Spelling suggestions: "subject:"tankefigurer"" "subject:"tankebanor""
1 |
Eskatologiska tankefigurer i Svensk kyrkotidning 2014-2019Frisk, Lars January 2019 (has links)
This essay examines the eschatology expressed by authors of sermon preparation texts in the publication Svensk kyrkotidning. The essay contains an analysis of the texts with a method which is in part constructed by me, but it contains concepts of contextual analysis. For the analysis three main concepts is used and defined. The concepts I use and construct for this analysis is in Swedish called tankefigurer which translates as figures of thought. The first one I call the doctrine which contains teaching of the last time and the last things. It is also mainly an individualistic perspective. The second figure of thought is called visions of future which contains thoughts of how the future will become and how we should build the kingdom of God. The thoughts of the future are based upon what we can see and calculate right now. It also contains a communal perspective. The third figure of thought is called the ferment and contains thoughts of God as omnipresent and perspectives that are somewhat cosmic. It also sees the future as coming and somehow unexpected, and not as something you can calculate out of the present. The purpose of the essay is to see how the figures of thought is expressed, and in what extent sermon preparation texts also contains enviromental issues. The enviromental issue is currently expressed by the bishops of the church of Sweden in a letter called “Ett biskopsbrev om klimatet” and enviromental issues are also connected to eschatology. The conclution of this study is that the authors of the sermon preparation texts seldom speaks of enviromental issues and that they seldom use the figure of thought that contains doctrine. They often use the ferment and thoughts of God as omnipresent, perhaps to avoid the doctrine, and often use the vision of the future as something we are responsible to do. We, that is humans, are responsible to build relations with eachother and with God.
|
2 |
Visionsstyrd planering och medborgardeltagande : Spårvägsprojektet i LundLindqvist, Johanna January 2016 (has links)
Arbetet har som syfte att undersöka om visionen är styrande i förhållande till den formella planeringen som bedrivs och isåfall hur det påverkar befolkningens möjlighet till inflytande i planeringen. Studien har avgränsats till att undersöka det visions- och strategiarbete som har bedrivits kring stadsdelen Brunnshög i Lund samt vilken möjlighet befolkningen har haft att påverka detaljplanerna för den spårväg som ska förläggas mellan Lund C och ESS/Brunnshög. Det empiriska materialet som har undersökts består av strategiska och formella plandokument samt samrådsyttranden. Den teori som har valts ut som central i förhållande till studiens frågeställning är government och governance. Teorin används för att analysera vilket inflytande olika aktörer har i planeringen liksom vilka relationer som föreligger. Teorin konkretiseras ytterligare genom att utgå från hur olika forskare har arbetat med governance i form av modeller, aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocess samt makt som handlingsförmåga och uteslutning. Vidare används även begreppet tankefigur för att analysera hur visioner och strategier kan förstås och användas i en planeringsprocess. För att få en inblick i den forskning som finns kring forskningsfrågan i dagsläget har även forskning kring strategisk planering, visioner samt medborgardeltagande studerats närmre. Utifrån undersökningen är det möjligt att dra slutsatsen att kommunens vision och ”strategierna för en sammankopplad stad” är styrande i förhållande till den formella planeringen som bedrivs. Vidare begränsar den visionsstyrda planeringen befolkningens möjlighet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggelsen. Trots att befolkningen har en formell rätt till inflytande i detaljplaneskedet uttrycker de en kritik kring att deras möjlighet till inflytande har varit begränsat. Detta tydliggör att befolkningen har en föreställning om direktdemokrati som krockar med den representativa demokratin. Samtidigt som befolkningen uppmanas vara delaktiga anses deras möjlighet till inflytande begränsat vilket skapar en förvirring. Forskaren har även kunnat utläsa att befolkningens direktinflytande i detaljplaneskedet har begränsats till följd av den strategiska planeringen, vilken främst bedrivits inom ramarna för den representativa demokratin. Detaljplanerna har endast varit föremål för mindre justeringar och fördjupade resonemang. De problemområden som kommunen är mer tillmötesgående till ryms enbart inom ramen för den vision och de strategier som har formulerats. Det gäller bland annat problemområdena tillgänglighet och framkomlighet, buller, vibrationer samt elektromagnetiska fält. Övrig kritik från befolkningen avfärdas med hänvisning till studier och fakta. Det gäller bland annat valet av spårvägstrafik och hållplatslokalisering. Vidare försvarar sig även kommunen genom att understryka att de beslut som är tagna är förankrade bland befolkningen genom den representativa demokratin. Det är formellt sätt rätt men eftersom kommunen sägs ha bedrivit nära samarbete med ESS och MAX IV samt att visionen och strategierna fokuserar på den typ av verksamhet de bedriver tyder på att relationen mellan kommunen och dessa aktörer kan vara marknadsbaserad. Med utgångspunkt i det material som har studerats är det dock inte möjligt att dra några slutsatser kring huruvida detta är fallet. Läsaren bör emellertid vara en medveten om att ESS och MAX IVS värderingar kan ha färgat den vision och de strategier som har formulerats vilket i sin tur har begränsat möjligheten för befolkningens intressen och värderingar att implementeras. Detta tydliggör hur kommunen och eventuella utomstående aktörer som står bakom visionen och strategierna sätter ramarna för den planering som bedrivs. Visionen och de strategier som har formulerats är del av en tankefigur som har institutionaliserats i den kommunala organisationen, vilket har begränsat möjligheten för övriga tankefigurer att implementeras. Att kommunen överväger möjligheten kring elbussar i stadskärnan tyder dock på att kommunen är beredd på att överge tanken kring spårvägstrafik i stadskärnan. Huruvida detta är ett resultat av kritik från befolkningens sida går det dock inte att dra några slutsatser kring. Om det är fallet skulle det emellertid kunna tyda på att befolkningens kritik har fått gehör.
|
3 |
Resan i runornas land under 1800-talet : Bilder av Sverige och svenskhet i utländska reseberättelserDahlén, Charlotta January 2015 (has links)
The purpose for this study was to illustrate how images of Sweden and Swedishness is produced and reproduced in travel literature written by four foreign travellers in 19th century Sweden. By doing a close reading and comparing the material, several analytical themes connected to time, place, nationality and social class were located. The theory of representation were then applied, together with the theoretical concepts representing practices, figure of thought and gaze. Locating different figures of thought and representing practices revealed how the travel literature produced and reproduced several and even opposing images of Sweden and Swedishness. The study is to be regarded as an analytical example of 19th century travel in Sweden, but also as the experiences of four individual travellers.
|
4 |
Batman och Jokern : En dramaturgisk tolkning / Batman and the Joker : A dramaturgical interpretationLee Lindgren, Ylva January 2019 (has links)
Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.
|
5 |
Batman och Jokern : En dramaturgisk tolkning / Batman and the Joker : A dramaturgical interpretationLee Lindgren, Ylva January 2018 (has links)
Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.
|
6 |
Vart är svensk företagsledning påväg? : En undrande uppsats kring framtida svensk företagsledningSjökvist, Julia, Wik, Theo January 2022 (has links)
In this essay, we have chosen to focus on a wonder regarding where Swedish company management is headed. With that said, we are interested in seeing some form of future prospect, which we can never really take for granted since the future has not yet occurred. With that said, we have chosen to relate to the future in a specific way. Mainly through Johan Asplund and his tankefigursmodell. Through this work, we answer various wounderings, such as "What does Swedish business management mean?", "What does Swedish business management look like?" and "What is said in relation to future Swedish company management, and what does it mean?". We have chosen to approach our main wonder through an Asplundisk approach with focus on aspect vision, meaning statements, fixation images and tankefigurer. We address our wonder in the theoretical field by looking at Swedish business management from three aspects in time; the past, the present and the future. We address the empirical field by looking at two aspects. First, we look to Swedish recruitment companies to form an idea of what type of people they are looking for in leading positions for the future. Secondly, by looking at OMX30's annual reports, we listen to “the CEO: have the floor”, to interpret how they view future Swedish company management. We come to the conclusion that there is a movement happening regarding Swedish company management that takes place over time. The movement takes us from the tankefigur of the past “Tänkare eller Görare” to the tankefigur of the future “Tänkande Görare”. We note that it seems like the present constructs the idea of the future man in a rather tricky way and that there are tensions between what is said and what is done, in relation to the future. Wonders that we acknowledge in our conclusion are for example; Are sustainability aspects a facade and are the conversations about complexity and uncertainty perhaps not as new and future as we seem to think? Has it become a convention in relation to Swedish company management to speak in certain terms? What is typically Swedish and does this differ from the outside world? Through this work our contribution is, in our opinion, twofold. On the one hand, we have a contribution that lies in the fact that through our wondering approach we interpret the tankefigur of the future, its overarching discourses and corresponding basis and look at the meaning of what we can see. Secondly, the contribution lies in the approach itself. The way we choose to write this essay might differ from the convergence and can thus create wonders and revelations for someone else, which might be enlightening or eye opening. / I denna uppsats har vi valt att fokusera på en undran om vart svensk företagsledning är på väg. Med det sagt är vi intresserade av att se någon form av framtidsutsikt. Vi är dock medvetna om att vi inte kan ta framtiden för givet eller konstatera den som självklar, eftersom den ännu inte har inträffat. Med det sagt har vi valt att förhålla oss till framtiden på ett specifikt sätt. Främst genom Johan Asplund och hans tankefigursmodell. Genom detta arbete svarar vi på olika undringar, såsom "Vad betyder svensk företagsledning?", "Hur ser svensk företagsledning ut?" och "Vad talas det om i förhållande till framtida svensk företagsledning och vad betyder det?". Vi har valt att närma oss vår huvudsakliga undran genom ett Asplundiskt synsätt med fokus på aspektseende, betydelseangivelse, fixeringsbilder och tankefigurer. Vi tar upp vår undran inom det teoretiska området genom att undersöka svensk företagsledning ur tre aspekter; dåtiden, nuet och framtiden. Vi tar upp svensk företagsledning i relation till vår empiriska undersökning genom att se till två aspekter. Först vänder vi oss till svenska rekryteringsföretag för att bilda oss en uppfattning om vilken typ av personer de söker till ledande positioner inför framtiden. För det andra, genom att titta på OMX30:s årsredovisningar, lyssnar vi på ”VD:n: har ordet”, för att tolka hur de ser på framtida svensk företagsledning. Vi kommer fram till att det sker en rörelse kring svensk företagsledning som sker över tid. Rörelsen tar oss från dåtidens tankfigur "Tänkare eller Görare" till framtidens tankfigur "Tänkande Görare". Vi noterar att det verkar som om nutiden konstruerar idén om den framtida människan på ett ganska knepigt sätt och att det finns spänningar mellan det som sägs och det som görs, i förhållande till framtiden. Undringar som vi uppmärksammar i vår reflektion och slutsats är bland annat; Är hållbarhetsaspekter en fasad och är samtalen om komplexitet och osäkerhet kanske inte så nya och framtida som vi verkar tro? Har det blivit en norm, förhållande till svensk företagsledning, att tala i vissa termer? Vad är typiskt svenskt och skiljer sig detta typiska från omvärlden? Genom detta arbete är vårt bidrag, enligt vår mening, tvåsidigt. För det första har vi ett bidrag i tolkandet av framtidens tankefigur, dess övergripande diskurser och motsvarande bas samt vårt undrande förhållningssätt när det kommer till innebörden av det vi kan se. För det andra ligger bidraget i själva tillvägagångssättet. Vi väljer att skriva den här uppsatsen på ett sätt som kan skilja sig från normen gällande uppsatsskrivande. Detta hoppas vi kan skapa undringar och nyfikenhet hos någon annan, vilket kan vara upplysande eller ögonöppnande.
|
7 |
"I believe it." : En luthersk-teologisk analys av Veronica Roths Divergent-trilogi.Elhousny, Nadja January 2015 (has links)
The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. / Denna uppsats undersöker Veronica Roths Divergent-trilogi ur ett luthersk-teologiskt perspektiv. Metoden som används är en text- och läsarcentrerad metod. Med hjälp av post-modern luthertolkning till största delen hämtad från projektet Luthersk teologi och etik - i ett efterkristet samhälle så byggs tre tankefigurer upp; människan och det onda, människan och det goda samt människan och vägen till frihet. Dessa tankefigurer läggs som ett raster över trilogin. Resultatet av denna process visar att det i berättelsen är möjligt att synliggöra lutherska tankefigurer rörande rättfärdiggörelse, skuld, en självutgivande kärlek, förlåtelse och nåd.
|
8 |
Boendesegregation och fysisk planering : En fallstudie om tankesätt och planering mot boendesegregationMårtensson, Felix January 2020 (has links)
Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.
|
9 |
En historisk tidsresa med slutdestination ‘gränsdragning’ : En holistisk studie av hur tankefiguren “arbetsliv/ privatliv” utvecklats till Work life balance och gränsdragningGustafsson, Olivia, Lundholm, Maja January 2021 (has links)
Det är många som är aktiva i diskussionen om work life balance och gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv, allt från forskare till filosofer och sociologer. Även politiker och lagstiftare är med och bidrar till samtalet och alla dessa aktörer påverkar säkerligen hur vi, som individer, uppfattar skillnaden mellan arbetsliv och privatliv och hur gränsen däremellan bör konstrueras. Till skillnad från tidigare studier går vi i vår studie till botten med hur samtalet utvecklats historiskt och till slut nått den uppfattning vi idag har av ”arbetsliv/ privatliv”. På så sätt hoppas vi kunna öka förståelsen för hur och varför vi uppfattar gränsdragningen som vi gör och vad vi kan göra för att bemästra just vår situation, för att nå en ökad balans mellan arbetsliv och privatliv. För att ta reda på detta reser vi i historien och får chans att uppleva och tolka olika tiders uppfattning av tankefiguren “arbetsliv/privatliv”, genom Asplunds (1979) tankefigurmodell. Genom vår historiska tidsresa har vi ökat vår, och förhoppningsvis din, förståelse för vad som kan påverka den enskilda individen i den gränsdragande processen och varifrån uppfattningen om att arbetsliv och privatliv skiljer sig ifrån varandra, kommer. Slutligen är du nu välkommen att följa med på en historisk resa, med slutdestination ‘gränsdragning’.
|
Page generated in 0.0736 seconds