Studien syftar till att belysa hur åtta grundskollärare F-3 beskriver att de arbetar med studiebesök i So-undervisningen. Studiebesök och undervisning på annan plats än i klassrummet är enligt forskning positivt för elevers kunskapsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av legitimerade grundskollärare. Resultatet visar att alla tillfrågade lärare ställer sig positiva till att använda sig av studiebesök i undervisningen. Emellertid visar även resultatet att mängden studiebesök som lärarna genomför skiljer sig åt beroende på olika påverkansfaktorer. Studien har tolkats med hjälp av det pragmatiska perspektivets syn på undervisning som innebär att teori och praktik ska samspela med varandra samt att undervisningen ska bygga på elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevernas socioekonomiska och sociokulturellaförhållanden kan påverka deras deltagande på lektionerna. Empirin samlades in genomkvalitativa intervjuer samt fokusgruppsintervjuer på en skola i ett område med lägresocioekonomiska förutsättningar. Frågorna till eleverna samt lärarna formulerades utifrån ettsocioekonomiskt perspektiv, samt vad de tror kan påverka att deras klasskompisar inte deltar.Studien baserades på en kvalitativ metod där tre lärarintervjuer samt trefokusgruppsintervjuer genomfördes på en högstadieskola. Bourdieus tankar kring olikasorters kapital är den teori som studien utgår ifrån.Resultatet visar att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras förenings idrottandesom i sin tur påverkar deltagandet på lektionerna i idrott och hälsa och resultaten visar ävenpå samhällets roll i undervisningen. I undersökningen framkom det att eleverna och lärarnahade samma uppfattning kring de flesta frågorna, bland annat om man fick vara med utanombyte, skor etc. Ett annat resultat visade på att lärarna uppfattade elevernas föreningsidrottande till en tredjedel, detta stämde dock inte riktigt överens med de elva elever somintervjuades då fem av dem var aktiva på fritiden. Fem av eleverna som intervjuades gick påskolans fotbollsakademi och var mycket aktiva, både i skolan men även på fritiden i derasolika fotbollsföreningar. Resultaten som framkommit är endast giltiga för den undersöktagruppen och kan ej generaliseras.

Problem: Barn och ungas psykiska hälsa har fått stor uppmärksamhet, då forskningen tyder på att den blir allt sämre. Forskningen tar upp faktorer som ökad ångest, depression och psykisk obalans bland barn och unga men också ungas brist på fysisk aktivitet samt att användningen av sociala medier har ökat. Forskningen tyder även på att skolresultaten blir sämre. Skolan som arena är unik då alla barn och unga befinner sig i skolan under större delen av sin uppväxt oavsett socioekonomisk status samt levnadsförhållande. Hur kan skolan på bästa sätt förebygga psykisk ohälsa bland eleverna i Båstad kommun?  Syfte: Att få en tydligare bild över ungdomarnas mående i Båstad kommun och identifiera hälsofaktorer som kan kopplas till elevernas psykiska hälsa när det gäller både positiva och negativa effekter och deras relationer till varandra. Utifrån detta är min förhoppning att komma fram till vad skolan faktiskt kan bidra med för att främja den psykiska hälsan hos eleverna. Metod: En empirisk undersökning i form av en kvantitativ digital enkät på elever i årskurs 6-9 som går i grundskolan i Båstad kommun Resultat: Studien kom fram till att de flesta elever upplever att deras hälsotillstånd är bra, men är man tjej och går i årskurs 8 verkar man må sämre. Eleverna i Båstad är aktiva på många plan efter skoltid så som användning av sociala medier, goda sociala relationer, lägger ner tid på skolarbete samt är fysisk aktiva vilket enligt forskningen är positivt för hälsan. Det jag kom fram till som var negativ var brist på rekreation hos eleverna, dvs de var för aktiva på alla plan för att gynna sin psykiska hälsa.  Slutsats: Då studiens fokus var hur skolan som arena kan göra för att främja elevers psykiska hälsa kom jag fram till tre olika delar som skolan kan fokusera på och det är 1. Elevhälsoteamets betydande roll både för eleven, pedagogerna samt vårdnadshavare.2. Rekreation under skoltid3. Mer fysisk aktivitet samt fokus på elevers hälsa under skoltid.