I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ”den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär. När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi. Syftet med att skolan ska ge eleverna en gemensam värdegrund antyder forskningen vara för att på så sätt skapa en harmonierad medborgare som passar in i det svenska samhället. Begreppet kristen etik förekommer inte i den forskning vi funnit, men de idéer om kristen etik som ett ”hur” snarare än ett ”vad”, som läggs fram av Anders Piltz går att finna kopplingar till.

Läroplanen kan realiseras i klassrummet på olika sätt eftersom lärarens kunskap och värderingar påverkar tolkningen. Detta innebär att skrivningar i läroplanen kommer tolkas olika av olika lärare. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur ämneslärarstudenter tolkar värdegrundsuppdraget med avgränsar till formuleringen ”i överensstämmelse med den etik som är förvaltad av kristen tradition” (lgr 22). Studien är en kvalitativ studie där sju ämneslärarstudenter har intervjuats. Resultatet analyseras utifrån läroplansteori samt sekulariseringsteori. Resultatet visar att skrivningen i läroplanen tolkas olika baserat på olika faktorer inom både läroplansteori och sekulariseringsteori.

Denna studie handlar om att beskriva, diskutera och jämföra de olika argumenten som de två teocentriska filosoferna Michael Northcott och James Gustafson har om miljöfrågan. Studien fokuserar på vad de har för tankar om ursprunget till miljökrisen, vilken position mannen har i skapelsen, vad naturen har för värde och vilka konsekvenser deras ställningstagande har för lösningen till miljökrisen. Till sist undersöker studien vad de har för kritik mot samhället, vilken lösning de har för en fortsatt utveckling av samhället utan att ytterligare skada naturen. / This study descirbes, discusses & compares the different arguments that the two theocentric philosophers Michael Northcott and James Gustafson have about the environmental issue. The study looks at their thoughts about the origin of the environmental crisis, humans position in creation, the value of nature and the consequences their environmental ethics have for solving the environmental crisis. FInaly the study examines their critique on society and their solutions for development of society without causing further harm to nature.

Det litteraturkritiska fältet gör det möjligt att göra en djupgående analys av karaktären kapten Hamilton i Caryl Phillips novell över floden (1993) för att undersöka denna karaktärs rasistiska agerande i kontrast mot dennes etiska och moraliska förhållningsätt som kristen. Denna analys vilar på ett applicerande av postkolonial kritik som tillsammans med andra teoretiska perspektiv så som kolonialism, kapitalism, orientalism och kristen etik undersöker karaktärens tankegångar och ageranden. Denna litteraturanalys visar att kolonialism i kombination med det rasistiska stereotypskapandet verkar vara den bakomliggande faktorn kring kapten Hamiltons uppfattning om öst och väst, européer och "det andra". Dessa faktorer har tillsammans skapat en omdefinition av människan som kapten Hamilton utnyttjar för ekonomisk vinning. Analysen visar att kolonialism och rasism öppnar upp för en omdefiniering av människan som gör henne till en produkt, vilket kan utnyttjas av olika parter oavsett religiös åskådning.

I denna uppsats ämnar jag svara på frågan huruvida det går att argumentera för rätten till abort på en kristen teologisk grund? För att göra detta gör jag en jämförande textanalys mellan fyra teologer som skrivit om rätten till abort; R.C Sprouls Abortion: a rational look at an emotional issue och Frank Pavones Abolishing Abortion: How You Can Play a Part i Ending the Greatest Evil of Our Day som är emot abort och Kira Schlesingers Pro-Choice and Christian: Reconciling Faith, Politics and Justice och Margaret D. Kamitsukas Abortion and the ChristianTradition: A Pro-Choice Theological Ethic som är för rätten till abort. Argumenten mot abort centreras kring åsikten att foster är fullvärdiga personer från befruktningsögonblicket och att detta gör att abort ses som mord. Även frågan om kvinnors rätt till sina kroppar utgör en betydande del för argumentationen; eftersom kvinnors rätt till sina kroppar inte anses vara absolut har kvinnor inte rätt att besluta om abort eftersom fostret som aborteras inte är en del av deras kropp. Argumenten för rätten till abort centreras kring åsikten att kvinnor har rätten att bestämma över sina kroppar och att denna rätt inte övergås av ett fosters eventuella rätt till liv. Att foster inte ses som personer för än sent under graviditeten respektive efter födseln spelar också en stor roll i argumentationen. Även den kristna kyrkans historia lyfts fram eftersom en analys av kyrkans motstånd mot abort historiskt visar att det inte handlar om fosters rätt till liv utan om att kontrollera kvinnors kroppar och människors sexualitet. Utifrån dessa argumentationer kommer jag fram till att det går att argumentera förrätten till abort på en kristen teologisk grund. Mina främsta argument för detta är att en kvinnas agens och rätt att ta beslut för sig och sitt liv väger tyngre än ett fosters rätt till liv, särskilt eftersom det utifrån kristen teologi inte med säkerhet går att säga att foster är personer.

No description available.

<p>Denna uppsats berör ämnet kristen sionism. Jag kommer att undersöka ämnet kristen sionism utifrån en nutida kristen kontext. Som exempel på detta kommer jag att använda mig av material skrivet samt predikat av Ulf Ekman, teolog och grundaren av rörelsen Livets Ord. Ulf Ekman är själv uttalad kristen sionist.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår. Det framkom att genom att ha en religiös tro har man förståelse för andras religioner och är på samma plan och delar samma värderingar med troende av samma församling. Även att undervisningen kan influeras av den kristna tron och dess värderingar.

No description available.

Denna uppsats berör ämnet kristen sionism. Jag kommer att undersöka ämnet kristen sionism utifrån en nutida kristen kontext. Som exempel på detta kommer jag att använda mig av material skrivet samt predikat av Ulf Ekman, teolog och grundaren av rörelsen Livets Ord. Ulf Ekman är själv uttalad kristen sionist.