No description available.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om speciallärares arbete med flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i matematik. Studien fokuserade på speciallärares samverkan med matematiklärare samt att synliggöra deras språkliga och interkulturella kompetens. Empiri samlades in genom kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex speciallärare med matematik som inriktning. Empirin analyserades genom en tematisk analys utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visade att speciallärare har olika syn på hur samverkan kan ske samt att majoriteten av speciallärarna inte får kännedom om flerspråkiga elevers behov av stöd. Den språkliga medvetenheten fanns hos samtliga speciallärare men enbart enstaka speciallärare uppvisade en förståelse för hur skillnader i kultur kan påverka förståelsen och kunskapsutvecklingen i matematik.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektorer förhåller sig till att skolan är ickekonfessionell men samtidigt vilar  på en kristen tradition och västerländsk humanism. I Lgr 11 (Skolverket, 2017) står det att den etik skolan ska utgå från är en kristen tradition och västerländsk humanism. Sex lärare och två rektorer har intervjuats på två olika skolor. Den ena skolan har mångkulturella klassrum och ligger i tätbefolkat område och den andra skolan ligger ute på landsbygden och har inga mångkulturella klassrum. Resultatet visar att mångkulturella klassrum gynnar religionsundervisningen. På skolan utan mångkulturella klassrum tar religionsundervisningen mindre plats. Det framkommer även att lärare och rektorer tolkar läroplanen på lite olika sätt. Ingen av rektorerna kontrollerar att undervisningen är religionsneutral.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.

This literature review asks the following:  How is writing instruction realized in L1-classrooms (in the Swedish upper secondary school or its equivalent globally), considering standardized testing as a background factor? Standardized testing has become established in Sweden as one way to audit the school system and evaluate knowledge levels for the sake of guaranteeing an equitable education. However, standardized testing may influence the way in which classroom instruction is realized by teachers, as observed by Popham (2001). The literature review utilizes a qualitative conventional content analysis in order to produce a result of ten studies relevant to our research question. They are then thematized, presented, and later discussed using Popham’s (2001) item-teaching and curriculum-teaching, Biesta’s (2010) reasoning around how measurability impacts the perceived value of different types of education and Janks’ (2010) synthesis model. We found that writing instruction in classrooms subjected to standardized testing often showed a narrowed curriculum and formulaic writing. This particularly impacted classrooms consisting of diverse learners. We noted that teachers faced a complex task when instructing in these classrooms. They generally drifted towards either item-teaching or curriculum-teaching. We also found that the writing skills and knowledge that were highly valued in the classroom corresponded to skills measured by the tests. Finally, using Janks’ (2010) synthesis model we found that both access without design and diversity without access were present in our chosen studies. This implies that standardized testing maintains existing (and excluding) power relations between the dominant and the non-dominant groups. Our discussion is then related to the Swedish national curriculum, pointing to potential self-refuting goals formulated in the syllabus for the subject Swedish. We suggest that studies should be performed in a Swedish context in order to highlight any potential consequences of standardized testing for writing instruction in Swedish classrooms.