Spelling suggestions: "subject:"källkod"" "subject:"källkods""
1 |
Kultkontinuitet vid offerkällor : Sånga källa i ÅngermanlandJonasson, Anna-Karin January 2011 (has links)
Kultkontinuitet är ett omdiskuterat begrepp inom religionshistorisk forskning. Vid övergången från en religion till en annan kan olika typer av beständighet ibland urskiljas, exempelvis när det gäller val av kultplats samt handlingar vid denna plats. Ofta har diskussionen kring kultkontinuitet i Norden rört uppförandet av kristna kyrkor på förkristna kultplatser. Inom folkreligiositeten har även offrandet vid vissa källor ansetts ha förkristna anor. Längs Ångermanälven finns exempel på den här typen av källor, där offrande och källdrickning från katolsk tid och framåt påstås ha sina rötter i förkristen kult. En av dessa är hälsokällan vid Sånga kyrka. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom forskningen sett på frågan om kultkontinuitet, vilka belägg och argument som har anförts när man hävdat kultkontinuitet vid offerkällor samt om det finns belägg för kultkontinuitet vid källan i Sånga i Ångermanland. Undersökningen visar att forskningsdiskussionen under de senaste dryga tjugo åren främst rört definitioner av begreppet, men också att frågorna kring religiösa fenomen vid religionsövergången i allt högre grad studerats ur ett vidare rumsligt perspektiv. Forskningen har alltmer präglats av tvärvetenskaplighet, där främst arkeologin fått betydelse genom undersökningar av nya fynd. Fynden ger vissa belägg för kontinuitet i kulten, men visar också på svårigheter med att jämföra olika samhällsstrukturer. Kultkontinuitet framstår som ett komplext fenomen med kopplingar till makt och identitet. För kultkontinuitet, mellan förkristen religion och kristendom, vid offerkällor saknas tydliga belägg i form av arkeologiska fynd. Detta kan bero på att många källor sedan övergången från katolicism till protestantism i omgångar fyllts igen och grävts ur. Skriftliga källor ger visserligen stöd för kultkontinuitet vid offerkällor i andra delar av Europa, men dessa kan inte sägas utgöra starka bevis för kontinuitet i kulten vid källor i Norden. Inte heller när det gäller Sånga källa i Ångermanland finns skriftliga eller arkeologiska belägg för kultkontinuitet, även om folkreligiositeten kopplad till källan tycks ha varit stark från katolsk tid fram till tidigt 1900-tal. Undersökningen visar att två närliggande källor varit föremål för folktron samt att gravhögar från brons- eller järnåldern återfinns i deras närhet. Möjligen skulle nya arkeologiska undersökningar kunna stärka stödet för kultkontinuitet i Sånga. Det lokala engagemanget för källans, eller snarare källornas, historia visar även på andra intressanta frågor att undersöka, frågor vilka rör kopplingen mellan identitet och platsens berättelse.
|
2 |
Källor om källor : En studie av källkult i Uppland från järnålder till modern tidSmith, Martina January 2016 (has links)
This essay researches cultural behaviour and rites surrounding wells in Uppland County, Sweden. The wells examined in this paper are mainly medieval with a few exceptions from Scandinavian Iron age (550 BC – 1050 AD). The material is compared with other forms of ritual activities surrounding water from the same area, as well as excerpts from the Poetic Edda. The purpose of this study was to find patterns of ritual behaviour surrounding the wells and argues for a ritual use spanning a longer time period than what previously has been assumed.
|
3 |
KÄLLVATTEN : En berättelse om människans relation till vatten, gestaltat genom konsthantverk / SPRING WATER : A story about humans relationship to water, embodied through crafts.Wikström, Anna-Kajsa January 2020 (has links)
Källvatten Människan står inför en framtid då rent vatten blir allt mer sällsynt, samtidigt som många vittnar om en känsla av meningslöshet eller ett liv som känns andefattigt, två fenomen som jag tror korrelerar varandra. Mitt kandidatarbete har kommit att handla om människans förhållande till vatten. Om min egen oro för miljöföroreningarnas långtgående konsekvenser och hur vi genom en livsstil i konsumtionens tecken har förpassat vattnet till att bli en livsmedelsprodukt. Det handlar även om de människor som väljer annorlunda, om källan som gestalt i myterna och om hur vattenbärandet kan utgöra en protesthandling i ett högteknologiskt samhälle. Arbetet sträcker sig från iakttagelser av vad som kan anses vara en samtida källkult till ett gestaltande arbete genom konsthantverk. Gestaltningen presenteras som en installation av föremål utförda i silikon, is och metall. Därtill finns ett antal fotografiska bilder.
|
4 |
De heliga källornas värld : En fallstudie om källkulternas kontinuitet i Mellan- och Sydsverige / The world of the sacred springs : A case study on the continuity of the spring cults in central and southern SwedenLindström, Karin January 2024 (has links)
Den här uppsatsen undersöker källkulten i Mellan- och Sydsverige, där syftet är att ta reda på om en kultkontinuitet eller diskontinuitet finns. Studien utgörs av tre fallstudie bestående av tre heliga källor, Svinnegarns källa, Gödåkers brunn samt Flistad brunn. Utöver fallstudierna undersöks heliga källor ur ett historiskt, sakralt och folkloristiskt perspektiv för att ge förståelse för seder och trosuppfattningar som angår heliga källor i Sverige. Studien söker efter data föratt styrka kultkontinuitet i källkulten. Kultkontinuitet fungerar därför som ett ramverk genom uppsatsen. Med en komparativ metod, samt genom litteraturstudier, nådde uppsatsen slutsatsen att en kultkontinuitet finns i källkulten. Källkulten har genomgått flera förändringar över tid och den huvudsakliga faktorn som varit drivande i kultens utveckling är kristendomen och kyrkan. / This essay investigates the spring cult in central and southern Sweden, where the aim is to find out whether cult continuity or discontinuity exists. The study consists of three case studies covering three sacred springs, Svinnegarns spring, Gödåkers well and Flistad well. In addition to the case studies, sacred springs are examined from a historical, sacral, and folkloristic perspective to provide an understanding of customs and beliefs concerning holy springs in Sweden. The study searches for data to substantiate cult continuity in the spring cult. Cult continuity therefore serve as a framework throughout the essay. With a comparative method and literature studies, the essay reached a conclusion that cult continuity exists in the spring cult. The spring cult has undergone several changes over time and the main factor that has been driving the cult's development is Christianity and the church.
|
Page generated in 0.038 seconds