Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten gällande ojämställdhet i den svenska Försvarsmakten. Detta görs genom att undersöka problemrepresentationer som funnits i debatten genom att utforska olika tidsintervall. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är fem forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Vad är problemet, och hur representeras problemet med ojämställdhet gällande Försvarsmakten i den mediala debatten? – Vilka antaganden ligger till grund för denna representation? - Vad är det som lämnas kvar oproblematiserat i problemrepresentationen? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? - Hur har denna representation av problemet spridits och försvarats? Hur kan den bli ifrågasatt och ersättas? Utifrån det feministiska perspektivet undersöks det även om problemrepresentationerna karaktäriseras av politisering eller avpolitisering.   Sammanfattningsvis går det att se att diskursen gällande ojämställdhet i Försvarsmakten problematiseras på olika vis. Det är differerande, och upprepande bilder av ojämställdhet som går att tolka ur de olika tidsperioderna som undersökts. Av de problemrepresentationer som kunnat uttolkas av debatten karaktäriseras vissa av att vara politiserade medan de flesta är avpolitiserade. Genom att ha analyserat debatten framkommer det att frågan gällande jämställdhet är komplext och yttrar sig i olika problemrepresentationer. Förhoppningen med denna uppsats är att den bidrar till den viktiga diskussionen om jämställdhet, och att diskursen inte tystnar. / The purpose of the essay is to examine the media debate on inequalities in the Swedish Armed Forces. This will be done by analyzing problem representations that have been found in the debate by exploring different time intervals. The essay is based on a discourse analysis perspective, and Carol Lee Bacchis discourse analytical questions are the five research questions designed as the basis for the thesis.  – Whats the problem, and how is the inequalities issue of the armed forces represented in the media debate? - What assumptions underlying the latter representation? -  What is left unproblematic in this representation? What effects are produced by this problem representation?- How has this representation of the problem been spread and defended? How can it be questioned and replaced? Based on the feminist perspective, it is investigated if the problem representations are characterized by politicization or depolitisation.   In summary, it can be seen that the discourse regarding inequalities in the Armed Forces is problematized in different ways. There are different and repeated images of inequality that can be seen in the different periods studied in this essay. The analysis show that some problem representations in the debate are politicized, while most are depoliticized. By analyzing the debate, it appears that the issue of gender equality is complex and expresses itself in different problem representations. The aim of this paper is that it will contribute to the important discussion of gender equality, and that the discourse does not silence.

Uppsatsens syfte är att belysa hur olika perspektiv på och positioneringar i klimatfrågan framställs i svensk media. Materialet som analyseras är tio nyhetstexter och fem opinionstexter från rikstäckande press. Texterna publicerades 27–29 september 2013 under en intensiv medierapportering om FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport i den femte klimatutvärderingen. Uppsatsen placerar sig inom det diskursanalytiska fältet och utgår från ett övergripande dialogiskt och konstruktivistiskt perspektiv på hur språk skapar perspektiv och identitet. I analysen används verktyget textsamspel för att komma åt röster/aktörer i texterna, hur de ramas in och positioneras samt om skribenten gör motstånd mot rösterna. Genom bruket av pronomenet vi samt med hjälp av verbprocesser och modalitetsmarkörer undersöks vilka grupper rösterna identifierar sig med och vilka olika positioneringar som skapas – framför allt i fråga om ansvar. Resultaten visar att utöver pressrösterna framträder röster från klimatforskare, politiker och beslutsfattare, privatpersoner från Sverige och Bangladesh, miljöorganisationer och miljödebattörer, Svenska kyrkan, näringsliv och klimatskeptiker. Klimatforskarna är de mest gynnade rösterna. De framställs som trovärdiga auktoriteter, vilket förstärks med ett tydligt motstånd mot klimatskeptiker. I opinionstexterna framträder dock ett visst motstånd mot forskningens framtidsscenarier, på olika sätt. Bland svenska politiker är Miljöpartiet den mest gynnade rösten, och deras kritik mot regeringens klimatpolitik är starkt framträdande. Resterande röster får ganska litet utrymme. Undersökningen av vi visar ett dominerande mönster av universell identifikation med 'alla människor' (59 %). Den mest framträdande partikulära identifikationen görs med 'Sverige' och 'svenska politiker'. Det framträder tre tydliga positioneringar i bruket av vi: 'vi som är skyldiga', 'vi som tar ansvar och agerar' samt 'vi som drabbas'. I samtliga positioneringar görs universella identifikationer, vilket innebär att alla människor inkluderas i frågor om skuld, ansvar och utsatthet.

This study intends to develop knowledge about how the Swedish concept of values (“Värdegrund”)is used in the media, how the concept has shifted over time in the media from 1992 to 2020, and what this says about the school's function as part of society. Since the concept of values, with its set of values was incorporated, the difficulty over time has been in different emphases of what is considered to strengthen values. Perspectives that in value pedagogical research highlight normative as well as descriptive aspects. Aspects that describe perspectives on the school's civic education and the conditions for it. In the debate about the school's civic education, aspects emerge that refer to the school as a societal function and in some respects as an institution. Here, discourses emerge that are at the framework factor level or at the institutional level that can clarify, exploring and explaining the conditions that emerge in the study's empirical data. Aspects that express both to maintain, reproduce, an ideology and partly to create, produce, and prepare students based on society's demand.  Through the ways in which school and education are treated in the media, the image of the school's social function in a certain time and a certain society is framed. Based on this, I have chosen to use the media as a peephole to see how the school's basic values concept has been activated and used over time. Content analysis has been applied to analyse 91 articles from the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet.  The study shows how the school's values, with its set of values, which are found in the first chapter of the national curricula, relate to society's different use and application of the same values, which creates a complexity. The study shows how the school is expected to handle the increased complexity of society. The results and analyses highlight generally normative approaches that express what the school ‘should’ do, even if there are some examples of descriptive “how” different approaches are considered to strengthen values. This is made visible in how schools considered as a corrective and normative practice, where efforts are to a greater extent about counteracting factors that violate the school's values, rather than strengthening what promotes the values.

I denna uppsats presenteras resultaten av en kritisk diskursanalys av ledarartiklar om rasism och valfrihet i vården. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka diskurser som, via några av Sveriges mest inflytelserika ledarskribenter, kom att dominera den debatt som blossade upp sommaren 2021 efter det att Dagens Nyheter gjort en granskning där de påstod sig ha avtäckt strukturell rasism i vården. Syftet är vidare att klargöra på vilket sätt som denna mediala elit valde att legitimera sina och i förlängningen även delar av samhällets ståndpunkter i frågan. Uppsatsens övergripande diskussionsfråga avhandlar vad resultaten säger beträffande de maktrelationer som avtäcks, såväl mellan media och dess konsumenter, som mellan olika aktörer inom vårdsektorn. Med hjälp av van Leeuwens modell för legitimeringsanalys, samt van Dijks resultat från tidigare forskning kring rasism och media, visar jag hur alternativa diskurser till den om rasism legitimeras i ledartexterna. Resultatet redovisas tematiskt efter de olika diskurser som framkommer i materialet. Genom en kvantitativ innehållsanalys beräknas den relativa frekvensen för de fyra huvudsakliga legitimeringsstrategierna. På de ställen där det görs relevant analyseras även förnekelsestrategier av rasism för att visa på vilken funktion förnekandena fyller i texterna. Sammanfattningsvis framträder fem alternativa diskurser till den om rasism i ledarartiklarna, där den om patientnöjdhet och den om språkförbistring förekommer i störst utsträckning. Mythopoesis är den legitimeringsstrategi som används flitigast för att legitimera alla alternativa diskurser. Resultaten visar även att samtliga ledarskribenter förnekar rasism i samband med att de konstruerar alternativa diskurser. Detta reproducerar i sin tur diskriminerande föreställningar och rasism, vilket i förlängningen resulterar i ett upprätthållande av rådande maktstrukturer både i vårdsektorn och i samhället i stort.

The purpose of this paper is to investigate and increase the understanding of a present function of today´s public library in a societal context. My aim is to examine how the role of the public library is discussed in Swedish media between 2012 – 2019. I want to get a broader understanding of the public library as a physical place and a space, through the theoretical frameworks of Raber´s ideological model. The theoretical frameworks are used in this study to examine these questions: How is the public library as a room discussed in present Swedish media? The functions of the public library of today is many, how is the different themes actualized in the library as a meeting place? What consequences does the debate contribute regarded to the picture of the public library and is it connected to the work for the legitimacy of the public library? The research field within Library and Information Science (LIS) is interdisciplinary with many references to social science theories. My qualitative study of content analysis builds upon theories of generating social capital. The aspect of the library as a space for inclusiveness and belongingness is a subject that is clearly stated in my study. My conclusion is that Raber´s social strategy is the dominant curse in the debate of the functions of the Swedish public libraries in present media. The legitimacy within the function as the hegemonic literacy discourse meets the legitimacy of the library as an open meeting place in my study.

The rights of the Sámi; Sweden’s indigenous people, have long been a subject of debate. As part of Sweden’s Climate Act and implementation of the 2030 Agenda, Sweden is currently in the midst of an extensive expansion of wind power where a large proportion of the wind turbines will be located in Sápmi. However, the initiative has already faced strong local opposition leading to various conflicts, in particular between authorities, companies and Sámi villages. The purpose of this master’s thesis is to examine how the ongoing debate regarding wind power in Sápmi is expressed in the Swedish media and the different perspectives, rights and voices highlighted in relation to sustainability and decision-making processes. More specifically, this essay aims to explore the arguments related to the large-scale expansion of wind power in Sápmi, presented by the various actors in the debate. The research material, which consists of ten (10) different argumentative texts in the form of debate articles and submissions from the Swedish daily press, is analyzed using an argumentation analysis. Through the application of postcolonialism and recognition as a theoretical framework, the study also explores the inherent power relations within the wind power conflict. The study concludes that the Swedish media debate regarding wind power in Sápmi roughly boils down to the question of whether the measures taken in the name of the green transition should promote economic benefits or the survival of reindeer husbandry. Finally, a discrepancy between theory and practice regarding the Swedish government's respect for Sámi rights can be identified. The essay is written in Swedish.

No description available.