I denna studie kombineras språkvetenskap och religionsvetenskap i syfte att undersöka studenters undermedvetna språkattityder till tre religiösa personbenämningar: muslim(er), hindu(er) och kristen(-na). Deltagarna består av studenter över hela Sverige och majoriteten har könsidentitet kvinna samt är i åldern 15-25 år. Deltagarnas språkattityder undersöks genom en enkätundersökning med ett matched guise-test och semantisk differential. Resultaten tyder på att personbenämningen kristen(-na) ger upphov till fler negativa konnotationer än framförallt muslim(er) men även hindu(er). Muslimer rankas exempelvis som mer hänsynsfulla och intelligenta än kristna. Hinduer rankas exempelvis som mjuka medan kristna exempelvis rankas som mer dumma än hinduer och muslimer samtidigt som de rankas som hänsynsfulla och sympatiska. Attityderna till dessa tre personbenämningar verkar med andra ord följa ett trestegsmönster där personbenämningen muslim(er) skapar flest positiva konnotationer, tätt följd av hindu(er) och sist personbenämningen kristen(-na) som skapar positiva och negativa konnotationer.

Den framgångsrika ungdomsromanen Cirkeln (2011) har dragit till sig en stor mängd läsare, såväl yngre som äldre. Studien syftar till att, genom närläsning och stilistisk analys, undersöka på vilket sätt engagemang och närhet till läsaren konstrueras språkligt. Studien grundar sig i en dialogisk språkförståelse och olika stilistiska verktyg. Resultatet av analysen visar på vilket sätt engagemang och närhet till läsaren konstrueras språkligt genom ett mycket starkt perspektiv knutet till de centrala gestalterna, aktualiseringar vid emotionella klimax samt luckor i texten. Studien har även ett didaktiskt syfte: att applicera den stilistiska analysen på den didaktiska teorin om dialogisk undervisning. I den didaktiska analysen diskuteras på vilket sätt den stilistiska analysen av skönlitteratur är förenligt med en dialogisk undervisning och ett flerstämmigt klassrum.

Subject description is a linguistic practice, and therefore all controlled vocabularies are built upon theories of language. However, the underlying theories are rarely discussed in greater length. The purpose of this thesis is to investigate what epistemological foundations controlled vocabularies are built upon and what consequences that has for their internal structure. The main object of interest is the category. From a rationalistic point of view categories are universal and well defined. In a pragmatic point of view categories are contextual with fluid boundaries. A pragmatic point of view has been shown by Wittgenstein and Rosch to more accurately describe how language works, therefore the standpoint of this thesis is that a controlled vocabulary that takes a pragmatic approach will be a better tool for indexing and searching. The study is done in three parts. First the theoretical literature on knowledge organisation is investigated. The findings are that there is a divide among writers who take a rationalistic and pragmatic approach. Then, guidelines and principles from IFLA, LCSH, Svenska ämnesord and MeSH are examined. In all cases the rationalist view is favored but the quirks of language are handled in different ways. In IFLA's FRSAD, the writers claim to take no theoretical stance but in reality they take a rationalistic perspective. LCSH blame the inconsistencies in the system on the many people that have worked on it over a long period of time. SAO is built with LCSH as a role model and therefore have the same problems, although they have gone towards a more pragmatic approach. MeSH, however, acknowledges that language is more complicated, and the controlled vocabulary is built on a more pragmatic foundation. Lastly, examples from the controlled vocabularies are discussed. The finding is that, in practice, controlled vocabularies work in accordance with a pragmatic perspective. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Denna studie söker interdisciplinär förstå­else för hur normativa ramar i politiska samråd upprätthålls och förhandlas interaktionellt. Detta görs genom att tillämpa språkvetenskapliga metoder på statsvetenskapliga och sociologiska teorier. Normer för deltagande i deliberativa samtal (såsom medborgardialoger och samrådsmöten) har beskri­vits som problematiska då de diskriminerar vissa grupper medan andra grupper privilegieras. Dessa problem har dock beskrivits som svåråtkomliga då det rör sig om underförstådda norm­processer. Genom 24 timmar videoinspelningar av naturligt förekommande interaktion, från fem mötestyper undersöker denna studie normer för deltagande från ett etnometodologiskt per­spek­tiv. Med metoden conversation analysis visar studien hur normer relevantgörs verbalt och multimodalt av samtalsdeltagare i sammanhang där en intresseorganisation möter kom­mun­representanter för att utöva politisk påverkan. Analysen sker genom tre analysenheter: (1) begäran och tilldelning av ordet, (2) bevakning av talarutrymmet och (3) samtalsdeltagarnas pragmatiska och institutionella förväntningar på inspel under samtalets gång. Studiens resultat uppvisar orienteringar som vittnar om normativa ramar som utgör både resurser och hinder i interaktionen för mötesdeltagarna. Studien vittnar om att verksamheten deltagande demokrati gynnar erfarna politiska samtalsdeltagare som genom att åberopa institutionaliteten i sammanträdena ser till att göra sig hörda. Detta stärker det kritiker menar med att deliberativa normer privilegierar grupper med deliberativt kapital. Studien pekar på vinster med en interaktionell ansats och föreslår att empirisk forskning om deliberativa samtal bör använda sig av mer detaljerade analysenheter än vad man oftast tidigare gjort, för att på så vis uppmärksamma och bemöta exkluderande normativa ramar för den deliberativa demo­kratin.