No description available.

I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ”den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär. När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi. Syftet med att skolan ska ge eleverna en gemensam värdegrund antyder forskningen vara för att på så sätt skapa en harmonierad medborgare som passar in i det svenska samhället. Begreppet kristen etik förekommer inte i den forskning vi funnit, men de idéer om kristen etik som ett ”hur” snarare än ett ”vad”, som läggs fram av Anders Piltz går att finna kopplingar till.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ”cleanse” the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models. It also tries to see how the ethical reflection of the Deutsche Christen was made from a christian standpoint. What concepts formed their morals?</p>

This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ”cleanse” the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models. It also tries to see how the ethical reflection of the Deutsche Christen was made from a christian standpoint. What concepts formed their morals?

Det litteraturkritiska fältet gör det möjligt att göra en djupgående analys av karaktären kapten Hamilton i Caryl Phillips novell över floden (1993) för att undersöka denna karaktärs rasistiska agerande i kontrast mot dennes etiska och moraliska förhållningsätt som kristen. Denna analys vilar på ett applicerande av postkolonial kritik som tillsammans med andra teoretiska perspektiv så som kolonialism, kapitalism, orientalism och kristen etik undersöker karaktärens tankegångar och ageranden. Denna litteraturanalys visar att kolonialism i kombination med det rasistiska stereotypskapandet verkar vara den bakomliggande faktorn kring kapten Hamiltons uppfattning om öst och väst, européer och "det andra". Dessa faktorer har tillsammans skapat en omdefinition av människan som kapten Hamilton utnyttjar för ekonomisk vinning. Analysen visar att kolonialism och rasism öppnar upp för en omdefiniering av människan som gör henne till en produkt, vilket kan utnyttjas av olika parter oavsett religiös åskådning.

I denna uppsats ämnar jag svara på frågan huruvida det går att argumentera för rätten till abort på en kristen teologisk grund? För att göra detta gör jag en jämförande textanalys mellan fyra teologer som skrivit om rätten till abort; R.C Sprouls Abortion: a rational look at an emotional issue och Frank Pavones Abolishing Abortion: How You Can Play a Part i Ending the Greatest Evil of Our Day som är emot abort och Kira Schlesingers Pro-Choice and Christian: Reconciling Faith, Politics and Justice och Margaret D. Kamitsukas Abortion and the ChristianTradition: A Pro-Choice Theological Ethic som är för rätten till abort. Argumenten mot abort centreras kring åsikten att foster är fullvärdiga personer från befruktningsögonblicket och att detta gör att abort ses som mord. Även frågan om kvinnors rätt till sina kroppar utgör en betydande del för argumentationen; eftersom kvinnors rätt till sina kroppar inte anses vara absolut har kvinnor inte rätt att besluta om abort eftersom fostret som aborteras inte är en del av deras kropp. Argumenten för rätten till abort centreras kring åsikten att kvinnor har rätten att bestämma över sina kroppar och att denna rätt inte övergås av ett fosters eventuella rätt till liv. Att foster inte ses som personer för än sent under graviditeten respektive efter födseln spelar också en stor roll i argumentationen. Även den kristna kyrkans historia lyfts fram eftersom en analys av kyrkans motstånd mot abort historiskt visar att det inte handlar om fosters rätt till liv utan om att kontrollera kvinnors kroppar och människors sexualitet. Utifrån dessa argumentationer kommer jag fram till att det går att argumentera förrätten till abort på en kristen teologisk grund. Mina främsta argument för detta är att en kvinnas agens och rätt att ta beslut för sig och sitt liv väger tyngre än ett fosters rätt till liv, särskilt eftersom det utifrån kristen teologi inte med säkerhet går att säga att foster är personer.

This thesis will discuss the ethical demands that are given by Stanley Hauerwas and William Schweiker in their theory about Christian ethics. The question at issue being discussed is which ethical demands to act good is revealed in Hauerwas and Schweikers understanding of Christian ethics and do they put a stronger demand on Christians to act good? This thesis finds out that both of them put some special ethical demands for Christians that are not the same as to other people. In their writing about the special claims for Christians, when it comes to moral behavior, they have their own way of understanding what these claims are. Hauerwas claims that Christians should act good because of Jesus Christ. To learn to be like him humans need to develop their virtues in a community of virtues. The church is the place where your person and character can develop in a certain way. This view is, according to this thesis, not reasonable in a world with global dynamics. Schweiker claims that the agent and his actions have a special relation and that humans as agents needs to take responsibility and use it as a moral imperative. For Christians responsibility gets more important because of their belief. Schweiker presents an ethic that is both reasonable and applicable to other worldviews in a world with global dynamics.