Få böcker har haft en sådan djupgående påverkan på tex. böcker, filmer, musik och konst som Uppenbarelseboken. Dess rika illustartioner av monster och odjur, av gott och ont, av vitt och svart lockar till många olika frågeställningar. I denna uppsats behandlas Uppenbarelsebokens beskrivning av en ny himmel och en ny jord, som den beskrivs i Upp 21:1.Texten behandlas utifrån ett historisk textorienterad tolkning och det teoretisak antagandet är att Uppenbarelseboken är en apokalyptisk text. De frågeställningar som besvaras är om Johannes beskrivning av en ny himmel och en ny jord är en ny förväntad kosmisk förändring eller om det enbart är en metaforisk förändring. Den andra frågeställningan handlar om Johannes kommentar i vers 1c, om havet som inte längre existerar.

Pentecostals were the largest religious group among conscientious objectors in Sweden between 1967 and 1971, a time characterized by passionate debates on the ethics of war in the shadows of Vietnam and the Israeli-Palestinian conflict. This thesis aims to review and analyze how the Pentecostal periodicals Evangelii Härold and Dagen described and ethically motivated military violence and pacifism in different contexts during this period. The purpose is to identify potential motivations for pacifism and/or military support during a time when a large number of Pentecostals refused to bear arms, with particular interest in how these motivations related to ethical evaluation on contemporary wars.  Pacifism and conscientious objection were regularly promoted and seldom criticized, while most contemporary military violence was condemned with one glaring exception: Israeli warfare. Unlike the American war effort in Vietnam, Israel’s wars were commonly viewed as eschatologically significant and biblically predicted holy wars, with several writers suggesting that God himself has waged and will wage war on Israel’s behalf. Pacifism was primarily motivated by obedience to the Bible rather than empathy, fitting with Lisa Cahill’s theory of obediential pacifism being distinct from empathic pacifism in the Christian tradition. Support for Israeli warfare was also derived from biblical interpretation, primarily based on Old Testament texts. It was further motivated by ideas of Jewish suffering and death being part of God’s plan, with several Pentecostal writers speculating that an apocalyptic genocide greater than the Holocaust would precede the second coming of Christ. Many Pentecostals did not see this as standing in conflict with personal pacifism and conscientious objection, as both views were perceived as biblical. Future research could further explore the relationship between Pentecostal eschatology and empathy, along with how mid-century Pentecostal Zionism might have been influenced by antisemitic ideas from the 1930’s. / Pingstvänner utgjorde den största religiösa gruppen bland vapenvägrare i Sverige mellan 1967 och 1971, en tidsperiod som karaktäriserades av passionerade debatter om krigsetik i skuggan av Vietnamkriget och Israel-Palestinakonflikten. Denna uppsats ämnar presentera och analysera hur de pentekostala tidskrifterna Evangelii Härold och Dagen beskrev och etiskt motiverade militärt våld och pacifism i olika kontexter under denna period. Syftet är att identifiera möjliga motiveringar för pacifism och/eller stöd för militärt våld i en tid då många pingstvänner vägrade bära vapen, med ett särskilt intresse för hur dessa motiveringar relaterade till etisk reflektion kring samtida krig. Pacifism och vapenvägran förespråkades regelbundet och kritiserades sällan, medan majoriteten av det samtida militära våldet kritiserades med ett uppenbart undantag: israelisk krigföring. Till skillnad från den amerikanska krigsinsatsen i Vietnam ansågs Israel bedriva eskatologiskt signifikanta och bibliskt förutsedda heliga krig. Flera skribenter menade att Gud själv har stridit och kommer att strida å Israels vägnar.  Pacifism motiverades framför allt utifrån lydnad till Bibeln snarare än utifrån empati, vilket stämmer väl med Lisa Cahills teori om att lydnadsbaserad pacifism är distinkt från empatibaserad pacifism i kristen tradition. Stödet för israelisk krigföring motiverade också med bibeltolkning, främst utifrån gammaltestamentliga texter. Därtill motiverades det med idéer om att judiskt lidande och död är en del av Guds plan. Flera skribenter spekulerade i att ett apokalyptiskt folkmord större än förintelsen kommer föregå Jesu återkomst. Få pingstvänner uttryckte att dessa idéer stod i konflikt med personlig pacifism och vapenvägran, då allt ansågs vara bibliskt.  Vidare forskning skulle vidare kunna utforska förhållandet mellan pentekostal eskatologi och empati, samt hur pentekostal sionism i mitten av 1900-talet kan ha influerats av antisemitiska idéer.

This bachelor’s thesis is about the relationship between marriage, divorce and celibacy, and their respective relation to realized eschatology in the gospel of Matthew. I give special attention to the passages in Matthew that specifically deals with marriage ethics (Matt. 19:1-12, Matt. 5:31-32) and ones that have an explicit connection to eschatology (Matt. 22:30, Matt. 24:37-39). The essay is an exegetical literary analysis, and I will analyze these texts in relation to the historical debate on marriage but also in relation to Jesus´s claim on authority and motives. Since this motivation of Jesus is the kingdom utopia, it follows that the strict teaching on marriage and divorce is motivated by an ideal vision of heaven on earth.

<p>The purpose of this investigation is to scrutinise archaeological finds in funeral contexts in the province of Gästrikland, Sweden, and categorize them into one of the three phases in the phenomenological model of “rites de passage”. This method has been applied by the archaeologist Tore Artelius on finds discovered at a grave field in Halland; Sannagård. Following questions are addressed: What happened to the deceased person? Where did he/she go? Which God came to meet him/her? Or did he/she perhaps stay in the grave? To answer these questionst I have used Old Norse written sources and ideas produced in the field of history of religions.</p>

The purpose of this investigation is to scrutinise archaeological finds in funeral contexts in the province of Gästrikland, Sweden, and categorize them into one of the three phases in the phenomenological model of “rites de passage”. This method has been applied by the archaeologist Tore Artelius on finds discovered at a grave field in Halland; Sannagård. Following questions are addressed: What happened to the deceased person? Where did he/she go? Which God came to meet him/her? Or did he/she perhaps stay in the grave? To answer these questionst I have used Old Norse written sources and ideas produced in the field of history of religions.

Denna uppsats definieras tydligt av sin undertitel, En komparativ studie av den moderna universalismen hos Hans Urs von Balthasar och David Bentley Hart.. Den utgör just en jämförelse mellan de universalistiska argumenten hos dessa två tänkare. Det angivna syftet är att klarlägga vad som teologiskt kan ligga till grund för ett universalistiskt synsätt på eskatologin, samt att evaluera dessa i relation till varandra, till kristen ortodoxi samt deras retoriska koherens. Frågan om vad som sker med människan efter döden och då framförallt vad som sker med dem som står utanför den egna religiösa traditionen har alltid varit en känslig fråga. Den har blivit så alltmer i modern tid där ett alltmer mångfacetterat samhälle innebär att en gemensam religiös tillhörighet inte kan förutsättas. Detta har i sin tur lett till ett ökat intresse för den kristna universalismen. Tanken om att alla i slutändan oavsett tro och gärningar i livet blir frälsta. Och då specifikt genom det kristnafrälsningsekonomiska narrativet. Det har därför varit av intresse att i denna uppsats undersöka vad som kan ligga till grund för ett sådant ställningstagande, och huruvida dessa argument kan kombineras med den rådande majoritetstolkningen i frågan. Det grundläggande perspektiv som förfäktas av både Balthasar och Hart är att det i såväl Bibeln som i den kristna traditionen finns en till synes omöjlig syntes mellan en Gud som är god, en Gud som dömer åtminstone vissa människor till ett evigt helvete. Balthasars tes är att människan trots detta inte bara kan utan bör känna ett hopp för att alla människor i slutändan blir frälsta. Att det är möjligt att känna hopp för att ingen döms till ett evigt helvete. Harts tes är mer konträr och gör snarare gällande att syntesen som sådan är omöjlig eftersom den är inkorrekt i sak. Hart argumenterar därför istället för en radikal omtolkning av kristna eskatologiska läror. Uppsatsen har därför dels klarlagt dessa tänkares respektive argumentation, kontrasterat dem medvarandra, och evaluerat dem utifrån ett antal kriterier. Fokus har lagts framförallt på deras kompatibilitet med den historiska såväl som nutida majoritetstolkningen av det eviga helvetet. Frågan om den dubbla utgången i allmänhet har också avhandlats. Därmed har i förlängningen hur representativt ett sådant synsätt kan sägas vara för kristendomen som religiös tradition i relation och dialog med andra traditioner också belysts. Slutsatsen blir att skillnaden utmynnar i två säregna påståenden. Utifrån en undersökning grundad i uppsatsens problemformulering framgår att Balthasars argument är potentiellt förenligt med kristen majoritetstolkning. Hoppet för universellfrälsning är det centrala, inte det faktiska utfallet. Hart menar att det eviga helvetet är teologiskt omöjligt utifrån Guds självuppenbarelse. Hart lyckas dock inte på ett övertygande sätt belägga denna tes i det att han inte lyckas vederlägga de infernalistiska argumenten.

This paper is used to study the implications that power has in a fictive story about the apocalypse. In the fictional novel, Good Omens by Terry Pratchett and Neil Gaiman, there are different positions that express power and by analyzing them different attitudes emerge. This study uses the narratological model by Mieke Bal, which is used to analyze the different aspects of a text by focusing on the different dimensions of structure in narratives. To interpret the results this study uses the power and knowledge theory developed by Michel Foucault by inserting it in an apocalyptic and eschatological context. By analyzing the material one should consider the modern approach to religious authority that exists in modern adaptation, such as popular culture. Therefore, including popular culture as a culture hostile to authority, the results show that the material criticizes traditional values and norms regulated by religious authorities in society. The thesis demonstrate that the novel by Pratchett and Gaiman can be defined as apocalyptic and eschatological literature and that it contains different connotations of power in an eschatological and apocalyptic context, such as God and fatalism and also the suspense between Heaven and Hell as well with individuals. The last result shows that different attitudes towards power are present in the novel, such as social justice, fairness and independent thinking. The final result is later used to discuss how the different attitudes can be used in popular culture to influence their readers. Finally the total sum is that the characters are used to bring forth a band of various criticisms against the power displays of religious authorities in society through a selective reading of the novel.

<p>Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.</p><p>Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.</p><p>Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.</p>

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial. Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan. Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.

Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia. Uppsatsen visar också att ett av textens huvudsakliga budskap, uppmaningen till mänskligheten att sluta konstruera och demonisera den andre, medvetet förstärks genom bruket av historia eftersom den historiska dimensionen ger kontinuitet till den framtida visionen. / The aim of this essay is to explore the using of history in post-apocalyptic fiction. This is accom-plished by reading and analyzing Dimitrii Glukhovskii’s Metro 2033. The theoretical basis for the reading is the dialogicity of Espmark and Aronsson’s theory of using of history. It posits that the production of meaning through history is made from narratives of different lengths and shape, such as metaphors, metonymies and symbols. The chronotope of Bakhtin is also applied, but with Aronssons focus on its spatial component. A suggestion is made to apply it in a way that shows how the fiction can refer to, or create, an ab-stract spatial location, rather than a physical, and thereby evoking the feelings and worldviews intimately associated with the location and its time. In the reading of the text this is shown by ar-guing that Glukhovskii recreates the cold war as an abstract chronotope to legitimize his nuclear apocalypse scenario. The essay presents suggestions for definitions of the historical levels in the genre. These are la-beled accepted history of the present, fictive rewriting of the same, and lastly pre- or post-apoca-lyptic speculative history, depending on whether the temporal interest lies prior to or after the im-agined apocalypse. The essay exemplifies a number of ways in which the text uses history, one of which is to use the speculative history to comment on the accepted history of the present. The essay also shows that the intent of the text, the plea to humanity to stop the process of othering, is enhanced by the use of history since the historical perspective offers a retrospective continuity that strengthens the future vision.