Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

This essay examines the eschatology expressed by authors of sermon preparation texts in the publication Svensk kyrkotidning. The essay contains an analysis of the texts with a method which is in part constructed by me, but it contains concepts of contextual analysis. For the analysis three main concepts is used and defined. The concepts I use and construct for this analysis is in Swedish called tankefigurer which translates as figures of thought. The first one I call the doctrine which contains teaching of the last time and the last things. It is also mainly an individualistic perspective. The second figure of thought is called visions of future which contains thoughts of how the future will become and how we should build the kingdom of God. The thoughts of the future are based upon what we can see and calculate right now. It also contains a communal perspective. The third figure of thought is called the ferment and contains thoughts of God as omnipresent and perspectives that are somewhat cosmic. It also sees the future as coming and somehow unexpected, and not as something you can calculate out of the present.                       The purpose of the essay is to see how the figures of thought is expressed, and in what extent sermon preparation texts also contains enviromental issues. The enviromental issue is currently expressed by the bishops of the church of Sweden in a letter called “Ett biskopsbrev om klimatet” and enviromental issues are also connected to eschatology. The conclution of this study is that the authors of the sermon preparation texts seldom speaks of enviromental issues and that they seldom use the figure of thought that contains doctrine. They often use the ferment and thoughts of God as omnipresent, perhaps to avoid the doctrine, and often use the vision of the future as something we are responsible to do. We, that is humans, are responsible to build relations with eachother and with God.

No description available.

No description available.

Titel: Att möta andevärlden – En studie om trosuppfattningar bland svenska medium.I denna studie undersöks svenska professionella mediums trosuppfattningar rörande frågor omsjälen, livet efter döden, gudsbegreppet och moralens konsekvenser. Vidare undersöks vaddessa trosuppfattningar grundats i, hur väl de stämmer överens med varandra samt om depåverkats av de narrativ som visas i populärkultur med ockulta inslag. Resultatet av studienvisade att det fanns ett antal gemensamma faktorer hos informanterna. Dessa var främst tron påatt livet fortsätter efter döden, att människan har en själ och att denna själ är en del av en störrekraft som inte sällan refereras till som Gud eller Gudsenergin. Vad som skilde informanternaåt var främst religionstillhörighet, synen på reinkarnation samt tron på guider och andra väseni universum. Förhållandet till populärkultur varierade också mellan informanterna, mensamtliga var eniga om att populärkultur med ockulta inslag oftast inte stämmer överens medderas egna trosuppfattningar.

I 1 Kor 7 skriver Paulus om relationer, sex och äktenskap. Kapitlet präglas av att inkludera kvinnor i resonemangen och feministteologer som Elisabeth Schüssler Fiorenza har fokuserat på att förstå kvinnans roll i texten.1 Men vad händer om man läser texten utifrån att den är skriven av en man? Fredrik Ivarsson har visat hur Paulus använder en så kallad maskulinitetsretorik i 1 Kor 7 för att tala om etik i församlingen.2 1 Kor 7 berör även eskatologi. I samma utläggning om huruvida ogifta ska gifta sig skriver Paulus om den allt mer annalkande återkomsten av Kristus. Hur kan eskatologin i 1 Kor 7 förstås utifrån samma utgångspunkt som Ivarsson har, att Paulus språk och retorik formats av antikens kulturspecifika föreställningar av manlighet?

This thesis aims to explore the basis for an enlarged understanding of ζωή αἰώνιος; eternal life, in contemporary reception of the Gospel of John. Eternal life is often seen as a promise for life after physical death, but the theologians in focus, Paolo Ricca, Marianne Meye Thompson, John Sanford and Benjamin E. Reynolds, understand eternal life in John as a partially realized eschatology. The method is a comparative reception-historical analysis of these four scholars’ interpretations, including evaluation of their exegetic claims. The theologians’ arguments are mainly based on key passages such as John 5:24 and John 17:3, which points towards a presentic understanding of eternal life. The way the Gospel of John contrasts ψυχή, in John used for physical/earthly life, and ζωή, life in fullness, is another argument by Ricca and Thompson. Eternal life is based on an intimate relationship with God through Christ, and the acceptance of dependence on God. The fact that John often put εἰς; in to, before ζωή αἰώνιος, is another indication that eternal life is something dynamic and process-oriented, as pointed out by Ricca. Reynolds compares John with Jewish apocalyptic literature from the second temple period and discloses many similarities between John and apocalyptic Jewish literature in the understanding of a parallel reality, hidden but revealed. Sanford makes a synthesis of John and Jungian terminology and points out distance from the ego and leaning towards the drawing center (God) as the path to eternal life. Thompson includes the Holy Spirit in enabling eternal life. Ricca places eternal life in relation to salvation history, and presents an understanding of time where the future comes towards us. Love is the most prominent insignia of eternal life, and forms the basis for an ethics which can also imply transformation of society. In that way the soteriology of John can also be seen as something collective, even if the individual’s encounter with God and Christ is in focus.

No description available.

I denna uppsats undersöker jag vilka eskatologiska förväntningar som finns i Thessaloniki och Korinth församlingarna. Detta görs genom en argumentationsanalys av Paulus eskatologiska argumentationer utifrån ett uppståndelseperspektiv i 1 Thess 4:13-18, 1 Kor 15:20-28 och 1 Kor 15:45-49. För att också komma närmre argumentationen har jag kollat på strukturuppdelningen för att se vilka poänger som Paulus belyser. Slutligen har jag även kollat på översättningsproblematik för att komma närmre kontexten.

Denna uppsats kommer att undersöka om det går att dra eskatologiska slutsatser från Svenska kyrkans biskopsmöte genom dess biskopsbrev. Uppsatsens idé är sprungen från det prästlöfte som prästen avlägger i sin vigning. Löftet om att rent och klart förkunna Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan tro och bekännelse är reglerad genom kyrkomötets officiellt bejakade dokument. Dessa dokument är den heliga skriften, trosbekännelser, historiska lärodokument och bekännelser, handböcker, psalmboken och andra samtida bejakade och fastslagna dokument av Svenska kyrkans kyrkomöte. Svenska kyrkans kyrkoordning konstaterar att det är kyrkans uppgift att i varje tid tolka och utlägga vad tron och läran innebär för kyrkan och den enskilda kristna i dess samtid. Häri finns en problematik av att Svenska kyrkans ledning ofta är motvillig till att fastslå vad som är dess tolkning av sin tro och lära i olika dogmer eller andra lärodokument. Detta kan skapa problem för den enskilda predikanten när det gäller att i sin tid just tolka och utlägga Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan har olika institutioner som på olika sätt reglerar hur kyrkans tro och lära ska uppfattas. Dessa institutioner är kyrkomötet, domkapitel, läronämnden och biskopsmötet. Jag har valt att inrikta uppsatsen till att granska biskopsmötet funktion som en av de normerande instanserna för hur Svenska kyrkans ska tolka sin tro och lära. Tolkningsarbete gör biskopsmötet bland annat genom att skriva biskopsbrev. Biskopsbreven har en normerande funktion för hur Svenska kyrkan ska uppfatta och tolka sin tro och lära. Det som kommer att undersöka i uppsatsen är alltså att undersöka vilken eskatologisk lära som uttrycks i Svenska kyrkans biskopsbrev.