No description available.

The traditional Christian doctrines of atonement have been widely critized for expressing a violent image of God, and for having serious misogynist consequenses. In this thesis I start by presenting some feminist critics of the objective, subjective and classical view, but my main objective is to discuss the question of feminism and soteriology through the lens of Selma Lagerlöf’s narrative Kejsarn av Portugallien (The Emperor of Portugallia). Selma Lagerlöf’s stories have been used before in theological contexts, mainly through Margareta Brandby-Cöster who detects lutheran undercurrents in Lagerlöfs writings, which I also present in this thesis. Kejsarn av Portugallien deals with the redemption between a father and a daughter, and has some parallels with the subjective and the classical view of atonement, but doesn’t fully align with any of the doctrines. I have found that there are some important themes and imagery in Kejsarn av Portugallien that can be used in a feminist discussion about soteriology. It opens up for a debate on sin, the issues with a male saviour, suffering, images of God and performativity.

Denna uppsats syftar till att analysera den klassiska, den objektiva och den subjektivaförsoningsläran och se hur dessa förhåller sig till den pluralistiska och inklusivistiskareligionssynen. Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida synen på Jesus som vägen till frälsning ide tre försoningslärorna förändras om samma försoningslära ställs emot pluralismen respektiveinklusivismen. I en koherensanalys undersöks huruvida någon av försoningslärorna inte är koherentmed pluralismen eller inklusivismen. Genom denna undersökning följer resultatet attsanningsbegreppet inte används på samma sätt i de olika religionssynerna och försoningslärornavilket leder till problem främst mellan den klassiska respektive den objektiva försoningsläran ochpluralismen. Det framkommer även att en viss form av pluralism - den restriktiva - är mer koherentmed försoningslärorna än andra former. Alla former av inklusivism och dess sanningsbegrepp ärmer lättförenliga med den klassiska och den objektiva försoningsläran än med den subjektiva. Ifallet med den subjektiva försoningsläran kan motiveringen för ett inklusivistisk synsätt ifrågasättasvilket gör den mer koherent med pluralism än med inklusivism. / In this essay the coherence between three theories of atonement are analysed with religiouspluralism and religious inclusivism. The atonement theories analysed are the classical, theobjective, and the subjective theory. The result shows if the role of Jesus as saviour in the Passionchanges if the specific theory of atonement is combined with religious pluralism or religiousinclusivism. Through an analysis of the coherence between the three theories of atonement andpluralism and inclusivism, it is made clear that the notion of truth is not viewed in the same waywithin the theories of atonement and religious pluralism and inclusivism. The classical and theobjective theory meets problems when combined with religious pluralism because of this. Only oneform of religious pluralism, the restrictive pluralism, is compatible with theese two theories ofatonement. All forms of religious inclusivism are coherent with the classical and the objectivetheory but not with the subjective theory wich is much more compatible with religious pluralism.

Denna uppsats definieras tydligt av sin undertitel, En komparativ studie av den moderna universalismen hos Hans Urs von Balthasar och David Bentley Hart.. Den utgör just en jämförelse mellan de universalistiska argumenten hos dessa två tänkare. Det angivna syftet är att klarlägga vad som teologiskt kan ligga till grund för ett universalistiskt synsätt på eskatologin, samt att evaluera dessa i relation till varandra, till kristen ortodoxi samt deras retoriska koherens. Frågan om vad som sker med människan efter döden och då framförallt vad som sker med dem som står utanför den egna religiösa traditionen har alltid varit en känslig fråga. Den har blivit så alltmer i modern tid där ett alltmer mångfacetterat samhälle innebär att en gemensam religiös tillhörighet inte kan förutsättas. Detta har i sin tur lett till ett ökat intresse för den kristna universalismen. Tanken om att alla i slutändan oavsett tro och gärningar i livet blir frälsta. Och då specifikt genom det kristnafrälsningsekonomiska narrativet. Det har därför varit av intresse att i denna uppsats undersöka vad som kan ligga till grund för ett sådant ställningstagande, och huruvida dessa argument kan kombineras med den rådande majoritetstolkningen i frågan. Det grundläggande perspektiv som förfäktas av både Balthasar och Hart är att det i såväl Bibeln som i den kristna traditionen finns en till synes omöjlig syntes mellan en Gud som är god, en Gud som dömer åtminstone vissa människor till ett evigt helvete. Balthasars tes är att människan trots detta inte bara kan utan bör känna ett hopp för att alla människor i slutändan blir frälsta. Att det är möjligt att känna hopp för att ingen döms till ett evigt helvete. Harts tes är mer konträr och gör snarare gällande att syntesen som sådan är omöjlig eftersom den är inkorrekt i sak. Hart argumenterar därför istället för en radikal omtolkning av kristna eskatologiska läror. Uppsatsen har därför dels klarlagt dessa tänkares respektive argumentation, kontrasterat dem medvarandra, och evaluerat dem utifrån ett antal kriterier. Fokus har lagts framförallt på deras kompatibilitet med den historiska såväl som nutida majoritetstolkningen av det eviga helvetet. Frågan om den dubbla utgången i allmänhet har också avhandlats. Därmed har i förlängningen hur representativt ett sådant synsätt kan sägas vara för kristendomen som religiös tradition i relation och dialog med andra traditioner också belysts. Slutsatsen blir att skillnaden utmynnar i två säregna påståenden. Utifrån en undersökning grundad i uppsatsens problemformulering framgår att Balthasars argument är potentiellt förenligt med kristen majoritetstolkning. Hoppet för universellfrälsning är det centrala, inte det faktiska utfallet. Hart menar att det eviga helvetet är teologiskt omöjligt utifrån Guds självuppenbarelse. Hart lyckas dock inte på ett övertygande sätt belägga denna tes i det att han inte lyckas vederlägga de infernalistiska argumenten.

No description available.

This essay analyzes the doctrines of the revival preacher E.W. Kenyon (1867-1948), such as perfect health, faith and positive thinking. Two of his late works from 1941 and 1942 is analyzed and contextualized referring to the contemporary New Thought movement, Christian revival movements and religious pragmatism in America during the late 19th century continued into the 20th century. Kenyon’s anthropology, his soteriology and epistemology is showed to be pneumocentric in a way that can be compared with the New Thought movement, but also has connections to Christian revival theology and Christian mysticism. Nevertheless, Kenyon’s theological system is eccentric compared with Christian faith, but it is also divergent from New Thoughts rejection of the atonement of Christ. Kenyon’s doctrine of perfect health and the possibility for a Christian to experience completely divine healing through faith is explained by his eccentric theological system. Therefore it is suggested that Kenyon is a predecessor of positive thinking dressed in a mix of Christian doctrines, New Thought ideas and a pragmatic adaptation of psychological and religious pragmatism.

Uppsatsen är en komparativ studie, där James D. G. Dunns och Thomas R. Schreiners tolkningar av vad som enligt Paulus gör att en människa räknas som rättfärdig samt varför Kristus dog utifrån Gal 2:15-21, 3:10 jämförs och värderas. Viktiga begrepp för tolkningen av dessa verser är rättfärdighet, δικαιοσύνη och laggärnigar, ἔργων νόμου. Dunn anser att rättfärdighet enligt Paulus nås genom att vara i Kristus, ἐν Χριστῷ vilket leder till en förändring av människans väsen till Kristuslikhet. Schreiner tolkar däremot rättfärdighet och rättfärdiggörelse som främst juridiskt, där det centrala är att tillräknas rättfärdighet från Kristus genom hans ställföreträdande syndaoffer. Utifrån de argument av Dunn och Schreiner som jag tar upp i analysen av Gal 2:15-21, 3:10 anser jag att Dunns tolkning av vad som leder till rättfärdighet enligt Paulus är mest rimlig. Om varför Kristus dog anser Dunn att det främst var för att göra förbundet med Gud tillgängligt för hedningarna, medan Schreiner anser att det främst var för att sona för människornas synder. Även på denna punkt anser jag att Dunns argument för sin ståndpunkt är mest rimliga.

The purpose of this essay is to analyze views on the relationship between other religions and the Christian notion of salvation as they are presented in works by theologians Gavin D ́Costa, Kajsa Ahlstrand and Karl Rahner. To interpret their views, I use the fourfold model for theology of religions as it its presented by theologian Jakob Wirén. Because the purpose of this essay is to analyze the relation between soteriology and other religions I use the fourfold model solely to analyze the soteriological implications of their respective theology.  I have restricted my analysis to the three works Vägar – En öppen religionsdialog by Ahlstrand, The Meeting of the Religions and the Trinity by D ́Costa and Religiös Inklusivism by Rahner. These works represent different ways of framing theological content where Ahlstrands work tends to be descriptive while Rahners and D ́Costas tends to be normative in their approach to the subject.  The results of my analysis follow along the line as I conclude that Ahlstrands position within the fourfold model cannot quite be determined. However, I conclude that her views are not to be placed within the exclusivism spectrum even though her position cannot be specified further with regards to her text.  My analysis places both Rahner and D ́Costa within inclusivism but also shows that they represent to very different forms of inclusivism. Rahner sees other religions as righteous traditions where the one God may lead people to salvation earning these people the title anonymous christians. He however stretches that this implies that this people need to be made fully aware that they are in fact christians. D ́Costa on the other hand points out that the spirit acts freely outside the church where it may lead non-christians to salvation. He however stretches that the church must not try to domesticate the work of the spirit outside the church as it has no knowledge a priori on the full implications on where the activity of the spirit within other religions may lead to.  Therefore D ́Costa and Rahner are inclusivists in different ways where Rahner presents a traditional form of christian inclusivism while D ́Costa presents a modern form of inclusivism.  Keywords: Gavin D ́Costa, Kajsa Ahlstrand, Karl Rahner, theology of religions, soteriology.

Syftet med denna uppsats är att utforska betydelsen av Logos-begreppet hos två nytestamentliga författare, och sedan ta ställning till om det finns någon koppling mellan texternas användning av begreppet. Vid jämförelsen av Logos-begreppet kommer jag fram till att de båda författarna använder sig av Logos, dels på liknande sätt, men att de skiljer sig på vissa saker. Det skiljer sig även inom Johannesevangeliet, där det sker en förflyttning från att tro på det inkarnerade Logos till att höra Jesu talade Logos, som en premiss för att uppnå frälsning/räddning. Min slutsats om Jakobsbrevet är att åhörarna aktivt ska både höra och göra Logos, vilket liknar förekomsten av Logos-begreppet i Joh 4, 5 och 8 dock inte i Joh 1.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.</p><p>De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:</p><ol><li>Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?</li><li>Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?</li><li>Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?</li></ol><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.</p>