Följande examensarbete består av två delar, en litteraturstudie och en företagsstudie.Företagsstudien har genomförts hos Swedtrac Railservice AB. Företaget är verksamt inomjärnvägsindustrin där de har varit en typ av bemanningsföretag men nu håller på att ställa omsin verksamhet för att driva egna projekt. Företaget ingår i Knorr-Bremse koncernen som ären Europaledande tillverkare av bland annat bromsar till järnvägs och kommersiella fordon såsom bussars och lastbilar. I och med att företaget blev en del av Knorr-Bremse koncernen harde fått tillgång till det lean-baserade produktionssystemet ”Knorr-Bremse production system”(KPS) som de nu är i stånd att implementera i sin verksamhet.Syftet med examensarbetet åt företaget har varit att ta fram ett internutbildningsmaterial förlean-metoderna 5S och dagligstyrning. Som extra moment åt företaget genomfördes enskattning av den rådande implementeringsnivån av KPS samt en introduktionsworkshop omlean-konceptet och KPS för att skapa en gemensam grundförståelse. För att skatta KPS nivånsamlade studenten data genom intervjuer och observationer som sedan sammanställdes iskattningsmaterialet KPS Audit – Quick check. Det akademiska syftet har varit att besvaraföljande forskningsfrågor: Vilka utmaningar ställs företag inför vid implementering av lean produktion? Hur kan företag hantera utmaningar med implementering av lean produktion? För att identifiera utmaningarna och metoder för att hantera dessa genomfördes enlitteraturstudie där studenten sökte artiklar genom skolbibliotekets discovery-verktyg Primooch Google Scholar. Artiklar som ansågs relevanta för studien fokuserade på ämnen som;lean-implementering på SMF, företagsspecifika produktionssystem (XPS) och utmaningar vidlean-arbete.Litteraturstudien resulterade i identifieringen av fjorton utmaningar med koppling till fyrahuvudkategorier; ledning, ekonomi, kunskap och företagskultur. För att hantera de fjortonutmaningarna rekommenderades en cyklisk femstegsmodell för att kontinuerligt definiera ochhantera de fjorton utmaningarna allt eftersom lean-arbetet fortskrider. Den andra modellen vartill för den som ska leda ett lean-implementeringsprogram och går ut på att dela upp arbetet iimplementeringsfaser. Genom att göra detta underlättas resursfördelning och fokusering i deolika implementeringsmomenten.Det sista momentet i arbetet var att jämföra den data som inhämtats från företaget med deutmaningarna som identifierats genom litteraturstudien. Som resultat kunde studentenkonstatera att företagets huvudsakliga utmaningar är inom kategorierna företagskultur ochkunskapsnivån kring lean och KPS. Studentens rekommendation till företaget är att delta i ettlean program som ”Produktionslyftet” för att komma igång med arbete och att de investerartid och resurser för att utbilda medarbetarna i inom lean konceptet och KPS. Inom Knorr-Bremse koncernen finns mycket kunskap och erfarenhet som företaget har möjlighet att ta delav.

SammanfattningFormativ bedömning även kallad bedömning för lärande har som syfte att främja elevers lärande istället för att ge ett betyg eller gradering. Stora satsningar har gjorts både internationellt och nationellt för att implementera formativ bedömning i skolan. I den svenska skolan har det exempelvis genomförts ett matematiklyft med inslag som rör formativ bedömning. Denna satsning har delvis gjorts på forskningsgrunder att den formativa bedömningen är effektiv för elevers lärande och utveckling. Kritik har dock på senare år lyfts mot forskningen som påvisar den formativa bedömningens effektivitet. Det har även gjorts studier som påvisar raka motsatsen till ett gynnsamt lärande, men studierna är få och ännu färre är studier gjorda ur ett elevperspektiv.Därför är syftet med den här studien att utifrån ett elevperspektiv undersöka problem och svårigheter i svensk- och matematikundervisningen som baseras på formativa bedömningsstrategier i årskurs 1-3.För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där intervju har används som redskap. Intervjuerna gjordes tillsammans med nio elever där samtliga går i årskurs 1-3. Analys- och bearbetningsarbetet inspirerades av både en hermeneutisk- och en abduktiv ansats.Studiens resultat visar; att lärare pratar om målen men eleverna tycks inte veta varför, att eleverna lägger störst fokus på bedömningsprocedurer, kriterier och hjälpmedel men tappar fokus på lärandet, att eleverna hellre vill ha summativ återkoppling istället för formativ bedömning samt att eleverna har erfarenhet av att den formativa bedömningen känns orättvis och sårar.Slutsatser som dras handlar till största del om att elevernas fokus är på bedömningsprocedurer och måluppfyllelse för att komma vidare i utbildningen istället för lärandet av ett ämnesinnehåll. Studien bidrar med ett fokus på elevperspektiv och konkreta exempel på elevernas uppfattningar om problem och svårigheter med formativ bedömning.

The aim of this study is to explore how three English teachers in Swedish compulsory school work towards fulfilling the task of meeting every single student's individual needs when it comes to learning. By interviewing these teachers, the study aims to answer the following questions: What does individualised teaching mean to the three interviewed teachers? What kind of challenges do they face when it comes to meeting the needs of all the students and how do they work with individualised teaching? One of the biggest challenges the teachers face when they attempt to individualise teaching is that is takes a lot of time to analyse every single student's individual needs and it is not always obvious what kind of need the teacher has to take into account when trying to individualise the lesson for the learner. Bigger classes result in the fact that teachers are not always able to meet the requirement found in Lgr 11 that teachers must meet every single student's individual needs.

Formativ bedömning även kallad bedömning för lärande syftar till att utveckla elevernas kunskap och inte bara gradera dem efter deras prestationer. Begreppet har fått stor spridning i utbildningsdebatten under de senaste åren både internationellt och nationellt. Det nämns bland annat i kompetensutvecklingsinsatsen i form av ett matematiklyft. Studier lyfter de positiva effekterna vid implementerande av olika formativa bedömningsprocedurer i undervisningen. Men kritik har dock riktats mot den formativa bedömningspraktiken, att det inte alltid är så effektivt som det verkar. Dessa studier är mycket få och väldigt sällan är de gjorda i en svensk kontext. Studien har som syfte att undersöka vilka problem och svårigheter som lärarna upplever kan uppstå i svensk- och matematikundervisning som baseras på formativ bedömning. För att undersöka studiens syfte har en kvalitativ metod med intervju som redskap använts. Intervjuerna gjordes bland fyra lärare som har skilda utbildnings- och arbetslivserfarenhet och är verksamma i någon av grundskolans år F-3. Analys och bearbetning av studiens empiri gjordes med stöd av hermeneutiken och ett abduktivt angreppsätt. Studiens resultat visar; att syftet med undervisningen kan gå förlorat, att det verkar viktigare att komma vidare, men inte för att gynna lärandet, bristande metaspråk försvårar lärandet samt att negativa upplevelser kan uppstå bland elever och föräldrar vid användandet av formativ bedömning. Slutsatser som dras handlar om eleverna inte alltid verkar gynnas vid användandet av formativ bedömning i undervisningen. Studien bidrar till forskningsfältet då den är gjord i en svensk kontext samt att det ges exempel på hur bedömning som lärande, konformativ bedömning och deformativ bedömning kan komma till uttryck i ett undervisningssammanhang.

I vården av patienter med cancer är det av stor vikt att se till patientens alla behov, men på det existentiella planet är vården inte alltid tillräcklig, vilket gjorde att detta var viktigt att studera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av existentiella utmaningar vid cancer. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Av 12 vetenskapliga studier genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att känna att livet förändras och vilja återgå till det normala, Att ifrågasätta meningen med livet och känna att man förlorat sin framtid, Att konfronteras med sin död och reflektera över sin existens, Att känna sig ensam och inte vilja tynga närstående med sin sjukdom, Att känna skuld och ifrågasätta varför man blivit sjuk samt Att känna förlust av kontroll och sträva efter balans. I resultatet framkom att personer med cancer kände sig ensamma och isolerade, de hade även dödsångest och kände skuld. De var även vanligt att patienter fick frågor om meningen med livet och döden. Viktiga omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor kan vara att lyssna och våga vara närvarande samt stödja patienter att finna mening. Kunskapen om vilka existentiella utmaningar personer med cancer kan ställas inför kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta dessa.

Sammanfattning Studien undersökte idrotts- och yogaledares upplevelser av utmaningarna med social distansering/fysiskt avstånd under Covid-19 krisen.  Deltagarna i studien var fyra kvinnor och en man som var engagerade som ledare inom idrott eller yoga. Tematisk analys användes och ledde till tre teman oro, rädsla och ovisshet kontra lugn, styrka och beslutsamhet, det andra var mentala och praktiska utmaningar - kommunikation i kristid och det tredje temat var en förenande framtid - globalt och lokalt.               Slutsatserna i studien var att det är svårt att ha en god förberedelse för en helt oväntad kris samtidigt som många av de lärdomar ledarna tagit med sig under den första delen av den pågående krisen kan använda även i tider då det inte är kris. Något gott har kommit ur en dramatisk förändring vilket kommer påverka framtida verksamhet ifråga om digital teknik, utbud men framförallt samarbeten. Vidare studier bör fokusera på hur det engagemang och den kraft som finns i föreningsvärlden kan användas ytterligare för att öka individers välmående och hur kommuner och stat kan säkra överlevnad för de här viktiga föreningarna   Nyckelord: Idrotts- och yogaföreningar, utmaningar, Covid-19, pandemi.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar om anknytning i förskolan. För att nå upp till detta syfte har följande frågeställningar använts; 1) Vilka definitioner har verksamma förskollärare på anknytning? 2) Vilka strategier använder verksamma förskollärare i sitt arbete för att etablera en trygg anknytning till barnen? 3) Hur resonerar verksamma förskollärare om anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? 4) Vilka utmaningar upplever verksamma förskollärare i sitt arbete med barns anknytningsprocesser? I studiens resultat synliggörs att de fyra förskollärarna har väldigt likartade uppfattningar om anknytningen i förskolan. Förskollärarna menar att anknytningen i förskolan handlar om att skapa trygga och tillitsfulla relationer till både barn och vårdnadshavare samt att kunna knyta an till barnens fysiska och emotionella behov under inskolning och efter barnen har övergått till förskoleklass. I resultatet redogörs det även att de intervjuade förskollärarna använder sex olika strategier för att kunna etablera en trygg anknytning med barnen och att anknytningen som skapas mellan dem och barnen påverkar barnets lärande och utveckling i förskolan. Avslutningsvis redogör resultatet för tre olika utmaningar, inskolningar, flerspråkiga familjer och konflikter med vårdnadshavare, som de fyra förskollärarna står inför i sitt arbete med barns anknytningar.

Examensarbeten ämnar att öka kunskapen om modersmålets betydelse för elevens lärande och framtid. Arbetet belyser utmaningar och möjligheter med modersmålsundervisning som elever och modersmålsläraren möter under modersmålsundervisningen samt vilka faktorer som kan förhindra utvecklandet av denna undervisning. Uppsatsen fokuserar på vikten av att lära sig sitt modersmål och hur detta kommer att påverka elevers skolframgång. I arbetet används kvalitativa semistrukturerade intervjer som metod för datainsamling. I arbetet presenteras en historisk beskrivning av modersmålsundervisningen i Sverige, hur den organiseras idag, hur flerspråkighet kan ses som en resurs i elevers lärande samt vilken påverkan modersmålet har i elevernas framgång i det övriga skolarbetet. Analysen visar att tvåspråkighet är en styrka hos eleven för att nå målen i andra skolämnen vilket har stöd även i tidigare forskning. Avslutningsvis följer en diskussion kring modersmålets betydelse med bas i tidigare forskning och studiens resultat. Vidare forskning behövs med fokus elevernas upplevelser av att ha modersmålsundervisning och dess påverkan på deras studier i skolan.

Den totala vistelsetiden, det vill säga tiden patienter spenderar på akutmottagningen, ökar år för år. I samband med att vistelsetiden ökar, ökar även patienternas behov av vård, vilket leder till en ökad arbetsbelastning för akutsjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar akutsjuksköterskan möter i vårdandet av patienter på akutmottagning. En integrativ litteraturstudie genomfördes på 20 publicerade, vetenskapliga studier och presenteras i formen av en tematisk analys. Resultatet visar på att akutsjuksköterskan möter utmaningar inom ett flertal områden. Medicinska åtgärder prioriterades framför omvårdnadsåtgärder, och begränsningar i akutmottagningars lokaler riskerar att påverka både patienter, deras integritet och värdighet och akutsjuksköterskan i form av en etisk stress, där akutsjuksköterskan upplever en skuld och skam över att inte kunna ge patienterna den vård de förtjänar. Överbelastning, med en snedfördelning i förhållandet mellan patient och akutsjuksköterskor, resulterar i en vård- och arbetsmiljö som ger sämre förutsättningar för att kunna ge en god och patientsäker vård.

Managementkonceptet lean innehar idag en ledande position inom svensk industri alltsedan konceptet fick sin genomslagskraft på mitten av 1990-talet. Trots att konceptet som sådant väcker frågeställningar om dess inverkan på medlemmarnas arbetsmiljö är det omöjligt för fackföreningsrörelsen att stå emot denna trend; istället har de att finna vägar för att hantera lean. Utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv har jag följt och kritiskt granskat relationen mellan fackföreningsrörelsen och lean.   Syftet med denna avhandling är att identifiera och diskutera fackliga utmaningar och möjligheter kopplade till det ökande användandet av lean, här illustrerat av fackförbundet IF Metall. För att styra implementeringen av lean till att bli ett koncept som stödjer, inte motarbetar, fackliga ideologier och medlemmarnas krav på en säker, utvecklande arbetsmiljö och en trygg anställning lanserade IF Metall 2009 strategin ’det hållbara arbetet’. Vilande på tankarna från den sociotekniska skolan och erfarenheterna gjorda i tidigare strategier, ’det goda arbetet’ (Svenska Metallarbetareförbundet, 1985) och ’det utvecklande arbetet’ (Industrifacket, 1995), bygger denna strategi på tankarna om en utvecklad arbetsorganisation.    Avhandlingen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fackliga representanter på olika nivåer och positioner, dokumentstudier, fältanteckningar från informella samtal vid deltagande fackliga aktiviteter samt analyser av tidigare forskning i ämnesområdet.   Avhandlingen identifierar och diskuterar de fackliga utmaningarna och möjligheterna kopplade till införandet av lean, detta  i termer av kampen om rollen som arbetarnas röst, förändrade industriella relationer, kampen mellan kollektivism och individualism samt en stark jämställdhetsdiskurs i samhället.