p>We have chosen to start from problems like for example: Which problems do the schools apprehend in integration issues and how do they handle them? To narrow down these problems we have chosen to work from following questions. What control documents, national or local, underlies the teaching in the subject religion? How does the education in religion promote tolerance and understanding over the ethnical and religious groups? Then we reformulated these question fields into questions that we later on used for the interviews.</p><p>The method we used was open directed interview. After we had analysed the answers from the interviews we reached the results. In our study we searched for problems connected with religious education in schools, to our surprise none of the respondents had apprehended any of those connected to their teaching in religious education. Therefore, we have enthroned the problems that we observed, but the teachers did not, in our discussion part. Just because a school is known as a multi religious school does that not necessary mean that the multicultural perspective is to be seen as a resource in the teaching.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:</p><ul><li>Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?</li><li>Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?</li><li>Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?</li></ul><p>Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt. Forskningen visar att hur barnen utvecklar sin identitet beror mycket på hur de blir bemötta av sin omgivning som till exempel skolan och hemmet. I mitt arbete har jag undersökt hur invandrarföräldrarna bemöter sina barn. Resultatet visar framförallt att hur man förhåller sig till den egna kulturen och den svenska kulturen är mycket beroende på hur integrerad i det svenska samhället man är. Integrationen i det svenska samhället beror i sin tur på hur familjen tänkt sig sin framtid. Tänker familjen flytta tillbaka till sitt hemland eller stanna i Sverige. Invandrarföräldrarna har en positiv syn på svenska skolan. Den är friare och ger barnen en möjlighet att utvecklas. Friheten kan leda till att skolan uppfattas som lite slapp i vissa fall.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande: Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen? Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur? Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan? Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt. Forskningen visar att hur barnen utvecklar sin identitet beror mycket på hur de blir bemötta av sin omgivning som till exempel skolan och hemmet. I mitt arbete har jag undersökt hur invandrarföräldrarna bemöter sina barn. Resultatet visar framförallt att hur man förhåller sig till den egna kulturen och den svenska kulturen är mycket beroende på hur integrerad i det svenska samhället man är. Integrationen i det svenska samhället beror i sin tur på hur familjen tänkt sig sin framtid. Tänker familjen flytta tillbaka till sitt hemland eller stanna i Sverige. Invandrarföräldrarna har en positiv syn på svenska skolan. Den är friare och ger barnen en möjlighet att utvecklas. Friheten kan leda till att skolan uppfattas som lite slapp i vissa fall. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Utmaningarna och kraven på religionsämnet blir tydligare i ett alltmer sekulärt samhälle. Det diskuteras om hur undervisningen ska utformas och bedrivas i detta mångreligiösa samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hurreligionslärare utformar sin undervisning utifrån förhållningssätt och didaktiker i relation till ett inkluderingsperspektiv. Resultatet visar på olika strategier att ta sig an uppdraget. Samtliga resultat talar för ett förhållningssätt grundat i inkludering av eleverna och deras erfarenheter. En annan del av resultaten talar om medvetenheten om världsbild och att inkludera världsbildsutbildning i den traditionella religionsundervisningen. Lika för resultaten är att samtliga visar på interkulturell kompetens. Metoden för arbetet har varit en kvalitativ innehållsanalys där vi bearbetat forskning inom området. Slutsatsen är, och som resultatet visar, att religionsundervisning som främjar inkludering i ett mångreligiöst och sekulärt samhälle, kan bedrivas olika men fortfarande vara lika gynnsam för elevers utveckling.

<p>Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på</p><ul><li>Synen på sjalen - argumenten för och emot</li><li>Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället</li></ul><p>Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.</p><p>Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:</p><ul><li>synen på sjalen i Sverige,</li><li>sjalen i västerländsk kontext och</li><li>integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”.</li></ul><p>Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.</p><p>Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.</p><p>Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.</p>

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på Synen på sjalen - argumenten för och emot Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor. Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp: synen på sjalen i Sverige, sjalen i västerländsk kontext och integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”. Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II. Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga. Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.