<p>Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner – En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället och</p><p>inom vården? Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism. Efter det inledande kapitlet ges en kort översikt av exorcismens historia, och den katolska kyrkans regelverk för bedömning av besatthet,och den själva utdrivningsritualen presenteras kort utifrån Rituale Romanum, den katolska kyrkans ritualbok. Även Vatikanens uppdatering av ritualen kring exorcism från 1999 skildras. I uppdateringen ska hänsyn till modern psykologi, psykiatri och medicin tas, men djävulen är självfallet samtidigt en realitet.I uppsatsens analys presenteras det valda internationella och svenska materialet som studerats. Besatthet och exorcism behandlas utifrån en inblick i problemen och</p><p>debatten som rör företeelsernas plats inom vården och samhället.</p><p>Diagnosproblematik, problem kring tro och vetande, och möjliga fördelar och belastningar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod tas upp. I uppsatsens slutsatser konstateras att en öppenhet för alla aspekter av fenomenet är viktigt för att bästa vård och hjälp ska kunna ges. Många aspekter måste tas i beaktning, och det är viktigare att hitta bästa lösningen på patientens problem än att bara se till egna åskådningar och förhållningssätt. Slutsatsen dras att för att kunna hjälpa någon som är i behov av psykisk vård och samtidigt rör sig inom en speciell religiös föreställningsvärld under speciella omständigheter kan exorcism vara en möjlig del av vården under kontrollerade former. Uppsatsens författare anser dock att exorcism och besatthet fortfarande kommer att vara mycket kontroversiellt och värdeladdat för många även om psykvården skulle ge ett erkännande av begreppet ”besatthet” som en diagnos och exorcism som en möjlig behandlingsmetod.</p>

Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner – En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället och inom vården? Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism. Efter det inledande kapitlet ges en kort översikt av exorcismens historia, och den katolska kyrkans regelverk för bedömning av besatthet,och den själva utdrivningsritualen presenteras kort utifrån Rituale Romanum, den katolska kyrkans ritualbok. Även Vatikanens uppdatering av ritualen kring exorcism från 1999 skildras. I uppdateringen ska hänsyn till modern psykologi, psykiatri och medicin tas, men djävulen är självfallet samtidigt en realitet.I uppsatsens analys presenteras det valda internationella och svenska materialet som studerats. Besatthet och exorcism behandlas utifrån en inblick i problemen och debatten som rör företeelsernas plats inom vården och samhället. Diagnosproblematik, problem kring tro och vetande, och möjliga fördelar och belastningar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod tas upp. I uppsatsens slutsatser konstateras att en öppenhet för alla aspekter av fenomenet är viktigt för att bästa vård och hjälp ska kunna ges. Många aspekter måste tas i beaktning, och det är viktigare att hitta bästa lösningen på patientens problem än att bara se till egna åskådningar och förhållningssätt. Slutsatsen dras att för att kunna hjälpa någon som är i behov av psykisk vård och samtidigt rör sig inom en speciell religiös föreställningsvärld under speciella omständigheter kan exorcism vara en möjlig del av vården under kontrollerade former. Uppsatsens författare anser dock att exorcism och besatthet fortfarande kommer att vara mycket kontroversiellt och värdeladdat för många även om psykvården skulle ge ett erkännande av begreppet ”besatthet” som en diagnos och exorcism som en möjlig behandlingsmetod.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Denna uppsats behandlar ämnet Ingemar Hedenius och hans syn på kristendomen och religion. Dessa två frågeställningar är vad uppsatsen är byggd på. Vilken filosofisk kritik har riktats mot Hedenius behandling av gudsbegreppet? Hur ska denna kritik mot Hedenius värderas? Vilken roll spelar retorik i Hedenius argumentering? Jag har besvarat dessa frågor med hjälp ifrån relevant litteratur, videoklipp samt sökt information på nätet. Hedenius valde på ett provokativt vis skriva en bok om tro och vetande, dels för att filosofi intresserade honom men också som revolt mot sina föräldrars kristna tro. Han möttes av mycket kritik för sin bok men stod upp för sina åsikter och argumenterade gärna för dessa. Slutsatsen jag har kommit fram till genom detta arbete är att Hedenius bakgrund spelar en ganska stor roll till varför han valde att börja med religionskritik samt att hans sätt att framföra kritiken var speciell och kontroversiell för hans tid.

<p>Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet.</p><p>Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.</p>

Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet. Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.