Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet. Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har. Alla gör vi klavertramp och det hoppar grodor ur munnen ibland, men då ber man om ursäkt och går vidare i livet. Man hade respekt för de vuxna i skolan och även sina kamrater. Värdegrundscentrum, VGC i Umeå, delar in värdegrunden i fem områden: ”demokrati, etik, jämställdhet, mobbing och mångkulturalism”. Jag har speciellt valt att titta på värdegrunden ur ett religionsfilosofiskt perspektiv, därmed kommer jag att koncentrera mig på etik och mångkulturalism. Mitt arbete bygger på tidigare forskning omkring värdegrunden från synpunkterna kristen etik och västerländsk humanism. Hur framställer man dessa synpunkter i en multikulturell skola där det finns elever som inte är kristna och delar våra värderingar? Genom mina egna erfarenheter har jag jämfört den kommunala skolan med Montessoripedagogiken. Jag har tittat på vad kristen etik och västerländsk humanism innebär och även hur VGC:s fem områden framställs i skolan idag. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2004.

Abstract Granfrid, Signe, 2022: Relationen mellan Gud och människa: En genuskritisk analys av Hillsongs musik (The Relationship Between God and human: A Gender Critical analysis of Hillsongs music) Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala studies in Theology and Religious Studies, - Philosophical Specialisation In this essay the relationship between God and human is studied in music produced by Hillsong Church. The overall purpose is to analyse how the relationship is constructed concerning gender and the characteristics of a relationship. I also critically review the theology’s potential to invite people to relate to and live with God. The purpose is reached through an analysis of five of the most essential Hillsong songs; What a Beautiful Name, Who you say I am, Resurrender, Still and From the Inside Out. The method used is a descriptive and critical idea analysis with a hermeneutical approach. The study makes use of the Jewish philosopher Martin Buber’s theory of the makings of relationship, which emphasizes mutuality in the present as constitutive, and the Christian feminist theologian Sallie McFague’s thoughts on traditional portrayals of God. The analysis shows that the relationship between God and human lacks mutuality and is built on past experience of God rather than presence with God. God and human relate to one another through their fixated positions; human being broken and unable, and God the benignant rescuer, portrayed traditionally as Father and King. In the last chapter I reflect upon the theology expressed in the songs and present my own constructive contribution. I discuss in what way the human is affected by the theology presented and argue that the context in which interpretation takes place is of key importance. I also discuss different models of God and argue that complex and transcendent ones are needed. I propose a brave theology allowing elaborative thought of different ways to imagine God. Lastly, I discuss the human-divine relationship as such and propose a relational model on the basis of dialogue as a beneficent alternative to the hierarchy-based model found in Hillsong’s music.   Keywords: Hillsong, Models of God, Gender, Contemporary Christian Music (CCM), Pentecostal, Human-Divine-Relationship, Worship

Den här uppsatsen använder hederskulturbegreppets teorier för att undersöka hederskultur inom det pentekostal-karismatiska fältet i Sverige. Materialet består av intervjuer med personer som växt upp i en pentekostal-karismatisk miljö samt av predikningar, litteratur och inlägg i sociala medier. Jag finner att materialet delvis innehåller sådant som kan sägas vara en annan i forskning belagd hederskultur, enkelt uttryckt »traditionell hederskultur« – det vill säga att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Jag kallar denna variant av hederskultur för »kristen hederskultur«, ett begrepp jag gör ett försök att definiera. Uppsatsens ärende är att granska relationen mellan hederskulturen och kyrkosynen i dessa församlingsmiljöer. Jag finner att renhetsidealen i kyrkosynen – som jag bland annat kallar »fromhetsheder« – bidrar till hederskulturen. Dessa ideal tar i sin tur utgångspunkt i en föreställning om Bibelns auktoritet som rättesnöre för livet vilket gör föräldrarnas uppfostran av barnen i min studie strängare. Den karismatiska förståelsen av världen kan också leda till en alternativ barnuppfostran. Vikten av helighet komplicerar och begränsar även de ungas liv i mitt material. Jag avslutar med att föreslå begreppet »hedersrelaterad ecklesiologi«, en kyrkosyn som jag menar karakteriseras av en ortodox lära, en gemenskap som kräver Guds renhet, en stark församlings-identitet som missionerande, samt en karismatisk praktik.

Syftet med studien är att utforska psykoterapeuters syn på hur psykoterapi kan svara på lidande hos patienter som upplevt förtryck i kristen hederskultur i frikyrkliga miljöer, samt att bidra till ökad kunskap om målgruppen så att psyko­terapeutkåren bättre kan möta dessa patienter. I studien intervjuas tolv psykoterapeuter med erfarenhet av målgruppen. Studiens resultat visar att terapeuterna beskriver att patient­målgruppens gudsbilder som dualistiska, att patienternas inre konflikter innehöll en negativ självbild och rädsla. Den stora stötestenen verkade konflikten kring en laddad sexualitet vara i relation till teologi, familj och församling. Många terapeuter tyckte att det var viktigt med kulturkompetens i mötet med målgruppen, särskilt de terapeuter som hade egen kultur­kompetens. Uppsatsen ställer frågan om psykoterapeut­kårens beredskap att möta målgruppen.

This essay is a try to present the Trikāya doctrine in Māhāyāna Buddhism as a model for a transcending theology that can help those who are living with a “dual Buddhist-Christian religious identity” to overcome conflicts between Buddhism and Christianity. By the Trikāya doctrine we can reach a deeper understanding of the mystical awakening to “Buddha beyond Buddha” (or “God beyond God” as some of the mystics tried to explain); i.e. the transpersonal Dharma and the transpersonal Logos beyond the limited individuals of Gautama and Jesus who both fully realized God as spiritual qualities in body, speech, actions and mind. The point is that we do not need to choose between the Buddha or Christ; instead we can look at them both as living examples of the realization of what Paul Tillich called the “Ultimate Concern” and “Being”.  And probably we can use this model for most religions.

Sammanfattning Syftet med denna etnografiska fältstudie är att utforska, förstå och skildra hur deltagare upplever de återkommande retreatdagarna i en svenskkyrklig församling utanför Stockholm. Centralt är att ta del av människors egna berättelser, hur de tolkar, förstår och ger mening till det de är med om. Studien befinner sig inom forskningsfältet levd religion. Här ligger tonvikten på hur religion och andlighet praktiseras, upplevs och uttrycks av vanliga människor, snarare än officiella företrädare. Meredith McGuires forskning om levd religion samt Nancy Ammermans forskning kring vardagsreligiositet och andliga landskap har fungerat som teoretisk resurs. Inom fältet levd religion har jag särskilt fokuserat på tre dimensioner: relationer, religiös praktik och berättelser. Efter transkribering och kodning av fältanteckningar samt intervjuer med åtta retreatdeltagare, framträdde sju teman som strukturerar resultatredovisningen i uppsatsen. Temana rubriceras som: Gudsrelation, inre bilder och drömmar, Att uthärda svårigheter och få nytt hopp, Gemenskap och egentid, Ansvar och handling, Blandning av religiösa traditioner, Rum, symboler och artefakter samt Vila i Gud. Eftersom en stor del av empirin bygger på respondenters berättelser görs också en narrativ analys för att förstå livsberättelsens dramaturgi i vår samtid. I konklusionen konstateras att relationer, både till andra människor och Gud, var centrala för respondenternas meningsskapande. Möten med andra troende nyckelpersoner var avgörande när retreatdeltagarna återgav milstolpar i sina livsberättelser. Relationen till den kristna treenige guden framträder som levande och vänskaplig, det är en gud som man både kan anförtro sig till och ifrågasätta. Endagsretreater är en kyrklig praktik som visade sig kunna bidra till en transformativ process när det gäller människors meningsskapande och livstolkning.

Trots att Jesus är en av världens mest kända personer finns det ingen som vet hur han egentligen såg ut. Det finns inga bevarade bilder eller ögonvittnesbeskrivningar av hans yttre som kan dateras till den tid då personer som hade sett Jesus med egna ögon kan ha levt. Avsaknaden av samtida beskrivningar har möjligen bidragit till en större frihet för alla de konstnärer som avbildat honom. Många gånger verkar det som att konstnärer genom konsten framställer Jesus i sin egen avbild, eller i sin egen kulturs avbild. Förvånansvärt sällan avbildas han med tydliga judiska förtecken såsom kippa eller bönesjal. Själv har jag under lång tid undrat över detta, då vi alla vet att den historiske personen Jesus var judisk. Det var bland annat ur denna undran som idén till denna uppsats utvecklades. Jag ville veta mer om hur Jesus har avbildats i västerländsk tradition, varför han avbildades så och vilken funktion det kan ha fyllt. Därför valde jag att undersöka två av de mest spridda och inflytelserika framställningarna av Jesus från modern tid och västerländsk kultur - Light of the World av William Holman Hunt och Head of Christ av Warner Sallman.       Uppsatsens frågeställningar är: Vilka likheter och skillnader kan man se i Jesu fysiska skepnad i de båda konstnärernas avbildningar? Vad kan detta bero på eller vilka formativa faktorer påverkade deras Jesusbilder? Vad förmedlar deras konst socialt, kulturellt och religiöst?       Exempel på likheter är att båda tavlorna fick motta mycket kritik från sin tids kulturelit men blev mycket omtyckta av allmänheten. Båda tavlorna kritiserades för att visa en Jesus med “bristande maskulinitet”. Båda bilderna visar Jesus påklädd, vitklädd, vuxen, stark och frisk. Han avbildas oskadd, utan kors eller skador orsakade av korsfästelsen. Båda tavlorna visar Jesus med skägg och långt hår, Hunts Jesus har rödbrunt hår och Sallmans Jesus har mörkblont hår. Uppsatsen diskuterar de faktorer som likheterna och skillnaderna kan bero på och hur man kan tolka dessa.      En tydlig skillnad mellan de båda tavlorna är att Hunts framställning innehåller betydligt mer symbolik än Sallmans framställning. Eventuella orsaker till detta, exempelvis skillnader i de kristna traditioner konstnärerna kom ifrån samt vad konstnärerna vill säga om Jesu identitet,  diskuteras i uppsatsen. Somliga tolkar  bilderna som exempel på hur Jesus europeiserats i västerländsk konst. Hunts Jesus kan, exempelvis på grund av symboler som Aarons bröstplåt, ses som en framställning där konstnären velat inkorporera Jesu judiskhet i bilden och samtidigt visa honom som profet och präst.

En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen. Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys. Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig. Praktiska tillvägagångssätt för andlig vägledning inom familjen handlar om föredömlighet, kyrkogång, samtal och andliga övningar. Kulturella skillnader kan skönjas mellan svenska och engelskspråkiga deltagare i fråga om vad man som förälder vill ge sina barn.

No description available.