Det är idag ett problem att STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering, Mathematics) framför allt verkar locka vissa grupper av elever, beroende på exempelvis kön, klass och etnisk bakgrund. Detta kan förklaras med att dessa elever har högre vetenskapligt kapital, ett begrepp som baseras på Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital. De elever som verkar ha högst vetenskapligt kapital enligt internationella studier tillhör grupperna pojkar, medelklass och vita/sydasiatiska/från Mellanöstern. Detta arbete har i därför i samarbete med Vattenhallen undersökt huruvida elever från Skåne har olika vetenskapligt kapital beroende på kön, klass och etnisk bakgrund samt om detta vetenskapliga kapital kan påverkas positivt av ett studiebesök på Vattenhallen science center.  Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, där elever i årskurs nio fick genomföra en enkät före och nästan samma enkät efter ett besök på Vattenhallen. Statistiska analyser i IBM SPSS utfördes därefter på svaren. Resultaten visar att eleverna visar samma uppdelning gällande kön och klass som i andra studier, men resultaten angående etnisk bakgrund verkar mer oklara, vilket de även var i de internationella studierna. Medelvärdet för det vetenskapliga kapitalet hade ökat för nästan alla undersökta grupper, men inget statistiskt signifikant resultat uppmättes gällande detta. Slutsatsen är att det är mycket möjligt att Vattenhallen kan påverka elevers vetenskapliga kapital, men att vidare studier behövs för att kunna få ett mer säkert resultat.

I föreliggande studie undersöks vilka typer av vetenskapliga kapital som varit viktiga för kvinnliga civilingenjörsstudenters val att söka sig till sina utbildningar. Studien, som utförts vid Uppsala universitet i Sverige och Technische Universität Wien i Österrike, undersöker även om det finns skillnad i kapitalens betydelse på de olika platserna. Detta är ett relevant ämne eftersom kvinnor är underrepresenterade på både den svenska och framförallt på den österrikiska arbetsmarknaden för civilingenjörer. Då studiens fokus ligger på de kvinnliga civilingenjörsstudenternas egna upplevelser och motiveringar har djupintervjuer använts som huvudsaklig metod för materialinsamling. Slutsatsen är att studenternas val främst influerats av komponenter vilka kan klassas som vetenskapligt relaterat kulturellt kapital. Generellt sätt är de olika kapitalens betydelse snarlik oberoende av lärosäte. En skillnad är dock den vetenskapliga identiteten som är mer uttalad hos de österrikiska studenterna.