In this essay I examine the relation between religious non-realism and religious pluralism. Religious pluralism is celebrated by it's adherents, to be benevolent and tolerant towards other religions truth claims and practices. Religious non-realism is also, by its adherents, praised for its including way to look upon truth claims and differing opinions about reality. When it comes to questions like what there is and what is not, does God exist or does he not etc. the religious non-realist is prone to less dogmatism and definite answers than metaphysical realists. Or at least so does the non-realists themselves like to think. What I examine in this essay is whether religious non-realism pragmatically implies religious pluralism, or if a non-realist judiciously can dismiss religious pluralism and instead adopt a form of confessional view of a specifik religion. Religious exclusivism, like the one Alvin Plantinga defends, rejects the possibility of x being both true and false. If a religious claim is taken to be true then incompatible claims have to be considered false according to this view. This fits poorly whith religious non-realism since the latter does not embrace a correspondance theory of truth. Religious pluralism is strongly criticized, among others for leaving “God” or other religious entities empty and whithout characteristics or content. This, because if God is litterally indescribable and unreachable, we would have no reason to believe that God has the chatacteristics we think he has. If religious pluralism cannot answer to the criticism, and if non-realism can not help pluralism evade the problems, then we are in need of a religious inclusivism that does not depend on metaphysical realism. I propose, what I have called, a pragmatic non-realistic inclusivism as an answer to the problem. This is a non-realistic theory that evades metaphysical realism and reductionism of religion, but nevertheless can prefere one religion before others. Not because one religion is concidered to have metaphysical and objective truth while others do not, but because one could prefere a specific religious language and consider that religion to be the most adequate response to human life

Denna uppsats syftar till att analysera den klassiska, den objektiva och den subjektivaförsoningsläran och se hur dessa förhåller sig till den pluralistiska och inklusivistiskareligionssynen. Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida synen på Jesus som vägen till frälsning ide tre försoningslärorna förändras om samma försoningslära ställs emot pluralismen respektiveinklusivismen. I en koherensanalys undersöks huruvida någon av försoningslärorna inte är koherentmed pluralismen eller inklusivismen. Genom denna undersökning följer resultatet attsanningsbegreppet inte används på samma sätt i de olika religionssynerna och försoningslärornavilket leder till problem främst mellan den klassiska respektive den objektiva försoningsläran ochpluralismen. Det framkommer även att en viss form av pluralism - den restriktiva - är mer koherentmed försoningslärorna än andra former. Alla former av inklusivism och dess sanningsbegrepp ärmer lättförenliga med den klassiska och den objektiva försoningsläran än med den subjektiva. Ifallet med den subjektiva försoningsläran kan motiveringen för ett inklusivistisk synsätt ifrågasättasvilket gör den mer koherent med pluralism än med inklusivism. / In this essay the coherence between three theories of atonement are analysed with religiouspluralism and religious inclusivism. The atonement theories analysed are the classical, theobjective, and the subjective theory. The result shows if the role of Jesus as saviour in the Passionchanges if the specific theory of atonement is combined with religious pluralism or religiousinclusivism. Through an analysis of the coherence between the three theories of atonement andpluralism and inclusivism, it is made clear that the notion of truth is not viewed in the same waywithin the theories of atonement and religious pluralism and inclusivism. The classical and theobjective theory meets problems when combined with religious pluralism because of this. Only oneform of religious pluralism, the restrictive pluralism, is compatible with theese two theories ofatonement. All forms of religious inclusivism are coherent with the classical and the objectivetheory but not with the subjective theory wich is much more compatible with religious pluralism.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.</p><p>De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:</p><ol><li>Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?</li><li>Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?</li><li>Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?</li></ol><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.</p>

Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid. De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är: Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron? Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism? Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv? Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.