Wind power in Sweden is expanding in response to the government's decision that 49% of Sweden's power should originate from renewable energy sources by the year 2020. Problems with noise and sound emissions related to wind turbines are a constant argument against the wind power expansion and this paper means to examine if vertical axis wind turbines might be a viable alternative to the conventional horizontal design for noise sensitive areas. In order to determine factors like difference in frequency, noise propagation and noise emission level, measurements of both horizontal and vertical axis wind turbines have been completed and the data analyzed with MATLAB. It is shown that there is a difference in how the noise from the two types of turbines propagates due to avariation in the frequency spectra of the emitted sound. It is also shown that vertical axis wind turbines generate a lower sound emission with less intensity inthe lower frequencies.

<p>When models are used to describe physical phenomenon during development or modification of a technical system, it is often possible to reduce both the time needed and the overall development cost. With the use of models it is also possible to investigate the potential of the selected solution, without the need for any expensive details and testrigs. In many cases it is also not possible to test all the aspects regarding the functionality that are desired from the system, without using the complete and final product.</p><p>In this case a model based approach has been used to optimize the different parameters in the new snubbing mechanism for the Nose Landing Gear Retract Actuator on the JAS39 Gripen.</p><p>During the simulations, upper and lower boundaries were calculated for the length of the spring and the diameter for the restrictor. The governing constraints were given by the requirements for the retraction time during cold conditions and that the amplitude of the alternating loads in the uplock mechanism were brought to an acceptable level.</p><p>The most promising results from the simulations were then used in a limited number of trials in the hydraulic rig to verify that the configurations comply with the requirements.</p><p>The final parameters for the snubbing mechanism were chosen to 35±1mm for the spring and 0.4-0.5 mm diameter for the restrictor.</p>

<p>Tjockleksmätning av rör med ultraljud görs typiskt genom att mäta tiden mellan två efterföljande ekon av en utsänd puls. Detta är ofta en svår process som är känslig för störningar och påverkan utifrån. Denna rapport beskriver hur detta i stället kan göras i frekvensdomänen för att minska effekterna av dessa problem.</p><p>För att göra detta härleds en signalmodell som beskriver de effekter som är nödvändiga för att utföra mätningarna. Utifrån signalmodellen togs metoder fram för att analysera och fastställa tjockleken på den uppmätta signalen.</p><p>En av metoderna fungerar så bra att den skulle kunna användas.</p> / <p>Ultrasonic thickness gauging of steel tubes is typically performed by observing the time difference between two following echoes. This process is often connected to various problems regarding interference. This thesis describes how to avoid these problems by using signal processing and analyzing the signals in the frequency domain.</p><p>To achieve these results a signal model that describes the necessary effects is derived. From this model different measurement methods to analyze and determine the thickness are developed.</p><p>One of the methods proved to be useful.</p>

Tjockleksmätning av rör med ultraljud görs typiskt genom att mäta tiden mellan två efterföljande ekon av en utsänd puls. Detta är ofta en svår process som är känslig för störningar och påverkan utifrån. Denna rapport beskriver hur detta i stället kan göras i frekvensdomänen för att minska effekterna av dessa problem. För att göra detta härleds en signalmodell som beskriver de effekter som är nödvändiga för att utföra mätningarna. Utifrån signalmodellen togs metoder fram för att analysera och fastställa tjockleken på den uppmätta signalen. En av metoderna fungerar så bra att den skulle kunna användas. / Ultrasonic thickness gauging of steel tubes is typically performed by observing the time difference between two following echoes. This process is often connected to various problems regarding interference. This thesis describes how to avoid these problems by using signal processing and analyzing the signals in the frequency domain. To achieve these results a signal model that describes the necessary effects is derived. From this model different measurement methods to analyze and determine the thickness are developed. One of the methods proved to be useful.

When models are used to describe physical phenomenon during development or modification of a technical system, it is often possible to reduce both the time needed and the overall development cost. With the use of models it is also possible to investigate the potential of the selected solution, without the need for any expensive details and testrigs. In many cases it is also not possible to test all the aspects regarding the functionality that are desired from the system, without using the complete and final product. In this case a model based approach has been used to optimize the different parameters in the new snubbing mechanism for the Nose Landing Gear Retract Actuator on the JAS39 Gripen. During the simulations, upper and lower boundaries were calculated for the length of the spring and the diameter for the restrictor. The governing constraints were given by the requirements for the retraction time during cold conditions and that the amplitude of the alternating loads in the uplock mechanism were brought to an acceptable level. The most promising results from the simulations were then used in a limited number of trials in the hydraulic rig to verify that the configurations comply with the requirements. The final parameters for the snubbing mechanism were chosen to 35±1mm for the spring and 0.4-0.5 mm diameter for the restrictor.

Det går att hävda att Sverige är förskonat från katastrofala översvämningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse såsom den i Pakistan år 2010. Samtidigt finns det belägg för att översvämningar kommer inträffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförändringarna fortgår. I framtiden kommer vi kanske uppleva händelser  såsom den i Arvika år 2000 som mindre extraordinära. I alla lägen behöver vi veta mer om det nuvarande läget för att kunna göra förutsägelser om framtiden. Den här studien syftar till att kartlägga det rådande vattenföringsläget i avrinningsområdet Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser. Resultatet visar att det definitivt finns en problematik kring höga vattenflöden och -nivåer som behöver adresseras. På flera platser hotar vattnet järnväg, enskilda hus, vägar och åkermark. Åtgärder behöver sättas in och ytterligare studier som kopplar samman vattennivåer med konsekvenser är nödvändiga. Samtidigt behöver frågor kring biologisk mångfald utredas parallellt då hög flödeskapacitet och förutsättningar för biologisk mångfald står i konflikt med varandra. En väl upplyst samhällsplanering är viktigt för att ta hänsyn till både ekologiska och hydrologiska effekter av åtgärder i vattendrag.

<p>Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats. </p><p>Vad denna studie har visat är att översvämningsproblematiken är en komplex fråga som spänner över många områden. Att direkt finna en specifik orsak till varför vi upplever allt fler översvämningar är svårt då många faktorer är inblandade och påverkar. Sett historiskt har översvämningar inträffat mer eller mindre regelbundet både i Sverige och internationellt. Den snabba samhällsutvecklingen har dock medfört att skadorna kommit att bli allt mer kostsamma. Människans behov av kontroll och vetskap tycks ha glömt bort en viktig faktor i jakten på den skyldige nämligen naturens variabilitet. Studien har dock visat att det finns faktorer som kommit att förändra betingelserna i våra hydrologiska system vilket kan försvåra situationen av en eventuell översvämning. Studien har lett fram till följande huvudsakliga slutsatser: </p><p>· Det faktum att vi upplever allt fler översvämningar är en blandning av naturliga variationer och mänsklig exponering genom olämplig fysisk planering. Detta kan sammantaget ge upphov till skenbara trender. </p><p>· Studien av Vänern och Mälaren har visat att områden kring stora sjöar är speciellt utsatta områden och är svåra att kontrollera med vattendomar och regleringar. </p><p>· Den allt mer uppmärksammade frågan om klimatförändringar ökar osäkerheten kring framtidens översvämningsrisker.</p>

Caesarcipher is a commonly known encryption method although it is known for being unsure, even long before computers were invented. Even though it is unsure it can still be used for cryptography, JackTheRidder consists of two main algorithms where one of them is based on the Caesarcipher. With many rotations of Caesarciphers on different parts of texts, like many Vigenerecryptos of different sizes overlapping each other, makes the encryption secure. The other main algorithm of JackTheRidder is based on the Collatz Conejcture, which is a famous unsolved mathematical problem. This algorithm counts the amount of steps it takes before the chosen number reaches 1 and then moves the letter with those steps which results in the encryption. The amount of steps is a result from a positive integer going through Collatz Conjecture, which divides the integer if its even and uses (3𝑥+1)/2 if the integer is odd. The algorithm then moves to the next character to encrypt and adds one to the integer used. JackTheRidder is an encryption method created by the authors of this project and further will be analyzed in this essay. The focus of this essay is to analyze how Collatz Conjecture and Caesarcipher functions in encryption methods. JackTheRidder is going to be examined through literature study and experiments. There are three criterias that JackTheRidder is going to be analyzed from; security, robustness and efficiency. The results indicate that JackTheRidder needs to be optimized and be written in machine code for it to be able to get better implemented in society. JackTheRidder is proven to be better than AES in the chi2 test which is an indicator that it might be a viable option for replacement. Overall in the experiments, JackTheRidder held a high level which is a positive outcome but still it is not guaranteed to be secure enough to be implemented into the society at this stage of developement.

Detta examensarbete omfattar undersökning av bullerexponering samt frekvensanalys av bullret vid avdelningen Arkpacken, Billerud Korsnäs fabrik i Frövi. De frågeställningar som besvarats i arbetet är:1. Vilka ljudnivåer exponeras medarbetarna för vid arbetet vid Arkpacken och hur förhåller sig dessa nivåer till insatsvärden och gränsvärden (AFS 2005:16)?2. Vilka ljudnivåer finns vid de ställen vid Arkpacken där medarbetarna vanligen utför arbetsuppgifter och hur förhåller sig dessa till exponeringsvärden för störande buller (AFS 2005:16)?3. Hur ser bullrets frekvensfördelning ut vid arbete vid Arkpacken och finns det frekvenser i bullret som särskilt bör tas hänsyn till vid bullerbekämpande åtgärder?4. Vilka åtgärder är arbetsgivaren, enligt Buller (AFS 2005:16), skyldig att vidta med anledning av den bullerexponering som medarbetarna utsätts för?Bullerexponeringskartläggning gjordes via mätningar med bullerdosimeter (Brüel &amp; Kjaer 4445/4448) vid totalt 6 skift (en person jobbar vid Arkpacken per skift). För kartläggning av störande buller samt frekvensanalys av bullret gjordes mätningar i 5 stationära mätpunkter vid och i området kring Arkpacken. Dessa mätningar gjordes med ljudnivåmätare (Brüel &amp; Kjaer 2270) med frekvensanalys i tersband.Utifrån de värden som uppmättes med bullerdosimetrarna beräknades den dagliga bullerexponeringsnivån inklusive expanderad mätosäkerhet till 87 dB(A) vilket överskrider det övre insatsvärdet för hörselskadligt buller. Mätningarna visade också att det förekommer såväl maximala ljudnivåer som impulsljud överskridande de övre insatsvärdena. För det störande bullret uppmättes i de stationära mätpunkterna ljudnivåer mellan 81 dB(A) och 88 dB(A) i direkt anslutning till Arkpacken. Mätningarna visade att den huvudsakliga bullerkällan då man arbetar vid Arkpacken är den närliggande arkmaskin 3 (AM3). Ljudets pulserande karaktär i kombination med de höga ljudnivåerna är sannolikt de faktorer som bidrar mest till störningsgraden.Utifrån uppmätta värden för såväl hörselskadligt som störande buller ska arbetsgivaren i enlighet med Buller (AFS 2005:16), vidta åtgärder för att minska bullerexponeringen. I detta fall rekommenderas såväl åtgärder för att minska bullrets utbredning som åtgärder för att minska bullrets effekt vid mottagarna. Exempel på det senare är bärande av hörselskydd samt uppförande av ljudisolerad manöverhytt i anslutning till Arkpacken. / This thesis includes investigation of noise exposure and frequency analysis of the noise at the Arkpacken department, Billerud Korsnäs' factory in Frövi. The questions answered in the thesis are:1. What noise levels are the employees exposed to when working at Arkpacken and how do these levels relate to noise exposure limits set by the Swedish work enviroment authority (AFS 2005: 16)?2. What noise levels are there at the places at Arkpacken where employees usually perform tasks and how do these relate to exposure values for disturbing noise (AFS 2005: 16)?3. What is the frequency distribution of the noise when working at Arkpacken and are there frequencies in the noise that should be given special consideration in noise reduction measures?4. According to Buller (AFS 2005: 16), what measures is the employer obliged to take due to the noise levels to which employees are exposed?Noise exposure mapping was done via measurements with noise dosimeter (Brüel &amp; Kjaer 4445/4448) for a total of 6 shifts (one person works at Arkpacken per shift). For mapping of disturbing noise and frequency analysis of the noise, measurements were made at 5 stationary measuring points at and in the area around Arkpacken. These measurements were made with sound level meters (Brüel &amp; Kjaer 2270) with frequency analysis in third-octaves.Based on the values measured with the noise dosimeters, the daily noise exposure level including expanded measurement uncertainty was calculated to 87 dB(A), which exceeds the noise exposure limit set in AFS 2005:16 (85 dB(A)). The measurements also showed that both maximum noise levels and impulse noise exceeded noise exposure limits. For disturbing noise, sound levels between 81 dB(A) and 88 dB(A) were measured in the stationary measuring points in direct connection to Arkpacken. The measurements showed that the main source of noise was the nearby machine (AM3). The pulsating nature of the sound in combination with the high noise levels are probably the factors that contribute most to the degree of disturbance.Based on measured values for both hearing-damaging and disturbing noise, the employer must, in accordance with Buller (AFS 2005: 16), take measures to reduce noise exposure. In this case, measures to reduce the distribution of noise as well as measures to reduce the effect of noise at the receivers are recommended. Examples of the latter are the wearing of hearing-protective device and construction of a soundproof control cabin in connection to Arkpacken.

Befolkningen i Stockholmsregionen har ökat kraftigt under de senaste decennierna och förväntas fortsätta öka i framtiden. Ökad urbanisering medför normalt att andelen hårdgjorda ytor ökar. På hårdgjorda ytor som tak, vägar och parkeringsplatser kan vattnet inte infiltrera marken utan rinner av längs ytan som dagvatten. En ökad andel hårdgjorda ytor antas därför resultera i högre och snabbare avrinning, särskilt vid kraftiga regn, vilket ökar risken för översvämningar. I Stockholms län förväntas den pågående klimatförändringen leda till ökad nederbörd, speciellt på vintern, och dessutom förväntas det bli vanligare med extremt kraftiga skyfall. I den här studien undersöker jag kopplingen mellan urbaniseringsgraden, mätt både som befolkningstäthet och som andelen hårdgjorda ytor, och storleken på de årliga maximiflödena i Hagbyån nära Vallentuna från andra hälften av 1900-talet och fram till nutid. Hårdgjorda ytor definieras i denna studie som byggnader, vägar, järnvägar och stigar och beräknas utifrån fastighetskartan som representerar nutid och den ekonomiska kartan som representerar studieperiodens början. Återkomsttiderna för årsmaximivattenflödena beräknas utifrån dagliga värden på vattenföringen vid Skällnora mätstation med frekvensanalys enligt de tre metoderna Weibullmetoden, Gringortenmetoden och Gumbelmetoden. Urbaniseringsgraden i studieområdet har som förväntat ökat vilket märks både på att befolkningen i kommunerna och i den största tätorten i studieområdet har ökat och på att andelen hårdgjorda ytor nästan har fördubblats från studieperiodens början till nutid. Trots detta har storleken på årsmaximiflödena minskat. När storleken på 100-årsflödena vid Skällnora mätstation beräknas baserat på årsmaximiflödena från första hälften av studieperioden blir 100-årsflödet 3,9 m3/s men när årsmaximiflödena från andra hälften av studieperioden används blir 100-årsflödet 2,4 m3/s. De största flödena har blivit ovanligare. Detta är tvärtemot det förväntade resultatet som var att årsmaximiflödena skulle öka med ökad andel hårdgjorda ytor. Detta resultat beror inte på minskad nederbörd. Den här studien inkluderade inte någon analys av hur evapotranspirationen i området har förändrats över tid. Ett varmare klimat med mindre snö och en förskjutning av nederbörden till vintern skulle kunna vara en bidragande orsak till att årsmaximiflödena har minskat. / The population in the Stockholm region has increased in the last few decades and this population increase is expected to continue in the future. Increased urbanization normally means that the fraction of impervious surfaces increases. On impervious surfaces such as roofs, roads and parking lots water cannot infiltrate the ground but run off as surface runoff. An increased fraction of impervious surfaces is therefore assumed to result in higher and faster runoff, especially at heavy rainfall, which increases the risk of flooding. In Stockholm county the ongoing climate change is expected to result in increased precipitation, especially in winter, and extreme precipitation events are also expected to become more common. In this study I investigate the connection between the degree of urbanization, measured both as population density and as the fraction of impervious surfaces, and the size of the yearly peak flows in Hagbyån near Vallentuna from the second half of the 20th century until today. Impervious surfaces are defined in this study as buildings, roads, rail roads and paths and calculated based on the property map (fastighetskartan) which represents the present day and the economical map (ekonomiska kartan) which represents the beginning of the study period. The recurrence interval of the annual peak flows was calculated from the daily flow values at Skällnora hydrological station using frequency analysis according to the three methods the Weibull method, the Gringorten method and the Gumbel method. The study area has, as expected, become more urbanized during the study period. Both the population in the municipalities and the population in the largest town in the study area have increased and the fraction of impervious surfaces has nearly doubled from the beginning of the study period until today. Despite this the size of the annual peak flows has diminished. When the size of the 100-year flow at the Skällnora station is calculated based on the yearly peak flows of first half of the study period the 100-year flow is 3,9 m3/s but when the yearly peak flows from the second half of the study period are used the 100-year flow is 2,4 m3/s. The largest annual peak flows have become more rare. This contradicts the expected result which was that the annual peak flows would increase when the fraction of impervious surfaces increased. This result is not due to reduced precipitation. This study did not include an analysis of changes in evapotranspiration over time in the area. A warmer climate with less snow and a shift of the precipitation pattern to more precipitation in winter might be part of the explanation.