Utifrån våra egna erfarenheter, att arbeta som musiklärare så har vi använt oss av digitala verktyg och vår undervisning. Detta skapade ett intresse för hur dessa verktyg påverkar och eventuellt förändrar/transformerar lärprocessen. För att få mer kunskaper om detta så valde vi att intervjua musiklärare om deras vardag med digitala verktyg och hur dessa verktyg påverkar undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet utgår från transkribering av kvalitativa intervjuer. I läroplanen för musikundervisning framkommer att digitala verktyg ska användas och att skolan ska rustas för detta. I den tidigare forskning som vi tittat på så framkommer både möjligheter och utmaningar med införandet av digitala verktyg. Att det skapar möjligheter att utveckla innehållet i undervisningen men att det finns risker i att det mänskliga mötet går förlorat och att det viktiga ensemblespelet inte kan skapas utan detta möte. I resultatet framkom att det finns förutsättningar för att använda och bedriva undervisning med användandet av digitala verktyg. De digitala verktyg förenklar och berikar undervisningsarbetet med funktioner som öppnar upp möjligheter till arbetsuppgifter och skapande som tidigare var svåra att åstadkomma, eller helt omöjliga. Vilket visar på att verktygen har förändrat undervisningen för våra respondenter. Trots detta så menar våra respondenter att grunderna i lärprocesserna inte förändrats på något avgörande sätt. Den didaktiska processen kräver fortfarande lärarledd undervisning och professionen är fortfarande viktig. Det framkommer både möjligheter och utmaningar som även till viss del återkommer i tidigare forskning och i de utvärderingar som gjorts av digitala verktyg inom musikämnet. Bland möjligheterna finns snabba och välljudande resultat, inspirerande upplägg, möjligheter till visualisering och möjligheter att frigöra tid och resurser. Bland utmaningarna listas bristande kompetens och kompetensutveckling, bristande taktilitet, samt att verktygen har ett distraherande upplägg och är svåra att övervaka.

I Sverige blev stora företag skyldiga att upprätta hållbarhetsrapporter när EU-direktivet infördes i den nationella lagstiftningen. Den lag som formats utifrån direktivet kan dock anses sakna detaljerad information, vilket öppnar upp för tolkning. Detta kan leda till att företag känner behov av att komplettera lagstiftningen med riktlinjer. Det finns ett flertal olika riktlinjer företag använder och tar stöd i vid upprättandet av hållbarhetsrapporter, där Global Reporting Initiatives riktlinjer är de mest använda. Att företag använder sig av olika riktlinjer leder till en variation bland rapporterna, något som försvårar en potentiell jämförbarhet. En vag lagstiftning och den mängd riktlinjer som finns är två exempel på faktorer som kan bidra till att hållbarhetsrapportering upplevs utmanande.  Syftet med denna studie är att beskriva och analysera stora företags utveckling, upprättande och utmaningar kopplat till hållbarhetsrapportering. Studien baseras på tio kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsrapporter internt på företag och/eller som hjälper företag externt med hållbarhetsrapportering. Utifrån dessa intervjuer besvaras studiens forskningsfråga: Hur upprättas hållbarhetsrapporter bland stora företag i Sverige och vilka utmaningar kan uppstå vid upprättandet? Studiens resultat pekar mot att det finns stora likheter och skillnader i företags upprättande av hållbarhetsrapporter där företag primärt följer nationell lagstiftning i kombination med andra riktlinjer. Resultatet i studien tyder även på att hållbarhetsrapportering inte är helt oproblematiskt. Företag upplever utmaningar i samband med upprättandet, där en del utmaningar är mer återkommande än andra. Slutligen pekar studiens resultat mot att utvecklingen inom detta område kommer att fortlöpa och att EU-taxonomin kan komma att utgöra en väsentlig betydelse för den fortsatta utvecklingen inom hållbarhetsrapportering.

Alla lärare kommer någon gång under sitt arbete att möta elever i behov av särskilt stöd. I den här kunskapsöversikten kommer lärares upplevda utmaningar lyftas fram utifrån ett forskningsperspektiv. I och med att alla lärare kommer att komma i kontakt med elever i behov av särskilt stöd är det av stor vikt att upplevda utmaningar synliggörs. Lärarstudenter uppmärksammar de utmaningar som lärare upplever finns i undervisningen med elever i behov av särskilt stöd. Det här kan bidra till att lärarstudenter kan bli mer förberedda inför kommande yrkesroll i skolan. Syftet med den här kunskapsöversikten är att belysa aktuell forskning om lärares upplevda utmaningar i undervisningen med elever i behov av särskilt stöd. Vi kommer också lyfta fram forskning och diskutera vilka styrkor och svagheter som finns inom det aktuella forskningsområdet samt dess praktiska relevans och hur det kan kopplas till skolans huvudämnen. Vi kommer också att ge förslag på ytterligare forskning. Sökningar har genomförts i databaserna Eric (Proquest) och Primo. I den här kunskapsöversikten har vi formulerat sökord med hjälp av booleska operatorer för att säkerställa att rätt forskning hittades. I vårt urval finns det åtta artiklar som vi bedömer vara relevant och trovärdig forskning. Vi har tillsammans diskuterat de olika artiklarna och lyft fram lärares upplevda utmaningar och artiklarnas resultat. Forskningen belyser ett flertal utmaningar som de intervjuade lärarna upplever i undervisningen med elever i behov av särskilt stöd. De utmaningar som tas upp i artiklarna kommer till liknande slutsatser. Utmaningar som lyfts är samarbete med myndigheter och lärare, oro och frustration i sin yrkesroll samt relationer med elever och kollegor. Ytterligare en återkommande utmaning är bristen på kunskap i att undervisa elever i behov av särskilt stöd. Många av de intervjuade lärarna upplever utmaningar i alla dessa områden. Alla faktorer är viktiga i skolan. Lärare behöver stöd och samarbete från kollegor, stöd i hur lärare bygger relationer och fortsatt utbildning i specialpedagogik. Den här kunskapsöversikten lyfter fram att det behövs mer utbildning inom området än den som ges på lärarutbildning. Det krävs också att lärare bygger upp ett förtroende med eleverna i behov av särskilt stöd för att de ska känna en trygghet i arbetet. Sammanfattningsvis går det inte att bli av med de upplevda utmaningarna som lärare upplever i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Däremot genom att lyfta och poängtera vikten av ett gott samarbete mellan myndigheter, kollegor och elever kan oron och frustrationen minskas.

Denna kunskapsöversikt lyfter de utmaningar som lärare i religionskunskap möter i en sekulär såväl som mångkulturell och mångreligiös samhälle. Vidare belyses hur de kan bemötas i syfte för att skapa tolerans och förståelse. Översikten utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka vanligt förekommande utmaningar finns det för lärare inom religionskunskapsundervisningen och vad beror det på enligt forskning? Vad menar forskningen är det effektivaste sättet att ta sig dessa typer av utmaningar i klassrummet?  Översikten sammanställer resultaten av åtta vetenskapligt granskade studier, det vill säga en avhandling och sju artiklar. Vi har tagit inspiration från Nilholms (2017) SMART metod för hur vi skulle framställa kunskapsöversikten. Metoden är ett sätt att systematiskt genomföra forskningsöversikter samt ge en överblick av det valda ämnesområdet. Det ger en övergripande beskrivning hur författaren kan gå tillväga i sökningen, kartläggningen och analysen av tidigare forskning (ibid. ss. 42-43).  Resultatet av den insamlade forskningen visar att religionskunskap läraren ställs inför en rad olika utmaningar. Dessa hinder är bland annat baserad på lärarens egna kompetens såväl som elevernas kritik av religion och fördomar. Forskningen pekar också på vilka möjligheter det finns för att bemöta dessa utmaningar. Det redogör för metoder som kan tillämpas i undervisningen såsom religionsdidaktik, diskussioner och studiebesök.

Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan år 1955. Ämnet har en djup förankring i vårt skolsystem men är idag inte ett eget ämne i läroplanen och har inte tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska utformas. Sex och samlevnad är ett känsligt ämne som väcker många olika reaktioner, vilket kan göra undervisningen problematisk och ibland svår att genomföra. Vi vill med vårt arbete återberätta yrkesverksamma lärares erfarenheter om hur det är att undervisa i sex och samlevnad på mellanstadiet. Syftet med forskningen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på mellanstadiet, samt vilka hinder och utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen. Forskningen syftar även till att jämföra om undervisningen som bedrivs på olika skolor är likvärdig. Vi har använt oss utav kvalitativ metod för att ta reda på lärares erfarenheter och upplevelser av att undervisa i sex och samlevnad. Intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma lärare på mellanstadiet. Datan som samlats in har sedan analyserats utifrån forskningens frågeställningar. Resultatet visar på brister i undervisningens likvärdighet. Vi finner en stor variation i hur undervisningen bedrivs och vilket innehåll som inkluderas och diskuteras. Vanliga hinder och utmaningar som förekommer enligt lärarna är bland annat elever som inte vill delta och tycker det är jobbigt att prata om sex och samlevnad, samt föräldrar och kollegor som motsätter sig undervisningen. Sex och samlevnad är ett känsligt ämne för många, ibland även för undervisande lärare. En annan upptäckt som vi reflekterat över är bristen på uppdaterad utbildning om sex och samlevnad bland de deltagande lärarna. Vi tror även att läroplanens otydlighet som skapar plats för egen tolkning kan bidra till den bristande likvärdigheten i undervisningen.

Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.

Syftet med denna undersökning är att undersöka ett antal syriska universitetsstudentersupplevelser av utmaningar och möjligheter under genomförandet av högre studier i Sverige.Den genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnligauniversitetsstudenter som läser samhällsvetenskapliga program i Sverige. Undersökningenhar utgått från ett kvalitativt perspektiv för att få en djupare förståelse om olika utmaningaroch möjligheter som de sex utrikesfödda kvinnliga studenterna uttrycker i samband med sinastudier. Studenterna som invandrade till Sverige år 2015 uttrycker sina utmaningar,motivationsfaktorer och studiestrategier som har uppstått i samband med sina högre studier. Med stöd av social kognitiv teori som handlar om motivation och självtilltro (self-efficacy),samt inre- och yttre motivationsteorier har jag redovisat resultaten utifrån dessa teoretiskautgångspunkter. Sedan har jag fokuserat på begreppen modellinlärning, självtilltro ochmotivation eftersom det kan ge en förståelse på hur en viss grupp av utrikesfödda studenterobserverar och härma andra och hur de på ser deras självtilltro i samband med högre studier.Resultaten av undersökningen indikerar att majoriteten av de utrikesfödda studenternaförsöker skaffa sig nya studiestrategier i den nya universitetsvärlden och hitta motivation föratt klara av sina studier. Dessutom visar undersökningen att de upplever svårigheter medspråket när det gäller att skriva olika akademiska texter. Det framkommer även att de iblandupplever en negativ inställning om sina språkkunskaper i svenska från deras omgivning underutbildningen.

Denna studie tar ansats från fenomenologin och granskar utmaningarna kring kooperativt lärande i matematikundervisningen som dem upplevs av verksamma lågstadielärare. Syftet var således att skapa en djupare inblick i vilka utmaningar som kan uppstå samt utifrån lärares svar presentera möjliga lösningar. Detta för att samtliga som är intresserade av kooperativt lärande kan komma till att implementera arbetsmetoden i sin matematikundervisning. För att kunna besvara frågeställningarna i studien användes semi-strukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare som alla undervisar i matematik. Samtliga har olika erfarenheter om att arbeta med kooperativt lärande i matematikundervisningen. Grunden till studiens resultat och analys är baserade på lärarnas svar. I slutsatsen som dras utifrån resultatet framkom det att utmaningarna som lärare upplever är bland annat avsaknad av praktisk kunskap om arbetsmetoden, gruppförberedelserna, elever som befinner sig i svårigheter samt individuell bedömning vid grupparbeten. Förslag på ösningar som framkom är bland annat kontinuerlig fortbildning i kooperativt lärande för personalen, stöttning från lärarens sida i form av genomtänkta gruppindelningar och matematikuppgifter. Vidare lyfts värdegrundsarbete som en möjlig lösning vid förberedelse av elevgruppen och individuella uppgifter som komplettering i bedömningsprocessen.

Elevers användning av surfplatta i matematikundervisningen har ökat, men matematikämnet är det ämnet där elever använder digitala verktyg som minst. Syftet med studien är att utifrån lärarens perspektiv undersöka vilken betydelse surfplattan har som ett läromedel i matematikundervisningen för lågstadieelever. För att få svar på studiens frågeställning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Till denna studie var valet att använda SAMR-modellen som teoristöd och modellen användes för analys av den data som framkom av intervjuerna. Resultatet av denna studie synliggör vilka möjligheter respektive utmaningar det kan finnas för elever när de använder surfplattan. Det framgick även att lärarna såg fler möjligheter än utmaningar med surfplattan.

Abstract Förskollärarens uppdrag är komplext och påverkas dessutom kontinuerligt av såväl samhälleliga förändringar som politiska direktiv. För att förskollärare ska kunna bedriva ett kvalitetsarbete som gynnar såväl förskolans verksamhet som barnens lärande behöver faktorer som både möjliggör och utmanar uppdraget identifieras. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan verka möjliggörande och/eller utmanande i förskollärares uppdrag. Därtill hur dessa faktorer kan förstås utifrån praktikarkitekturteorins olika arrangemang; kulturellt-diskursiva, materiella-ekonomiska och de sociala-politiska. Studien utgår ifrån ett förskollärarperspektiv och tillsammans med praktikarkitekturteorin som analytiskt verktyg ämnar vi att undersöka vad som sägs, görs och relateras i verksamheten, praktiken. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. I resultatet har vi genom insamlad empiri kommit fram till sex olika faktorer som kan verka möjliggörande och/eller utmanande i förskollärares uppdrag. Dessa är tidsfaktorn, läroplanens betydelse för uppdraget, relationer inom praktiken, samverkan med vårdnadshavare, kompetensutveckling-självdrivet-kollegialt lärande samt ledningen. Resultaten visar att förskollärares sägande, görande och relaterande till stor del påverkas av vilket sammanhang de befinner sig i och vilka arrangemang som formar dessa praktiker, vilket därför gör att det inte går att dela upp vilka faktorer som är utmanande och vilka som möjliggör för uppdraget.Nyckelord: förskollärare, läroplanen, möjligheter, praktikarkitekturteorin, utmaningar