Abstract Förskollärarens uppdrag är komplext och påverkas dessutom kontinuerligt av såväl samhälleliga förändringar som politiska direktiv. För att förskollärare ska kunna bedriva ett kvalitetsarbete som gynnar såväl förskolans verksamhet som barnens lärande behöver faktorer som både möjliggör och utmanar uppdraget identifieras. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan verka möjliggörande och/eller utmanande i förskollärares uppdrag. Därtill hur dessa faktorer kan förstås utifrån praktikarkitekturteorins olika arrangemang; kulturellt-diskursiva, materiella-ekonomiska och de sociala-politiska. Studien utgår ifrån ett förskollärarperspektiv och tillsammans med praktikarkitekturteorin som analytiskt verktyg ämnar vi att undersöka vad som sägs, görs och relateras i verksamheten, praktiken. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. I resultatet har vi genom insamlad empiri kommit fram till sex olika faktorer som kan verka möjliggörande och/eller utmanande i förskollärares uppdrag. Dessa är tidsfaktorn, läroplanens betydelse för uppdraget, relationer inom praktiken, samverkan med vårdnadshavare, kompetensutveckling-självdrivet-kollegialt lärande samt ledningen. Resultaten visar att förskollärares sägande, görande och relaterande till stor del påverkas av vilket sammanhang de befinner sig i och vilka arrangemang som formar dessa praktiker, vilket därför gör att det inte går att dela upp vilka faktorer som är utmanande och vilka som möjliggör för uppdraget.Nyckelord: förskollärare, läroplanen, möjligheter, praktikarkitekturteorin, utmaningar