Under de senaste åren har svenska hamnar behövt ta ställning till ett antal nya produkter på marknaden som påstår sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det här arbetet undersöker de resonemang som företrädarna för svenska hamnar har använt när de har diskuterat investeringar i sådana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda på dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrädarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna är positivt inställda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osäkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har än så länge förhindrat dem från att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framträdande argumenten mot att investera är att investeringskostnaden är för hög i förhållande till förtjänsten samt att det är hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. / In recent years Swedish ports have had to consider a number of new products on the market that are claiming to make the mooring of vessels more efficient. This paper investigates the arguments that the representatives of Swedish ports have used when discussing the investment of these alternative mooring arrangements. To obtain these arguments interviews has been conducted with the representatives from a selection of Swedish ports. It is shown that the ports are generally in favor of increasing efficiency using the new equipment, but that the uncertainty involved in new, unproven technologies have so far prevented them from taking the full plunge into an investment. The most prominent arguments against investing is that the investment cost is too high in relation to the earnings and that the investment is made by the port while the shipowner reaps the benefit.

Förtöjningsarbete är ett rutinarbete ombord på de flesta fartyg vid ankomster och avgångar men det är även sett som ett riskfyllt arbete med olyckor till följd. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka varför det fortätter ske allvarliga olyckor i samband med förtöjning trots att det är ett rutinjobb. Genom att göra dokumentanalys av olycksfallsrapporter med hjälp av analysmodellen HFACS-MA har 24 olycksfallsrapporter analyserats. Modellen är framtagen som en ram för mänskliga och organisatoriska orsaker och faktorer. Faktorerna från rapporterna placerades i fem olika nivåer. Resultatet av analysen visar att den största bidragande faktorn är förutsättningarna, i arbetet även kallat ”Preconditions”, för besättningarna. Bland annat förtöjningstrossar som varit i dåligt skick och därför brustit, vilket i vissa fall lett till dödsfall eller allvarliga skador. Resultatet visar också att faktorer som misstag och bristande uppmärksamhet har lett till allvarliga olyckor. För att se vad som reglerar förtöjningsarbetet undersöktes gällande regelverk och rekommendationer. Det konstaterades att som det är idag finns inte tillräckligt utförliga bestämmelser om hur ett säkert förtöjningsarbete ska gå till. / Mooring is an routine work onboard most vessels when arriving or departing a port but it is also considered a hazardous work task that have led to some very serious accidents. The purpose of this paper is to try to understand why these serious accidents continue to happen. 24 accident reports have been analysed using the HFACS-MA model. The model is developed as a framework for human and organisational causes and factors, where the causes and factors were placed in five different levels. The result shows that the largest contributing factor is the ”Preconditions”, especially considering the material such as mooring ropes that were in poor condition and therefore leading to failure and in some cases the rope parted and killed or seriously injured the crew member. The result also shows that human factors such as mistakes and lack of attention have caused serious accidents. Additionally this study examines the existing regulations and recommendations concerning mooring operations and it becomes clear that these are not thorough enough to ensure a safe working routine onboard.

Rapporten behandlar det kandidatarbete som fem studenter blev tilldelade våren år 2014. Målet med arbetet innefattar utveckling och framtagning av en produkt som underlättar förtöjning av båtar vid exempelvis bojar och bryggor. Detta kandidatarbete resulterade i en produktdesign av en båtshake som underlättar förtöjning och denna uppfyller behov som har identifierats från en marknadsundersökning. Arbetet innefattar analyser av tillverkningsmetoder och material för att finna lämpliga sådana vid framtagning av produkten i fråga. Rapporten redogör även för hur koncept och design har tagits fram med hjälp av diverse konceptgenereringsmetoder. För att testa produktdesignen och dess funktioner tillverkades en prototyp likvärdig med den framtagna designen. Denna testades i sin arbetsmiljö, men även i en simulerad sådan. Därefter gjordes bedömningen att den uppfyller de mål och krav som har satts upp för projektet. / The report discusses the bachelor’s thesis that five students were assigned in the spring of 2014. The goal of this thesis includes the development and production of a product that facilitates the mooring of boats, for example to buoys and piers. This paper covers the work process resulting in a product design of a boat hook that facilitates mooring. This product was designed to meet the customer needs identified during a market survey. The report analyzes the manufacturing methods and materials in order to find appropriate ones for the production of the designed product. The report describes how the concept and design was developed assisted by various concept generation methods. To test the product design and its features a prototype similar to the developed design was produced. This was tested in a realistic working environment, but also in a simulated one. The conclusion was that the prototype met the required customer needs that were put forth throughout the project.

Syftet med detta arbete är att undersöka omgivningsmedvetenhet hos besättningsmedlemmar som arbetar vid förtöjningsplatser. Olyckor vid förtöjning sker varje år. De som arbetar på förtöjningsplaten arbetar med stora krafter under en tidspress, därför är det intressant att undersöka en besättning som avgår och lägger till kaj mer än två gånger på ett dygn. Verktyget Omgivningsmedvetenhet (engelska: situational awareness) kommer ifrån sjöfartens bryggtjänstgörning (engelska: Bridge resource Management) och är ett verktyg för att förbättra säkerheten. Undersökningen gjordes på ett kvalitativt sätt med semistrukturerade intervjuer för att lättare kunna fånga upp respondenternas egna synpunkter och erfarenheter. Resultatet visar att omgivningsmedvetenheten manifesteras genom att besättningsmedlemmarna är uppmärksamma och vaksamma på till exempel om någon kollega står i en riskzon eller om en tross är för sliten. Riskområden ansågs vara där det är störst risk för snapback. Till exempel vid klys, pollare och bakom trumman vid förtöjningsspelet. / The purpose of this paper is to investigate situational awareness within the crew, working on the mooring station. Accidents at the mooring station occur regularly. Those who are working at the mooring station handle large forces under a time pressure, therefore it is of interest to investigate the crew onboard vessels that moor and unmoor more than four times a day. The tool situational awareness comes from the maritime Bridge Resource Management, it is used to improve safety. This was a qualitative study and semi-structured interviews were carried out to make it easier to capture the respondents’ thoughts and experiences. The results showed that situational awareness is manifested through the crew in the form of attention and vigilance. High areas were regarded as as those with a high potential for snapback. These areas were highlighted as those in the immediate proximity of fairleads fairleads, bollards and behind the drum where the mooring line is stored.