91 |
The Living Messiah of Brooklyn : Dealing with the theological postmortem legacy of the Chabad movement’s last Rebbe and final messianic redeemer. / Den levande Messias från Brooklyn : Om det teologiska arvet av Chabadrörelsens sista ledare, Rebben, som fortfarande uppfattas som världens sista messianistiska frälsareSonnenschein, Hannes January 2016 (has links)
The Chassidic Chabad movement is one of Judaism’s most successful and influential groups interms of missionary presence around the world and distributed missionary material online.Chabad’s final Rebbe is still regarded by his followers to be the long-awaited final redeemerand Messiah, despite his clinical death in 1994. The aim of this study is to describe how theChabad-followers, through the movement’s publications, maintain the belief in the Rebbe asthe Jewish Messiah, and the theological interpretive tools utilized in order to ‘survive’ as aunited movement. The study indicates that Chabad is still a united and radical messianicmovement, wherein, internal theological mechanisms interpret the Rebbe as corporally alivebut concealed by illusion, and will soon be revealed or imminently resurrected to complete theredemption of the world. The study also discusses the movement’s extreme right-wingedpolitical stance in regards to the ongoing Israel-Palestine conflict, the movement’s Holocausttheology as means to further understand how the group ‘survived’ the cognitive dissonance thedeath of the Rebbe created and the theological similarities between Chabad and earlyChristianity. / Den Chassidiska Chabadrörelsen är en av judendomens mest framgångsrika och inflytesrikanya religiösa rörelser när det gäller missionär närvaro runt om i världen och missionärt materialonline. Chabads sista Rebbe anses av hans anhängare att vara världens sista försonare ochMessias, trots hans uppenbara kliniska död år 1994. Denna studie beskriver hurChabadanhängare, genom rörelsens egna tryckta och online publikationer, upprätthåller tron påRebbe som den judiska messias och de teologiska tolkningsverktyg som rörelsen använder föratt ‘överleva’ som en enad grupp. Studien indikerar att Chabadrörelsen, ändå till våra dagar, ärenad och radikal-messianistisk där man genom interna teologiska mekanismer tolkar Rebbensom levande i materiell kropp, gömd genom illusion men snart uppenbarad eller snartåteruppväckt från de fysiskt döda och i båda fallen för att fullgöra världens försoning där Gudförsonar människan i den materiella världen. Studien diskuterar också rörelsens extremahögerpolitik, i synnerhet när det gäller Israel-Palestina konflikten och förintelseteologi som ettsätt att vidare förstå hur gruppen ‘överlevde’ den kognitiva dissonansen Rebbens död skapadei termer av misslyckad profetia och de teologiska likheterna mellan Chabadrörelsen och tidigkristendom.Nyckelord: NRR,
|
92 |
Kyrkans syn på homosexualitet : en tolkningsfrågaOlausson, Isabel January 2003 (has links)
<p>Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt.</p><p>Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet?</p><p>Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.</p>
|
93 |
Kyrkans syn på homosexualitet : en tolkningsfrågaOlausson, Isabel January 2003 (has links)
Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt. Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet? Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.
|
94 |
Religiositet hos unga vuxna : En studie om hur religiositet uttrycks av unga Syrisk-ortodoxa kristnaSafar, Cham January 2024 (has links)
This study explores the manifestation of religiosity among young Syriac Orthodox Christians in Sweden. Focusing on the age group of 20–29, the thesis delves into how religiosity is expressed within this community, both in public and private domains, such as church, family, workplace, and social media. The research highlights the interplay between religious identity and secular society, examining the impact of cultural and generational differences on religious practices and beliefs. Methodologically, the study employs qualitative analysis, drawing on interviews to understand the personal and collective aspects of religiosity in a multicultural and secular context. The findings reveal diverse expressions of faith, shaped by the dynamics of community engagement, cultural adaptation, and individual spirituality, offering a nuanced view of young adults navigating their religious identity in modern Sweden.
|
95 |
De heliga källornas värld : En fallstudie om källkulternas kontinuitet i Mellan- och Sydsverige / The world of the sacred springs : A case study on the continuity of the spring cults in central and southern SwedenLindström, Karin January 2024 (has links)
Den här uppsatsen undersöker källkulten i Mellan- och Sydsverige, där syftet är att ta reda på om en kultkontinuitet eller diskontinuitet finns. Studien utgörs av tre fallstudie bestående av tre heliga källor, Svinnegarns källa, Gödåkers brunn samt Flistad brunn. Utöver fallstudierna undersöks heliga källor ur ett historiskt, sakralt och folkloristiskt perspektiv för att ge förståelse för seder och trosuppfattningar som angår heliga källor i Sverige. Studien söker efter data föratt styrka kultkontinuitet i källkulten. Kultkontinuitet fungerar därför som ett ramverk genom uppsatsen. Med en komparativ metod, samt genom litteraturstudier, nådde uppsatsen slutsatsen att en kultkontinuitet finns i källkulten. Källkulten har genomgått flera förändringar över tid och den huvudsakliga faktorn som varit drivande i kultens utveckling är kristendomen och kyrkan. / This essay investigates the spring cult in central and southern Sweden, where the aim is to find out whether cult continuity or discontinuity exists. The study consists of three case studies covering three sacred springs, Svinnegarns spring, Gödåkers well and Flistad well. In addition to the case studies, sacred springs are examined from a historical, sacral, and folkloristic perspective to provide an understanding of customs and beliefs concerning holy springs in Sweden. The study searches for data to substantiate cult continuity in the spring cult. Cult continuity therefore serve as a framework throughout the essay. With a comparative method and literature studies, the essay reached a conclusion that cult continuity exists in the spring cult. The spring cult has undergone several changes over time and the main factor that has been driving the cult's development is Christianity and the church.
|
Page generated in 0.0483 seconds