I denna studie kombineras språkvetenskap och religionsvetenskap i syfte att undersöka studenters undermedvetna språkattityder till tre religiösa personbenämningar: muslim(er), hindu(er) och kristen(-na). Deltagarna består av studenter över hela Sverige och majoriteten har könsidentitet kvinna samt är i åldern 15-25 år. Deltagarnas språkattityder undersöks genom en enkätundersökning med ett matched guise-test och semantisk differential. Resultaten tyder på att personbenämningen kristen(-na) ger upphov till fler negativa konnotationer än framförallt muslim(er) men även hindu(er). Muslimer rankas exempelvis som mer hänsynsfulla och intelligenta än kristna. Hinduer rankas exempelvis som mjuka medan kristna exempelvis rankas som mer dumma än hinduer och muslimer samtidigt som de rankas som hänsynsfulla och sympatiska. Attityderna till dessa tre personbenämningar verkar med andra ord följa ett trestegsmönster där personbenämningen muslim(er) skapar flest positiva konnotationer, tätt följd av hindu(er) och sist personbenämningen kristen(-na) som skapar positiva och negativa konnotationer.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektorer förhåller sig till att skolan är ickekonfessionell men samtidigt vilar  på en kristen tradition och västerländsk humanism. I Lgr 11 (Skolverket, 2017) står det att den etik skolan ska utgå från är en kristen tradition och västerländsk humanism. Sex lärare och två rektorer har intervjuats på två olika skolor. Den ena skolan har mångkulturella klassrum och ligger i tätbefolkat område och den andra skolan ligger ute på landsbygden och har inga mångkulturella klassrum. Resultatet visar att mångkulturella klassrum gynnar religionsundervisningen. På skolan utan mångkulturella klassrum tar religionsundervisningen mindre plats. Det framkommer även att lärare och rektorer tolkar läroplanen på lite olika sätt. Ingen av rektorerna kontrollerar att undervisningen är religionsneutral.

Denna uppsats behandlar den kristna anarko-primitivismen och dess argument för sin civilisationskritik utifrån Bibeln. Det hävdas att det går att förena kristen tro med anarkism. Det hävdas även att det finns stöd i Bibeln för anarko-primitivism, men att den i paraktiken inte är gångbar. Slutsats framförs att beröringspunkterna mellan Bibeln och anarko-primitivismen gör att dess idéer är rimliga att föra in i det teologiska samtalet.

This paper studies the perception of the Christian body during the second and third centuries CE. It engages with this question with the aid of early Christian literature from this time period, additionally containing a particular focus on how the Pauline theology of the body influenced later Christian bodily conceptions. By subjecting these works to a close reading and with the aid of an intertextual theory, this thesis attempts to ascertain whether this early Christian perception of the body was fractured in nature, and whether aspects of this division – if evident – can be derived from and ascribed to a Pauline influence. This thesis argues that corporeality was a particularly complex component within the early Christian faith, the fractured nature of which could be derived from the contrasting influences of prior Graeco-Roman and Jewish theologies. / Den här uppsatsen studerar den kristna uppfattningen av kroppen under 100- och 200-talet e.v.t. Den behandlar denna fråga med hjälp av tidig kristen litteratur från denna tidsperiod, och inbegriper utöver detta även ett särskilt fokus på hur den Paulinska teologin om kroppen påverkade senare kristna uppfattningar av det kroppsliga. Genom att utsätta dessa verk för en närläsning och med hjälp av en intertextuell teori  så försöker den här uppsatsen därmed att avgöra om denna tidiga kristna uppfattning av kroppen var motsägelsefull i sin natur, och huruvida aspekter av denna splittring – om synlig – kan härstamma från eller tillskrivas Paulinsk influens. Den här uppsatsen argumenterar för att kroppslighet var en särskilt komplex komponent inom den tidiga kristna tron, vars splittrade natur kan härstamma från de kontrasterande influenserna av tidigare grekisk-romerska och judiska teologier.

ABSTRACT OCH NYCKELORD    Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen. Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte.

Syftet med den här studien var att undersöka hur kristendomen och kyrkan har påverkat undervisningen i Sverige genom historien samt hur denna påverkansfaktor har förändrats under tre specifika historiska tidsperioder. Studien undersökte även hur lärares didaktiska val påverkades av de kristna inslagen i undervisningen under de tre valda historiska tidsperioderna. Genom detta syfte formulerades tre frågeställningar: · Vad fanns det för kristna inslag i form av texter och praktiker i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Vad hade biskopar och präster för roll i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Hur påverkades lärarens didaktiska val genom de kristna inslagen i undervisningen enligt de tre olika skolformernas skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? För att besvara frågeställningarna gjordes en kvalitativ textanalys av tre utvalda läroplaner: SO 1561, SO 1724 samt UP 1919. Textanalyserna utgick ifrån läroplansteorin samt den klassiska och realistiska läroplanskoden. Svaren på frågeställningarna presenteras i resultat-, analys- och diskussionsdelen. Studien visar kyrkans och kristendomens genomgående inflytande i svenska skolan i de tre läroplanerna. Resultaten visar även att det kristna inflytandet i skolan har minskat genom åren genom att de kristna praktikerna i läroplanerna, vilka har undersökts i denna studie, har reducerats i förekomst och omfattning i undervisningen. Orsaker till förändringar mellan läroplanerna kretsar kring samhällsförändringar såsom boktryckarkonstens utveckling, demokratiseringen samt industrialiseringen.

Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och religion ses ofta som främmande, något som är för ”de andra”. Samtidigt vilar skolan på en kristen tradition, något som tydliggörs i läroplanen. Det gör det problematiskt att undervisa om de abrahamitiska religionerna på ett likvärdigt fördelat sätt. Syftet med vår studie är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna representeras i läromedel, samt om religionerna stereotypiseras på något sätt. Med stöd av Jacksons tolkande ansats, undersöker vi hur de abrahamitiska religionerna representeras och skildras i religionskunskapsläromedel för grundskolans årskurs 1–3. Vi undersöker även om det framkommer stereotyper av nämnda religioner och hur de framställs i utvalda läromedel. Metoden för studien innehåller både en kvantitativ läromedelsanalys och en kvalitativ innehållsanalys med ett tematiskt förhållningssätt. Det empiriska materialet som används i den här studien består av alla läromedel som finns att tillgå, vilket är totalt fyra stycken. Resultatet visar på en ojämn fördelning av representation för de abrahamitiska religionerna i läroböckerna, där kristendomen får störst utrymme. Således överensstämmer det med den tidigare forskning som har gjorts om äldre elevers läromedel. De två viktigaste slutsatserna är att representationer inte har en likvärdig fördelning. Kristendomen får agera norm och rättesnöre som judendom och islam får förhålla sig till. Det finns en framställning av stereotyper, både i bild och i text i de analyserade läroböckerna. Islam och judendom skildras som “de andra” i relation till att kristendomen får utgöra exempel på ett fiktivt “vi”.

The purpose of this study is to examine what temple vision the jewish temple activist Gershon Salomon, the unchallenged leader who founded the first ever jewish organization to focus on the significance of the Temple Mount and the rebuilding of the jewish temple, had about the Temple in Jerusalem in Jewish tradition. The study will apply whether Salomons temple vision was a religious/ritual in which the rebuilding of the Jewish temple in Jerusalem was the main goal, a nationalistic/zionist where the significance of the Temple Mount was political, cultural and spiritual rather than religious, or a worldwide temple vision. This will be investigated by using the psychiatric phenomenon of the Jerusalem syndrome as well as Maria Läppekaris (2004/5) definition of apocalyptic representations of the Temple Mount. This study will examine the material which consists of two interviews with Gershon Salomon through a qualitative text method. The results of this thesis found that Gershon Salomons representation of the rebuilding of the temple was nationalistic/zionist.

I denna fallstudie har jag undersökt hur kvinnans möjligheter har utvecklats i den kristna kyrkans historia, med särskilt fokus på den tidiga kyrkans samtid och medeltidens strukturer. Syftet var att särskilt se till kyrkorum och äktenskap, och om kvinnans möjligheter har utvecklats till det bättre eller det sämre mellan dessa tidsperioder. Frågeställningen har formats efter detta syfte. Uppsatsen är kvalitativ och empirin är noga utvald, där både författarnas könsidentitet och litteraturens aktualitet har tagits i beaktande. Uppsatsen utgår ifrån en induktiv ansats, vilket innebär att den inte är teoristyrd. De teoirer som har valts är både förankrade i det historiska perspektivet, men också i det feministiska perspektivet.  I slutsatsen framkom det att kvinnor hade större möjligheter i den tidiga kyrkan, men i slutsatsen framkommer också klasskillnaders avgörande betydelse för kvinnor i valda tidsperioder.