<p>Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.</p><p>De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:</p><ol><li>Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?</li><li>Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?</li><li>Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?</li></ol><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.</p>

Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid. De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är: Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron? Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism? Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv? Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.

Genom en innehållslig idéanalys av Gustaf Auléns bok ‘Den kristna försoningstanken’ och Agne Nordlanders bok ‘Korsets mysterium’ med C. Baxter Krugers teologiska ståndpunkt i hans bok ‘Jesus and the Undoing of Adam’ som den vetenskapliga utgångspunkten för min analys ger jag mig i kast med ett tidlöst ämne som ställer mig i en mångtusenårig tradition. Jag hoppas kunna göra en teologisk analys och bedömning av vad litteraturvalet har att säga om begreppet Guds vrede och därigenom ge exempel på hur försoningslära kan förankras i patristisk teologi. / Through a thematic analysis of Gustaf Aulén's book 'Den kristna försoningstanken' and Agne Nordlander's book 'Korsets mysterium', using C. Baxter Kruger's theological standpoint in his book 'Jesus and the Undoing of Adam' as the scholarly foundation for my analysis, I delve into a timeless subject that places me within a tradition spanning millennia. I aim to conduct a theological analysis and assessment of what the choice of literature has to say about the concept of ‘the wrath of God’, thereby providing examples of how atonement theology can be anchored in patristic theology.

This thesis explores the ideological underpinnings of political soteriological discourse. Through analyzing key texts in liberation theology, using critical theorists such as Theodor W. Adorno and Wendy Brown, I aim to understand to how this soteriological discourse respond to the predicaments that afflict theology in modernity – and to explore the ideological issues with these responses. I then turn to present day Swedish theological conversations concerning salvation and its political use, in order to discuss whether the issues exposed in liberation theology can be considered to continue to be a problem for the present discussion. I also discuss the ethical and theological obstacles connected to the translocation of liberation theology from the Latin America of the 60’s, 70’s and 80’s to present day Sweden, or, in other words: from an exploited continent in protest against imperialism and capitalism, to the continent guilty of so much of the suffering that Latin American liberation theology condemned. What does it mean to turn to liberation theology in this context? I find, in this discourse, a certainty and assuredness concerning the salvation of all, which I find to be at least in part ideologically grounded. Instead, I suggest another direction for political revolutionary soteriology: to unsettle and disturb the modern image of the God-like man; to reconnect with the prehistoric fear of nature through a vigilant and restless immanent critique and through the subversive act of rituals and sacrifice.

För nutida läsare av Nya Testamentet kan referenser till ”Kristi blod” upplevas som märkliga och rentav obehagliga – de flesta människor idag associerar ju blod till något negativt. I denna uppsats studeras två passager i Första Petrusbrevet som innehåller just motivet ”Kristi blod” – detta utanför en nattvardskontext. Utifrån den svenska översättningen och sekler av teologiska läror är det lätt att tänka att motivet anspelar på en försoningstanke kring rening och frigörande från synd. Men stämmer det verkligen? Uppsatsförfattaren utforskar både innebörden av ”Kristi blod” i dessa passager samt vilken funktion de har i Första Petrusbrevet som helhet. Analysen görs genom en historisk-kritisk metod inriktad på ordstudium utifrån den grekiska grundtexten, intertextualitet och metaforik. Bland annat kan författaren visa att ”Kristi blod” utgör en del av en argumentation som handlar om att adressaterna ska härda ut i den sociala utsatthet de upplever som kristna. Genom att följa Kristus i hans lidande kommer de även få del i hans förhärligande och uppståndelse. Förutom de kända referenserna i Första Petrusbrevet till bl.a. Jes 53 och Ps 34 kan författaren här även visa på en intertextualitet med Ps 89. Denna ger ytterligare en dimension av temat ”Herrens lidande tjänare” som finns i brevet samt förstärker argumentationen om en Kristus-identifikation för adressaterna. / For modern New Testament readers, references to “the blood of Christ” can be perceived as strange and even unpleasant, since most people today associate blood with something negative. In this bachelor’s thesis, two passages in the 1 Peter are studied, which contain the motif of "the blood of Christ" - this outside a communion context. Based on the Swedish Bible translation and centuries of theological teachings, it is easy to think that the motif alludes to atonement theory and an idea of ​​purification and liberation from sin. But is this really the matter? The author here explores both the meaning of "the blood of Christ" in these passages and what function they have in 1 Peter as a whole. The analysis is made through a historical-critical method focused on word study based on the Greek text, intertextuality and the many metaphors in the letter.  Among other things, the author can show that "the blood of Christ" is part of an argumentation that is about helping the addressees to endure the social vulnerability they experience as Christians in the Greek-Roman society. By following Christ in his suffering, they will also be able to take part in his glorification and resurrection. In addition to the well-known references in 1 Peter to e.g. Isaiah 53 and Psalm 34, the author can also point to an intertextuality with Psalm 89. This deepens the theme of "The Lord's suffering servant" in the letter and strengthens the idea of identification in Christ for the addressees.