Familjer med barn med kognitiva funktionsnedsättningar är utsatta för större påfrestningar än familjer med typiskt utvecklade barn och är i behov av mer stöd och insatser. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur en grupp föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar beskriver vardagslivet för familjen samt hur de beskriver det stöd som familjen är berättigade till. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar i Umeå kommun, vilka utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningsbärande enheter. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarnas utmaningar i vardagen ofta består i att kämpa för barnens rättigheter och hur de bäst kan hjälpa sina barn. Det stöd som familjerna mottar värderas olika, och verkar inte vara likvärdig mellan intervjupersonerna. De flesta anser att de får ta ett alltför stort ansvar för att deras barn ska få rätt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån intervjuerna är att de intervjuade föräldrarna är i behov av mer infomation, både skriftligt och muntligt, om vad verksamheter kan erbjuda familjerna samt att de i deras vardag får ta ett stort ansvar själva för att kunna efterfråga stöd åt sina barn.

En intellektuell funktionsnedsättning innebär en funktionsnedsättning i hjärnan som påverkar individens utveckling psykiskt och fysiskt i olika grad. Ur ett historiskt perspektiv har synen på intellektuellt funktionsnedsatta individer förändrats. Barn med någon form av funktionsnedsättning ansågs inte ha något värde i samhället. Med en humanistisk samhällsutveckling trädde Omsorgslagen i kraft 1968 vilken slog fast att personer med en funktionsnedsättning har lika värde med samma rättigheter i samhället som andra. I Sverige idag har en person av hundra en intellektuell funktionsnedsättning. Att vara förälder till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan resultera i svårigheter av det dagliga livet. Genom att ta del av föräldrarnas utmaningar kan kunskap och förståelse kring ämnet utvecklas och sjuksköterskan kan på så sätt förbättra sin förmåga att stötta och vägleda föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars svårigheter av att ha ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetet bygger på en litteraturstudie av Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderats. Resultatet baserades på nio artiklar vars innehåll sammanställdes i fem subkategorier som resulterade i tre huvudkategorier; “Känslor som kan uppkomma hos föräldrar till barn med en intellektuell funktionsnedsättning”, “Hur föräldrarna påverkas” och “Betydelsen av att föräldrarna får stöd”. Resultatet visar att föräldrar till intellektuellt funktionsnedsatta barn har betydande svårigheter i sin livssituation med ett lägre välbefinnande, sämre livskvalitet, höga nivåer av oro, stress- och depressiva symptom, och en känsla av att vara stigmatiserade. Diskussionen lägger vikt på att omfattningen av individanpassat stöd är betydelsefullt för att föräldrarna skall kunna hantera de utmaningar och påfrestningar som det dagliga livet med ett intellektuellt funktionsnedsatt barn kan föra med sig.

Denna studie syftar till att undersöka vad tidigare forskning säger om elevers lärande i naturvetenskap genom utomhuspedagogik, med ett särskilt fokus på elever från förskola till årskurs 6. Studiens frågeställningar behandlar lärares intentioner med utomhuspedagogik i den naturvetenskapliga undervisningen, hur utomhuspedagogik kan stödja elevers lärande samt vilka utmaningar arbetssättet kan medföra. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie då frågeställningarna avses besvaras med hjälp av tidigare forskning inom valt område. Samtliga inkluderade studier har genomgått peer-review och framkommit genom sökningar i databaserna avhandlingar.se, NorDiNa och Eric (Ebsco). De utvalda studierna har kritiskt granskats och deras resultat har därefter analyserats, sammanställts och diskuterats. Studiens resultat visar att lärares intentioner med utomhuspedagogik exempelvis handlar om att erbjuda eleverna en alternativ arena för lärande som samspelar med den undervisning som sker inomhus. De avser även erbjuda eleverna förstahandserfarenheter av naturen samt utveckla elevernas intresse för densamma. Resultatet visar även att majoriteten av den forskning denna studie bygger på pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som stödjer elevers lärande inom naturvetenskap. Detta genom att exempelvis sinnen aktiveras och att förstahandserfarenheter av naturen anses stärka minnet och fördjupa kunskaperna. Studien visar även att utmaningar med utomhuspedagogik är lärares bristande kompetens samt praktiska utmaningar såsom lämplig klädsel för eleverna. / <p>NO</p>

Syfte: Syftet med studien är att förklara sambandet mellan teamarbetskrav och teamresiliens i revisionsteam och hur organisationskulturen påverkar detta samband. Teori: Studien behandlar främst professionsteorin, kontingensteorin, gruppbeteendeteori samt teorier beträffande arbetskrav. Metod: Studien utförs genom kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning riktad till godkända- och auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Vidare intar studien en deduktiv vetenskaplig ansats och data analyseras genom Cronbach´s alpha, faktoranalys, korrelationsmatris och multipel linjär regression. Resultat: Teamarbetskravet arbetsbelastning har ett negativt samband med utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam, medan rolltvetydighet och strukturerade bedömningar har ett positivt samband. Teamarbetskraven rollkonflikt, kommersialisering, branschkunskap och dubbla lojaliteter uppvisar inget signifikant samband till utvecklandet av teamresiliens i revisonsteam. Därtill uppvisar organisationskulturen inte någon modererande effekt på sambandet mellan teamarbetskravens och utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam, istället har det ett direkt positivt samband med teamresiliens. Slutsatser: Utmaningar i form av teamarbetskrav rolltvetydighet och strukturerad bedömningar stärker revisionsteam inför framtida utmaningar, medan teamarbetskravet arbetsbelastning hämmar revisionsteams förmåga att hantera framtida utmaningar. Det föreligger såldes inte en enhetlig trend kring teamarbetskravs samband med utvecklandet av teamresiliens. Vidare är en kollektivistisk organisationskultur att föredra då det är främjande för utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam. / Purpose: The purpose of the study is to explain the relation between team job demands and team resilience in audit teams and how the organizational culture affects this relationship. Theories: The study mainly deals with profession theory, contingency theory, group behaviour theories and theories concerning job demands. Method: The study is conducted by quantitative scientific method in the form of an enquiry aimed at approved and authorized auditors as well as auditor assistants. Further, the study use a deductive scientific approach and data is analyzed by Cronbach’s Alpha, factor analysis, correlation matrix and multiple linear regression. Results: The team job demand workload negatively correlates with the development of team resilience in audit teams, while role ambiguity and structured judgements positively correlates. The team job demands role conflict, commercialization, industry specialization and double loyalties do not significantly correlate with the development of team resilience in audit teams. In addition, organizational culture does not have a moderating effect on the correlation between team job demands and the development of team resilience in audit teams, instead it directly correlates positively with team resilience.  Conclusions: Challenges as in the team job demands role ambiguity and structured judgements strengthens audit teams for future challenges, while the team job demand workload impede audit teams ability to cope with future challenges. Thus, there is not a common trend concerning team job demands correlation with the development of team resilience. Further, a collectivistic organizational culture is preferred since it is beneficial for developing team resilience among audit teams.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning på främst trummor, men även elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfrågor, motivation och vad som är viktigt att tänka på i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika förhållningssätt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt värdefulla lärdomar från deras mångåriga erfarenheter som pedagoger.

Bakgrund: Ökande användning av antibiotika har resulterat i att bakterier blivit resistenta mot antibiotika. Staphylococcus aureus är en vanligt förekommande hudbakterie som orsakar de flesta sårinfektionerna och har utvecklat en resistens mot meticillin. Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar i vårdpersonalens möten med patienter som drabbats av MRSA. Metod: En litteraturstudie där resultatet av 9 studier med kvalitativ ansats har sammanställts. Sökningarna gjordes i databaserna CiNAHL, MEDLINE, PubMed, PsykInfo och Scopus samt manuellt. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är: behov av kunskap, hinder för följsamhet i vården, belastningar i den dagliga vården, att sträva efter en god vård för patienter med MRSA. Konklusion: Kontinuerlig utbildning och följsamhet av riktlinjer som implementerats av ansvarig sjuksköterska möjliggör ett bättre smittskyddsarbete och en ökad patientsäkerhet. För att klara av utmaningar som kan finnas i vården av patienter som drabbats av MRSA och för att kunna utföra god omvårdnad, är det viktigt att vårdpersonal strävar efter att upprätthålla god hälsa hos sig själva. Nyckelord: MRSA, utmaningar, vårdpersonal, omvårdnad / Background: Increased use of antibiotics has made many of the bacteria resistant. Staphylococcus aureus is a common bacterium on the skin and causes the most of the wound infections, it has developed a resistance towards methicillin. Aim: The aim was to describe challenges in health care staff’s encounters with patients affected by MRSA. Method: A literature study where the results of nine studies with qualitative approach are compiled. The searches were performed in the databases CiNAHL, MEDLINE, PubMed, PsykInfo, Scopus and manually. Result: The result is presented in four categories and nine subcategories. The categories are: The need for knowledge, Barriers for compliance in care, Strain in the daily caregiving, To strive for a good care for patients with MRSA. Conclusion: Continuous education and compliance with guidelines that is implemented by the responsible nurse enables improved infection control and increases patient safety. To manage challenges that appear while caring for patients affected by MRSA and to be able to accomplish good caregiving, it is important that health care staff strives to maintain good health for themselves.

Enligt SOU 2000:47 har ca 20 procent av den svenska befolkningen ursprung i ett annat land än Sverige. En viktig uppgiftSverige står inför är att ta vara på mångfalden och skapa jämlika villkor för alla oavsett bakgrund. Utrikesfödda står utanför den svenska arbetsmarknaden och deltarinteinom den påsamma sätt som inrikes födda. Rekrytering är en av huvudpunkterna när det kommer till att anställa personal. Utifrån etnicitet visar det att individer med svenskt namn kallas till intervju med ca 50 procent större sannolikhet än individer med arabiskt klingande namn. Studien utfördes dels för att skapa förståelse för varför ett slags utanförskap i samhället och arbetsmarknaden skett för de som invandrat till Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod för att skapaen djupare förståelse för ämnet där syftet var attundersökaHR-strategers upplevelser av det etniska mångfaldsarbetet inom respektive kommunsrekryteringsprocess.Frågeställningarna för studien var; hur arbetar HR-strateger på kommunalnivå med etnisk mångfald utifrån rekrytering? Vilka områden identifieras som aktuella inom etnisk mångfald? Vilka möjligheter och utmaningar finns det i det etniska mångfaldsarbetet? Det empiriska materialet samlades in viasamtalsintervjuer med sex HR-strateger som var verksamma inom sex olika kommuner i Norrbottens län. De valda teoretiska ansatsernaoch tidigare forskning haranvändsför att förklara strategernas arbete med den etniska mångfalden inom rekryteringsprocessen.Studien visade att HR-strateger på kommunal nivåinte arbetadepå ett specifikt sätt med etnisk mångfald inom rekryteringsprocessen. Kommunerna utgår från en kompetensbaserad rekrytering där det är kompetenserna som styr och ingenting annat vilket hjälpte kommunernai deras arbetemed att se objektivt på rekrytering. Kommunerna hade olika aktuella områdeninom etnisk mångfald, det var allt från att få in fler individer med annan etnisk bakgrund till kommunen, att lyckas med kompetensförsörjningen, hantera språkproblematik samt hantera förändringar i diskrimineringslagstiftningen.I studienframkom dels möjligheter men även utmaningar med etnisk mångfald. Möjligheterna var att fylla lediga tjänster, att kommunen blir mer utvecklingsinriktad, fårett ”nytt tänk”samt möjlighet till utveckling inom den kommunala verksamheten. Utmaningarna somframkom var bland annat språksvårigheter,kulturella olikheter, validering av kompetenser samt att nå ut till operativa chefer i breddandet av etnisk mångfald inom rekrytering.Kommunerna var mestadels samstämmiga i hur de såg på etnisk mångfald och hur de arbetade med etnisk mångfald inom rekryteringsprocesserna.

I denna kunskapsöversikt presenteras fördelaktiga undervisningsmetoder i engelska som främmande språk som identifierats inom den europeiska forskningsarenan. Även elevers motivation till att vilja lära sig engelska som främmande språk presenteras samt vilka utmaningar som kan identifieras av lärare i en global kontext. I kunskapsöversikten ingår åttavetenskapliga artiklar inom forskningsområdet. Det övergripande innehållet i de undervisningsmetoder vilka lyfts fram inom området kan identifieras som ett multimodalt arbetssätt. Kunskapsöversiktens mål var att sammanställa en beskrivande och objektiv karta över vad som kännetecknar forskningen inom engelska som främmande språk för grundskolans tidiga år. Därmed är syftet med kunskapsöversikten att vinna förståelse i hur elever i grundskolans tidiga år motiveras och lär sig det engelska språket. Ytterligare ett mål medkunskapsöversikten var att den ska visa på undervisningsmetoder som kan implementeras i praktiken. Åtta vetenskapliga artiklar valdes genom en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC (ProQuest), Primo och Google Scholar. Därefter kartlades och analyserades de vetenskapliga artiklarna för att ge en överblick av deras resultat. Detta för att åskådliggöra vilka faktorer som ligger till grund för en lyckad undervisning för lärare samt en gynnsam lärmiljöför elever. Genom kartläggningen och analysen av artiklarna visade det sig att forskningen kännetecknasav mixade metoder där både en kvalitativ ansats och kvantitativ ansats använts. Resultatet visade att det finns fördelaktiga undervisningsmetoder i engelska som främmande språk. De undervisningsmetoder vilka har visat sig fördelaktiga är de som innehåller undervisning medvarierande aktiviteter såsom lek-baserad undervisning, sång, dans och användandet av narrativ. Dessa undervisningsmetoder visar även positiv effekt på elevers motivation. Resultatet visade dessutom på utmaningar som lärare kan uppleva i undervisningen, framförallt lärares bristandekunskaper inom ämnet. Genom analysen av artiklarna visade det sig att en av de vetenskapliga artiklarna urskilde sig från de övriga vilket bjöd in till en intressant fördjupad analys. Det var en artikel som fokuseradepå de utmaningar som lärare möter i undervisningen inom engelska som främmande språk. Den fördjupade analysen belyser att de fördelaktiga undervisningsmetoderna kan tappa sin funktion i relation till de utmaningar som forskningen visar. Vidare ger den fördjupade analysen förslag på hur den europiska forskningen potentiellt kan lösa de globala utmaningarna.

Programmering har från hösten 2018 blivit en del av grundskolans läroplan i Sverige och ingår nu i ämnena matematik och teknik. Det har dock tidigare saknats forskning om lågstadielärares förhållningssätt till programmering vilket är ett motiv till att denna uppsats. Tidigare forskning, som behandlas i denna uppsats, berör är istället vad elever lär sig genomprogrammering samt vilken kunskap lärare har om programmering. Syftet med den här studien är att få insikt om lågstadielärares förhållningssätt tillprogrammering inom matematik/teknik. Vi vill genom intervjuer undersöka lärares förhållningssätt till programmering och vilka utmaningar de ser med denna metod. Frågeställningarna som används för att svara på syftet är: 1) Vilka förhållningssätt finns bland lärare i årskurs 1-3 till att undervisa i programmering i matematik/teknik? 2) Hur beskriver lärare sin kunskap och kompetens när det gäller att undervisa i programmering? 3) Vilka utmaningar kan de se med programmering som undervisningsmetod? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sexintervjuer av lågstadielärare har genomförts och intervjusvaren har noggrant transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Som hjälp vid analysen och för att få en förståelse för lärarnas förhållningsätt användes trekomponentsmodellen, som är en modell för att beskriva attityder inom socialpsykologin. Resultatet visar att lågstadielärare har ett förhållandevis positivt förhållningssätt tillprogrammering. Dock beskriver de sin kunskap och kompetens som bristfällig och att merkompetensutveckling behövs. Tidsbrist och material är utmaningar de ser för att hålla en god undervisning inom programmering. Resultatet diskuteras i relation till den tidigare forskningen samt den teoretiska utgångspunkten för uppsatsens. Vår slutsats om att det behövs mer kompetensutveckling bland lärare har starkt stöd i en nyligen publicerad rapport från skolverket.

Varje år vårdas ett stort antal patienter inom svensk intensivvård vilket medför att intensivvårdssjuksköterskan också möter ett stort antal familjer och familjemedlemmar vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Här åligger det intensivvårdssjuksköterskan att främja familjens psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Det finns olika förutsättningar och utmaningar som intensivvårdssjuksköterskan ställs inför i mötet med familjen. Forskning visar på att det är gynnsamt både för patienten och för familjen att inkluderas i vården. Intensivvårdssjuksköterskan kan se familjen som en resurs, som en samtalspartner eller som en utmaning. Det är mötet med familjen som är komplext och måste beaktas utifrån var familjen befinner sig. Begränsad forskning finns som visar på intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten. Syftet med denna studie var därför att undersöka intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden. En kvantitativ ansats i form av en postenkäts undersökning valdes och urvalet gjordes med ett bekvämlighetsurval. Fyra intensivvårdsavdelningar med sex till tio vårdplatser, på fyra olika sjukhus inom Västra Götaland och Region Halland valdes ut. Totalt delades 88 enkäter ut, 22 enkäter per avdelning och svarsfrekvensen uppgick till 82%. Studiens resultat visar på en genomgående positiv inställning hos intensivvårdssjuksköterskan till familjens betydelse i omvårdnaden undantag av att inbjuda familjen i patientens personliga omvårdnad som inte skattades fullt lika positivt. Signifikanta skillnader mellan intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten sågs mellan de olika intensivvårdsavdelningar som undersöktes. Här skulle det finnas utrymme för att forska vidare med utökade eller andra metoder, för att studera vilka faktorer som påverkar till att det skiljer mellan intensivvårdssjuksköterskornas inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten.