Licentiatavhandling (sammanfattning) Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Under de senaste åren har svenska hamnar behövt ta ställning till ett antal nya produkter på marknaden som påstår sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det här arbetet undersöker de resonemang som företrädarna för svenska hamnar har använt när de har diskuterat investeringar i sådana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda på dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrädarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna är positivt inställda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osäkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har än så länge förhindrat dem från att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framträdande argumenten mot att investera är att investeringskostnaden är för hög i förhållande till förtjänsten samt att det är hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. / In recent years Swedish ports have had to consider a number of new products on the market that are claiming to make the mooring of vessels more efficient. This paper investigates the arguments that the representatives of Swedish ports have used when discussing the investment of these alternative mooring arrangements. To obtain these arguments interviews has been conducted with the representatives from a selection of Swedish ports. It is shown that the ports are generally in favor of increasing efficiency using the new equipment, but that the uncertainty involved in new, unproven technologies have so far prevented them from taking the full plunge into an investment. The most prominent arguments against investing is that the investment cost is too high in relation to the earnings and that the investment is made by the port while the shipowner reaps the benefit.

I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka användningsområden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger på en förskola där iPad används i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid två olika tillfällen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förväntas hjälpa barnen i deras utveckling och lärande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebär att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen på lika villkor. Introduktionen av den nya tekniken följer även de mål som är en del av förskolans läroplan. Den nya tekniken ses som en del i vår samhällsutveckling och där vi redan i tidig ålder behöver bekanta oss med den. Under många år har datorn framställts som ett redskap för framtiden, vilket visat sig tydligt i och med desatsningar som gjorts vad gäller att presentera nya digitala verktyg i förskolor. I studienframkommer att pedagogerna bör vara medvetna om vilket lärande de vill uppmärksammaoch huruvuvida tillämpningen av den nya tekniken kan ses ur en pedagogisk synvinkel. I både forskning och de resultat som framkommit genom studiens frågeställningar belyses hur digitala medier endast bör vara ett verktyg att använda i kompletterande syfte.

No description available.

No description available.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil. / Physical inactivity and sedentary are today big health risks when today's society is becoming increasingly dependent on technology both in leisure, in the workplace and at school. Our purpose with this study is to investigate whether the technology in any way affect the children's physical activity negatively. This is a qualitative case study with interviews and observations conducted on two primary school classes in two different schools with different rules and use of technology. One school uses tablets from preschool while the other school does not start with technology, in the form of computers, until the seventh grade. The results of this survey show that children’s physical activity in the school environment not is significantly affected by the schools regulations on the use of technical resources. Based on our observations, we can also see the need of more focus and guidance on how to reduce repetitive strain injuries from children's bad posture in their use of tablets. The interviews also show that teachers think that more responsibility should be placed on the parents than on schools to get kids more active and interested in an active lifestyle.

No description available.

Detta examensarbete ingår i utbildningen studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 p, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om på vilka sätt föräldrar till elever i årskurs nio har tagit del av och önskar att ta del av information om gymnasievalet. Undersökningen från föräldrarnas perspektiv motiveras utifrån att de är ett stort stöd för eleverna och påverkar dem inför gymnasievalet. Det är därmed viktigt att föräldrarna får en bra och aktuell information. Arbetet ingår även i en större kartläggning av studie- och yrkesvägledningen i Östergötland som genomförs av Regionförbundet Östsam och Projektet ”LikaOlika”.För att fatta ett väl underbyggt beslut för val till gymnasiet är det viktigt att eleverna har god beslutskunskap; kunskap om sig själv och kunskap om alternativen. Studier och min egen erfarenhet visar att många elever har bristande beslutskunskap. Många elever är också omogna och har svårt att själv söka information trots den nya tekniken. Flera studier visar att föräldrarna är de som betyder mest och påverkar eleverna i deras gymnasieval. Ett exempel på en omvärldsförändring som har skett som bl a påverkar vägledningen, är att det har utvecklats en ny teknik som gör det möjligt att kommunicera på ett helt nya sätt. Eftersom föräldrarna mer eller mindre påverkar eleverna i sitt val till gymnasiet är det viktigt att de har möjlighet att skaffa sig aktuell information om deras barns gymnasieval. Jag vill därför utifrån ovanstående bakgrund ta reda på hur föräldrarna har erhållit och önskar att få information om gymnasievalet. För att uppnå syftet söker jag svar på vilket eller vilka sätt föräldrarna har delgivits information om gymnasievalet, om de är nöjda med den information och de möjligheter som de har fått att skaffa sig information samt på vilket sätt de önskar att ta del av information om gymnasievalet. För att samla in data som ska ligga till grund för resultatredovisningen har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Urvalet har bestått av 150 föräldrar till elever i årskurs nio, Linköpings kommunala skolor. Det externa bortfallet är cirka 33 %. Den litteratur som ligger till grund för arbetet är ett examensarbete; Studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter på högstadieskolor i Skåne , studier som belyser omvärldsförändringar som har påverkat vägledningen , en publikation från SCB; Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 samt litteratur som belyser Internetrevolutionen utifrån ett media- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv .Resultat från min undersökning visar att majoriteten av de föräldrar som har besvarat enkäten är kvinnor och mellan 41-50 år gamla. Nästan alla enkätdeltagare är arbetstagare och har högskole- och/eller gymnasieutbildning. De informationssätt om gymnasievalet som har dominerat är informationsblad/broschyr, öppet hus och föräldramöte. En relativt stor del av föräldrarna har fått information via utvecklingssamtal med lärare och cirka en tredjedel har fått information via Internet.Resultatet visar att de flesta är mer eller mindre nöjda med den information som finns på Internet och de möjligheter som har getts dem att skaffa sig information. De flesta anser också att de har fått den faktainformation om gymnasievalet som de behöver. Majoriteten anser att de inte skulle behöva mer hjälp från skolans studievägledare. På frågeställningen om på vilket sätt föräldrar önskar att ta del av information visar resultatet att många vill ha information via öppet hus på gymnasieskola. Önskan om föräldramöte och Internet går isär, de flesta vill mer eller mindre ha det. Många instämmer till stor del och delvis i önskan att ta del av information via e-post men cirka 30 % instämmer inte i påståendet. Liknande resultat visar frågan om telefon. En klar majoritet vill inte ta hjälp av chatt. Majoriteten vill helt, till stor del och delvis få information via ett personligt möte med studie- och yrkesvägledare, endast 7 % är instämmer inte i påståendet.Kvällstid och dagtid är för många föräldrar en bra tid för kontakt och information från skolan, helger är desto sämre.I analysen dras paralleller med resultaten och litteraturstudier. I diskussionen resoneras kring analysen och även den praktiska tillämpningen av mitt examensarbete tas upp. I analysen diskuteras att resultatet till viss del är motsägelsefull när det gäller hur nöjda föräldrarna är med den information och de möjligheter som de har fått att skaffa sig information. Jag tolkar mina resultat att öppet hus och personlig träff med studievägledare är önskvärt i framtiden. Utvecklingssamtal i samarbete med lärare kan vara ett komplement till eller ersätta personlig träff med studievägledare. Det traditionella informationssättet föräldramöte är också ett användbart informationssätt i framtiden, dock med viss förbättring. Jag reflekterar över varför de nyare kommunikationsteknikerna inte är önskvärda i den utsträckning som förväntats, med tanke på tidigare studier och undersökningens resultat som visar att många har tillgång till och i stor utsträckning använder sig av datorn, Internet, e-post och telefon. Jag finner även att Internet är en positiv informationskälla men att webbsidorna i sammanhanget troligtvis kan förbättras. Chatt är inte aktuellt i sammanhanget idag men kan möjligtvis bli användbart i framtiden.E-post och telefon måste mer frekvent erbjudas föräldrarna om det ska vara ett användbart informationssätt. Informationsblad kommer säkerligen att användas i framtiden. Resultat från undersökningen visar att även dagtid kan vara en bra tidpunkt på dygnet att delge information till föräldrarna. Denna möjlighet kan bidra till att fler föräldrar kan ta del av information om gymnasievalet vilket är viktigt.

No description available.

No description available.