<p>Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: <strong><em>Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan?</em></strong> Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken. Som metod har jag använt mig av litteraturstudier och två stycken intervjuer. Jag har gjort jämförande studier av den information som jag erhållit genom böckerna och intervjuerna. Vid intervjuerna ställde jag öppna intervjufrågor. Jag har sökt efter det som är väsentligt inom mystiken, inte bara i vår tid utan även från tidigare generationers mystik. Genom att använda mig av material från olika tider och från många källor tror jag att det ska gå att få fram det som är mystikens gemensamma arv, då med fördjupning inom kristen mystik. Det jag har kommit fram till i min uppsats är att den kristna mystiken har något att ge nutidsmänniskan. I den stillhet som mystikern har som bas för ett möte med sitt eget inre och ett möte med Gud uppfylls flera grundläggande behov: Tid till vila och eftertanke, en träning i att leva i nuet, en träning i koncentration och en möjlighet till att lära känna sig själv. Nästa steg är att släppa kontrollen över sitt liv och genom tillit till Gud låta hans kärlek få göra en människa hel. Gud formar människan efter sitt eget sätt att vara. Och Guds sätt att vara är kärlek och relation. I Guds närhet blir människan mer kärleksfull och gemenskapssökande. Jag har också funnit att det finns mycket som liknar varandra i de olika religionernas mystik. Inte bara tekniker utan också inre skeenden i människan. Behovet att få ett personligt möte med det transcendenta är lika. Jagets begränsningar minskar och en osjälvisk kärlek växer fram. Människans sammansmältning eller uppgående i det transcendenta är kanske mer lika än vad de olika religiösa språkens möjligheter tillåter. Kärleken är i alla mystika riktningar viktig. Utan att ge avkall på sin egen religions särprägel är det viktigt att i respekt för andras religionsutövning fråga efter den djupare betydelse som finns bakom olika religiösa uttryckssätt.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.</p><p>De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:</p><ol><li>Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?</li><li>Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?</li><li>Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?</li></ol><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen.</p><p>Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud.</p><p>Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat.</p><p>Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.</p>

Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan? Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken. Som metod har jag använt mig av litteraturstudier och två stycken intervjuer. Jag har gjort jämförande studier av den information som jag erhållit genom böckerna och intervjuerna. Vid intervjuerna ställde jag öppna intervjufrågor. Jag har sökt efter det som är väsentligt inom mystiken, inte bara i vår tid utan även från tidigare generationers mystik. Genom att använda mig av material från olika tider och från många källor tror jag att det ska gå att få fram det som är mystikens gemensamma arv, då med fördjupning inom kristen mystik. Det jag har kommit fram till i min uppsats är att den kristna mystiken har något att ge nutidsmänniskan. I den stillhet som mystikern har som bas för ett möte med sitt eget inre och ett möte med Gud uppfylls flera grundläggande behov: Tid till vila och eftertanke, en träning i att leva i nuet, en träning i koncentration och en möjlighet till att lära känna sig själv. Nästa steg är att släppa kontrollen över sitt liv och genom tillit till Gud låta hans kärlek få göra en människa hel. Gud formar människan efter sitt eget sätt att vara. Och Guds sätt att vara är kärlek och relation. I Guds närhet blir människan mer kärleksfull och gemenskapssökande. Jag har också funnit att det finns mycket som liknar varandra i de olika religionernas mystik. Inte bara tekniker utan också inre skeenden i människan. Behovet att få ett personligt möte med det transcendenta är lika. Jagets begränsningar minskar och en osjälvisk kärlek växer fram. Människans sammansmältning eller uppgående i det transcendenta är kanske mer lika än vad de olika religiösa språkens möjligheter tillåter. Kärleken är i alla mystika riktningar viktig. Utan att ge avkall på sin egen religions särprägel är det viktigt att i respekt för andras religionsutövning fråga efter den djupare betydelse som finns bakom olika religiösa uttryckssätt.

Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid. De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är: Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron? Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism? Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv? Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen. Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud. Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat. Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.

The Maiden Association in Asker was founded in 1865 20 kilometers southwest of Örebro in the county of Närke. A group of unmarried women closely connected to the Asker Baptist congregation met for prayer, bible reading and conversations with early democratic overtones. They gathered in a time of change in a variety of areas, both social as well as church-related. The surviving material from these women – in the form of protocols, membership registers, etc. – provides an insight into their reflexive process. The local Maiden Association in Asker becomes a window, a vantage point into something that would otherwise be hard to access: in other words, the situation and thinking of "ordinary" women. The overall aim of this study has been to contribute to the understanding of how continuity and changes during the latter part of the 19th century, mainly in the realm of church history, could influence the thinking and life ideals of nonconformist Christian women. Based on my meeting with the source material, two central questions have been formulated: 1. How did the Maiden Association in Asker, during the time period 1865–1903 and in its context, formulate and shape the identities as Christian, woman and young? 2. Why were they formulated and shaped in this way? The method selected may be described as church historical and hermeneutic, with an inductive approach. The source material is derived from two distinct periods in the life of the association, 1865–1880 and 1888–1903, which has given the opportunity to identify changes over time. Two theoretical perspectives have been established – one based on identity and one based on intersectionality. The investigation shows the clear influence of the holiness movements at the local level in the shape of the Holiness Union and the Örebro Mission Association. But the study also shows that the lives and thinking of women were not only characterized by change, but also by continuity. The church historical changes that the nonconformist religious women in Asker took part in were not a clean-cut break with previous lutheran traditions and conventions. / Jungfruföreningen i Asker startade 1865 två mil sydväst om Örebro i Närke. En grupp ogifta kvinnor i nära relation till Askers baptistförsamling möttes för bön, bibelläsning och samtal med tidigdemokratiska förtecken. De hade en egen vald styrelse bestående av uteslutande kvinnor. I föreningen gällde allas rätt att rösta och göra sin röst hörd i samtalen långt innan kvinnlig rösträtt genomfördes i Sverige. I sammankomsterna formulerade de själva frågor, vilka de resonerade kring och sedan nedtecknade de sina slutsatser i samtalsprotokoll. Den lokala Jungfruföreningen i Asker blir ett fönster, ett titthål in i historien. Föreningens kvarlämnade spår i form av protokoll m.m. ger en möjlighet att se in i en svunnen tid och in i en grupp frikyrkligt präglade kvinnors tänkande och livsideal. Dessa ”vanliga” unga kristna kvinnor, de flesta och för de flesta okända, konstruerade sina identiteter som kristen, kvinna och ung i en tid av samhälleliga och inte minst kyrkohistoriska förändringar. Studiens frågeställningar fokuserar på hur dessa identiteter formulerades och gestaltades och varför det skedde på detta sätt, under perioden 1865–1903.

Den här uppsatsen undersöker poeten Anna Greta Wides verk, och hur hon i dessa diskuterar den kristna trons förutsättningar, möjligheter och uttryck. Med Wilfred Bions begrepp Language of Achievement (Landvinningens Språk), ett språk som möjliggörs genom att stå ut med paradoxer, ovisshet och frustration, diskuteras hur Wide skildrar balanspunkten mellan att tro och att inte tro. Uppsatsen visar hur Wide målar upp den här punkten som en eftersträvansvärd men krävande plats, och hur hon söker lägga bort enkla svar, etablerade uttryck och ett färdigt språk för att ge något nyare eller ärligare en möjlighet att komma till uttryck.

Denna uppsats skrivs inom ämnesområdet kyrkohistoria, vilket är ett brett forskningsfält. I denna studie ligger tyngdpunkten på att undersöka hur en kristen praktik gestaltades under en viss tid i Sverige. Den kristna praktik som undersöks är Mariafromheten med fokus på Maria under första hälften av 1500 – talet. Det material som studeras är Kristina Gyllenstiernas andaktsbok för att se hur Maria gestaltades för den senmedeltida människan och om den gestaltningen genomgår en förändring i andaktsboken. Inom kyrkan har läro- och trosfrågor alltid varit ett pågående samtal. Under denna tidsperiod var en av frågorna Marias roll i frälsningshistoria. Det är därför intressant att undersöka hur Maria gestaltades för den troende senmedeltida människan och om det sker en förändring av gestaltningen av Marias roll i Kristinas andaktsbok.  Andaktsboken anses har tre olika delar. Där de två första anses tillhöra den katolska läran och den sista delen tillförs den reformatoriska läran. Den uppdelningen gör att andaktsboken är intressant som material för denna studie.  I analysen av Marias roller i Kristinas andaktsbok används Therese Zachrissons teoretiska aspekter på materialitets kärna (föremål anses besitta gudomlig immanens) och historiska beskrivningar av en kristen praktik. De perspektiven sammantaget skapar en förståelse för hur den troende senmedeltida människan kan ha relaterat till Marias roller.  I andaktsboken framträder i de första delarna en närhet till Maria och Jesus med känslor i fokus som förändras till att förstå Ordet, Skriften och Fadern. Maria får lämna rollerna som den himmelska drottningen, profeternas profet, apostlarnas apostel, bibelkunnig, lärarinna, medlerska mellan Kristus och människan och blir kvar som en ren jungfru som föder Jesus Kristus i den sista delen i Kristinas andaktsbok.

This paper investigates three questions; how an exegetically sound basis for a biblical ethics concerning same-sex sexual acts might be construed, what role the Bible, and other sources of ethical insight, should play in construing Christian ethics, and what a Christian ethic founded on the answers to those questions would say concerning same-sex sexual acts today. To perform these investigations, the hermeneutical issue regarding biblical texts, as well as the relation between revelatory and non-revelatory ethical sources within Christian ethics, is discussed, and the construed Christian ethics concerning same-sex sexual acts and sexuality of Lisa Sowle Cahill, Samuel W. Kunhiyop, Richard B. Hays, and Peter Coleman are evaluated before a suggestion is presented. That suggestion states that a sound exegetical basis demands a historical-critical reading that aims at understanding the language agreement between first recipients and author(s). It also claims that it is the perspective of the text that should be in focus in forming biblical ethics. Further, it is suggested that the Bible should be considered as having a unique role in Christian ethics by means of supplying a unique perspective on other sources for ethics, as well as on the insights of Scripture itself. This perspective is based on revelation, and should be formed from the central Scriptural notion of imitatio Dei/Christi. The Bible should also be recognized as a unique source of Christian ethical insight. However, an awareness of the impossibility of perfect understanding of Scripture opens the need for a dialog with other sources of ethical insight, such as experience, tradition, and secular reason, through which they are able to play a role in construing Christian ethics. Finally, the Christian ethics concerning same-sex sexual acts holds such acts to be in need of a discriminating division between good and bad; those that are performed within a loving and caring relationship and those that are not. The former are tentatively commended based on an understanding of the clearly encouraged homosocial love they might result of, as well as positive human experience, while the latter are vehemently condemned because of their damaging nature to one or both of the people involved. / Uppsatsen undersöker tre frågor; hur en god exegetisk grund för en biblisk etik angående samkönade sexuella handlingar kan utformas, vilken roll Bibeln och andra källor till etisk insikt ska ha i utformandet av kristen etik, och hur en kristen etik baserad på svaren på dessa två frågor skulle se på samkönade sexuella handlingar idag. För att undersöka dessa frågor kommer hermeneutiska frågor angående bibeltexter likväl som relationen mellan uppenbarelsebaserade och icke-uppenbarelsebaserade källor till etisk insikt inom kristen etik att diskuteras. De konstruktioner av kristen etik angående samkönad sexualitet som gjorts av Lisa Sowle Cahill, Samuel W. Kunhiyop, Richard B. Hays och Peter Coleman utvärderas också innan ett eget förslag presenteras. Det förslag som sedan presenteras menar att en god exegetisk grund kräver en historisk-kritisk läsning som söker förstå den språkliga överenskommelse som fanns mellan ursprunglig(a) mottagare och författare. Förslaget menat också att det är textens perspektiv som ska vara i fokus i utformandet av en biblisk etik. Vidare föreslås det att Bibeln ska anses ha en unik roll i utformandet av kristen etik genom att den erbjuder ett unikt perspektiv på andra etiska källor och på Skriten själv. Detta perspektiv är baserat på uppenbarelse, och bör utformas utifrån den i Skriften centrala idén om imitatio Dei/Christi. Bibeln bör också erkännas som en unik källa till kristen etisk insikt. En medvetenhet om det omöjliga i att nå perfekt förståelse av Skriften öppnar dock upp för behovet av en dialog med andra källor till etisk insikt, källor såsom erfarenhet, tradition, och sekulärt förnuft, genom vilken dessa källor kan spela en roll i konstruktionen av kristen etik.Den kristna etiken angående samkönade sexuella handlingar menar slutligen att det måste göras en skarp skillnad mellan bra och dåliga handlingar av det slaget; de som utförs inom en kärleksfull relation, och de som inte utförs inom en sådan. De förstnämnda är försiktigt lovordade i egenskap av att resultera från en klart uppmuntrad homosocial kärlek, liksom till följd av positiva mänskliga erfarenheter, medan de senare är kraftfullt fördömda på grund av deras skadliga natur i relation till en av de, eller båda, inblandade