Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling är ett ämne som är väldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn får ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel så skapas också ett behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare. I Värmland pågår nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga värmländska kommuner. Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt däremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta. Denna uppsats har författats för att ge vägledning inom samarbetet och inför potentiella nya samarbeten mellan andra kommuner i Sverige. Underlaget har hämtats från tidigare etablerad teori samt intervjuer av deltagare i samarbetet. Syftet med denna uppsats är att beskriva utmaningar och möjligheter som bör beaktas ur ett ledningsperspektiv inom interkommunal samverkan kring regional e-utveckling.   I det studerade fallet har ett antal utmaningar och möjligheter kunnat identifieras. Ett flertal av dessa utmaningar har varit tvåsidiga och kunnat vändas från att vara en utmaning till det motsatta under rätt förutsättningar. En utmaning för den här typen av samarbeten är att kunna identifiera krav utifrån de önskemål om hur e-tjänster ska se ut som kommer in från kommunerna. Undersökningen har visat att interkommunal samverkan har mycket att beakta i form av juridiska utmaningar. Med fler inblandade aktörer skapas utrymme för varierande juridiska tolkningar.

Interkommunal samverkan är framhållen som en lösning på små kommuners utmaningar med att uppfylla sina åtaganden och tillgodose medborgarnas behov med begränsade resurser. Urbanisering och demografisk utveckling bidrar till att interkommunal samverkan blir ett allt mer ökande fenomen bland små kommuner i Sverige. Interkommunal samverkan är ett förhållandevis ostuderat område, syftet med studien är därför att öka förståelsen för interkommunal samverkan och de faktorer som kan påverka samarbetet mellan kommunerna. Genom en induktiv forskningsansats och kvalitativ fallstudie har vi studerat fenomenet interkommunal samverkan mellan två små kommuner i södra Sverige som ingått samverkan genom avtal. Det empiriska insamlade materialet har vi sedan sammanställt och utifrån resultatet valt teorier för att öka förståelsen för fenomenet.   Utfallet av studien har visat att samverkan är komplext och de svårigheter som har identifierats kan relateras till följande områden: otydliga ansvarsområden och arbetsfördelning i avtalet, brist på kommunikation och information till medarbetarna, kommunernas olika förutsättningar samt medarbetarnas avsaknad av en närvarande chef och ledare. Vidare har vi formulerat förslag på åtgärder som kan förhindra svårigheterna. Innan samverkan ingås bör en konsekvensbedömning utföras för att kartlägga kommunernas syfte och mål med samverkan samt vilka resurstillgångar och förutsättningar kommunerna har för att samverka. Ansvarsfördelningen och specifika arbetsuppgifter bör tydligt beskrivas i avtalet för att undvika missförstånd och osäkerhet. Medarbetarna har en betydande roll i samverkan, och eftersom interkommunal samverkan ofta är ett top down-beslut är det viktigt att ledningen tar hänsyn till deras behovs och involverar medarbetarna i hela processen. / Collaboration between small municipals have become a solution and necessity to overcome the challenges small municipals are experiencing and to fulfil their obligations. Due to urbanisation and demographical change, collaboration is an increasing phenomenon among small municipals in Sweden. The area is not particularly researched and the purpose of this study is to create a greater understanding of inter-municipal collaboration and identify factors that can affect the cooperation between the municipals. We have studied the phenomenon with an inductive research method and qualitative case study of two small municipals in Southern Sweden collaborating by a contract agreement. Everyone directly involved in the collaboration on different hierarchical levels in both organisations have been included in the research. Based on the result of our collected empirical material we have used with theories in order to increase our understanding of the phenomenon. The result of our research has proven that inter-municipal collaboration is complex and the main difficulties we have identified can be related to following areas: unclear division of responsibilities and tasks in the agreement, lack of communication and information to the co-workers, the municipals’ different assumptions and the absence of a manager and leader. We have composed suggestions to action that may prevent and avoid the difficulties. An impact assessment should be conducted before the collaboration is initiated in order to identify the purpose, objectives, resources and assumptions each municipal have. The division of responsibilities and tasks should be clearly specified in the agreement in order to avoid misunderstandings and uncertainty. The co-workers have a significant role in the collaboration and as inter-municipal collaboration often is a top down decision, it is important that the management take the co-workers' needs into consideration and involve the employees in the entire process.

En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU. Interkommunal samverkan sker på områden som exempelvis IT. Eftersom samverkansaktiviteter inte ingår i den vanliga organisationsstrukturen bedrivs samverkan ofta i projektform. IT-projekt är ofta mycket komplexa, vilket kan leda till att projektet misslyckas. Att ändra verksamheten genom att införa ny IT leder till ändringar i verksamheten. Ett nytt IT-system kan bli dyrare än vad som planerades eller bli oanvändbar i verksamheten.   Syftet med denna kandidatuppsats i ämnet informatik är att identifiera och beskriva uppfattade kritiska framgångsfaktorer för ett interkommunalt verksamhetsbaserat IT-projekt. Utifrån tre personliga djupintervjuer med centrala roller i det undersökta interkommunala verksamhetsbaserade IT-projektet, Projektet Värmländsk bibliotekswebb 2.0, har kritiska framgångfaktorer för det projektet undersökts och analyserats. Samtliga intervjurespondenter har lång erfarenhet av branschen och arbetssättet med samverkansprojekt.   Som studiens resultat fastställs utifrån uppsatsens litteraturgenomgång att identifiering av kritiska framgångsfaktorer är ett viktigt hjälpmedel vid styrning av verksamheter och projekt. Om dessa faktorer används är det nästan säkert att resultatet blir framgångsrikt. I denna kandidatuppsats har sex dimensioner identifierats: organisatoriska faktorer, processfaktorer, projektfaktorer, mänskliga faktorer, leverantörens miljö och tekniska faktorer. I det undersökta interkommunala verksamhetsbaserade IT-projektet identifierades 27 framgångsfaktorer som uppfattades som kritiska. Faktorer som lyftes upp genom den empiriska studien är markerade med kursiv text:   ledningens engagemang extern påverkan ansvarsfördelning 24-timmarsmyndighet marknadsföring förankring hos chefer förändringshantering kunskapshantering utbildning upphandling processledning ledarskap kommunikation tidplan dokumentation utvärdering kompetens samarbete motivation delaktighet branschkunskap produktkunskap support och service drift och underhåll hårdvara säkerhet komplexitet / One challenge for organizations today is that they need to be able to adjust their services and products in a flexible way.  Using IT as an instrument is one way to develop an organization. Inter-municipal co-operation is a tool that nowadays is widely used within the public sector. It means that two or more municipalities work together with a common scope towards a common goal. Inter-municipal co-operation is promoted financially from the government and from EU and takes place on several areas, one of these being IT. As the activities of co-operation cannot be included in the normal organisational structure the work is often carried out in a project form. IT projects are often complex by their very nature which can lead to a project failure. To make changes in an organization's functions by implementing new IT will change the organization as a whole. A new IT system can also cost far more than planned or the organisation can fail to adopt it.   The scope of this study is to identify and describe the perceived critical success factor for an inter-municipal business based IT project. The critical success factors for one inter-municipal business based IT project, the Värmländsk bibliotekswebb 2.0 project, were studied and analysed by in depth interviews with three key persons with central roles in the project. The persons who were interviewed for this study all have long experience in the branch as well as with the co-operation projects as a way of working.   As a result of the literature review of this study it can be determined that to identify critical success factors is an important method for steering both organisations and projects. Should these factors be used the success can almost be guaranteed. Six dimensions were identified in this study as follows: organizational factors, process factors, project factors, people factors, supplier factors and technical factors. In the inter-municipal business based IT project that was investigated for this study 27 different success factors were perceived as critical. Factors that emerged from the case study are marked with italic font:   management dedication external influences clear responsibilities 24-hour authority marketing management commitment change management knowledge management training procurement process management leadership communication time schedule documentation evaluation competence co-operation motivation participation branch knowledge product knowledge support and service operation and maintenance hardware security complexity

Earlier research on the topic of inter-municipal cooperation (IMC) seems to be standing on ground too fragmented to constitute a solid basis for future research. Additionally, this research seems to be far too generic and not sufficiently detailed for any municipality to make reasonable use of. Therefore, the existing knowledge is reviewed and put together in a manner that makes the identified determinants of IMC sufficiently complarable so as to enable proper and exhaustive deliberation on the matter. Once this question is settled for the time being, the determinants themselves are examined as to their own determinants, related mechanisms and how these variables all relate to each other. The attained results are not enough to generate any widely generalizable conclusions. However, the combination of exhaustive width and detailed empirical descriptions makes for a basis that somewhat enables the construction of a tentative framework for understanding the drivers behind IMC and their nature.

Swedish local governments participate in different forms of intermunicipal cooperation in particular policy fields to achieve benefits of scale. This is often thought to improve efficiency and/or facilitate recruitment of experts and other competent personnel, aspects which are considered deficient in many municipalities as a consequence of demographical changes. Intermunicipal cooperation has become a widely used measure to face these challenges.However, there is little empirical evidence supporting that benefits of scale are realized – and the many forms of cooperation municipalities participate in is considered to affect local governments’ democratic anchorage negatively due to the principal-agent problem that arises. In this essay the effects of intermunicipal cooperation have been studied in an explorative way, with both quantitative and qualitative methods. Firstly, the effects on efficiency and need of additional personnel are examined with descriptive statistics from local government environmental inspection (food safety). Secondly, interviews have been conducted with local politicians and local government head officials exploring how the democratic deficit arising from intermunicipal cooperation is perceived from a transaction cost perspective. The interviewees represent a total of four municipalities (medium or small sized), two of which engage in a joint committee in local government environmental authority (which includes food control), the other two engage in a joint administration in the same policy field.The findings from the descriptive statistical analysis does not give solid evidence of improved efficiency or improved organizational competencies. However, the interviewees percieve these aspects as improved by intermunicipal cooperation. The findings from the qualitative approach is that the democratic deficit is perceived as problematic by the local politicians, but that several circumstances influence how problematic it really is. If the municipality needs cooperation to function, and the cooperation delivers satisfactory service, the principal-agent problem is more likely to be tolerated by the principal i.e. the citizens. Other factors seem to matter as well, factors such as: which policy field the cooperation is conducted, if the service is kept in the municipality’s vicinity, and if there is trust between the cooperating municipalities.