The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.

<p>The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.</p>

<p>Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen. Snittåldern hos medlemmarna stiger markant under en 20 års period. Det är framförallt unga män från arbetarklassen som blir uteslutna ur församlingen för världsliga nöjen och synd. Avhållsamhet från alkohol, sex och nöjen såsom kortspel predikas från församlingen. Församlingen skapade egna moraliska lagar som inte gällde de övriga i samhället. Det var viktigast för församlingen att veta när och var medlemmarna blivit döpta samt medlemmarnas namn. Från år 1880 fram till någon gång under 1890-talet var det viktigt för församlingen att veta männens yrke samt kvinnornas yrke eller civilstånd, någon gång under 1890-talet slutar församlingen bry sig om medlemmarnas yrke och istället blev det civilståndet som avgjorde medlemmarnas ”karakter”.</p>

Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen. Snittåldern hos medlemmarna stiger markant under en 20 års period. Det är framförallt unga män från arbetarklassen som blir uteslutna ur församlingen för världsliga nöjen och synd. Avhållsamhet från alkohol, sex och nöjen såsom kortspel predikas från församlingen. Församlingen skapade egna moraliska lagar som inte gällde de övriga i samhället. Det var viktigast för församlingen att veta när och var medlemmarna blivit döpta samt medlemmarnas namn. Från år 1880 fram till någon gång under 1890-talet var det viktigt för församlingen att veta männens yrke samt kvinnornas yrke eller civilstånd, någon gång under 1890-talet slutar församlingen bry sig om medlemmarnas yrke och istället blev det civilståndet som avgjorde medlemmarnas ”karakter”.

The Maiden Association in Asker was founded in 1865 20 kilometers southwest of Örebro in the county of Närke. A group of unmarried women closely connected to the Asker Baptist congregation met for prayer, bible reading and conversations with early democratic overtones. They gathered in a time of change in a variety of areas, both social as well as church-related. The surviving material from these women – in the form of protocols, membership registers, etc. – provides an insight into their reflexive process. The local Maiden Association in Asker becomes a window, a vantage point into something that would otherwise be hard to access: in other words, the situation and thinking of "ordinary" women. The overall aim of this study has been to contribute to the understanding of how continuity and changes during the latter part of the 19th century, mainly in the realm of church history, could influence the thinking and life ideals of nonconformist Christian women. Based on my meeting with the source material, two central questions have been formulated: 1. How did the Maiden Association in Asker, during the time period 1865–1903 and in its context, formulate and shape the identities as Christian, woman and young? 2. Why were they formulated and shaped in this way? The method selected may be described as church historical and hermeneutic, with an inductive approach. The source material is derived from two distinct periods in the life of the association, 1865–1880 and 1888–1903, which has given the opportunity to identify changes over time. Two theoretical perspectives have been established – one based on identity and one based on intersectionality. The investigation shows the clear influence of the holiness movements at the local level in the shape of the Holiness Union and the Örebro Mission Association. But the study also shows that the lives and thinking of women were not only characterized by change, but also by continuity. The church historical changes that the nonconformist religious women in Asker took part in were not a clean-cut break with previous lutheran traditions and conventions. / Jungfruföreningen i Asker startade 1865 två mil sydväst om Örebro i Närke. En grupp ogifta kvinnor i nära relation till Askers baptistförsamling möttes för bön, bibelläsning och samtal med tidigdemokratiska förtecken. De hade en egen vald styrelse bestående av uteslutande kvinnor. I föreningen gällde allas rätt att rösta och göra sin röst hörd i samtalen långt innan kvinnlig rösträtt genomfördes i Sverige. I sammankomsterna formulerade de själva frågor, vilka de resonerade kring och sedan nedtecknade de sina slutsatser i samtalsprotokoll. Den lokala Jungfruföreningen i Asker blir ett fönster, ett titthål in i historien. Föreningens kvarlämnade spår i form av protokoll m.m. ger en möjlighet att se in i en svunnen tid och in i en grupp frikyrkligt präglade kvinnors tänkande och livsideal. Dessa ”vanliga” unga kristna kvinnor, de flesta och för de flesta okända, konstruerade sina identiteter som kristen, kvinna och ung i en tid av samhälleliga och inte minst kyrkohistoriska förändringar. Studiens frågeställningar fokuserar på hur dessa identiteter formulerades och gestaltades och varför det skedde på detta sätt, under perioden 1865–1903.