This study examines why the Swedish sexual offences legislation is in need of adjustment. This study uses Carol Lee Bacchis’ method – “what’s the problem represented to be” – in order to analyze two of the three problem statements. The third problem statement is connected to Chantal Mouffes’ theory regarding depoliticisation. The empirical data includes two debates on the Swedish sexual offences legislation. The debates were conducted on May 22nd 2013 and May 27th 2014. The study concludes that the issue of consent is a reoccurring one in the debate regarding the sexual offences legislation, and the reason for continuous adjustment of the legislation is due to the perceived lack of enforcement. The study also shows that there’s a problem of sexual consensus in the legislation as political parties tend to argue for an enforcement of said legislation but subsequently voting against it. / Denna studie undersöker varför sexualbrottslagstiftningen behöver justeras. I studien används Carol Lee Bacchis metod ”what’s the problem represented to be” för att få svar på två av tre frågeställningar. Den tredje frågan är kopplad till Chantal Mouffes teori kring politik. Det empiriska materialet som används i studien är två debatter som diskuteras i riksdagen där sexualbrottslagstiftningen diskuterades. Debatterna genomfördes 22 maj 2013 och 27 maj 2014. Undersökningen visar att samtyckesfrågan är något som ständigt kommer på tal i debatten kring sexualbrottslagstiftningen och att anledningen till justeringarna i sexualbrottslagstiftningen beror på att lagen upplevs aldrig bli tillräckligt skärpt eller effektiv. Undersökning visar även att det råder en konsensusproblematik i sexualbrottslagstiftningen då vissa partier argumenterar för en skärpning av lagstiftningen men ändå vid röstningen röstar emot förslaget.

Detta är en uppsats vars syfte är att undersöka diskursen kring värnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmänna värnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gällande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är tre forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Hur representeras problemet med den allmänna värnplikten? – Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen råder ett diskursanalytiskt angreppssätt men diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan diskursanalysen är en metodisk och teoretisk helhet. Den teoretiska inriktningen av diskursanalysen utgår ifrån Carol Lee Bacchi. Det resultat som studien har givit upphov till att se är att det råder skilda problemrepresentationer i debatten kring avveckling av värnplikten. De problematiseringar som ligger till grund för avvecklingen av värnplikten är enligt regeringen att den förändrade hotbilden kräver en högre tillgänglighet och användbarhet, något som skapas genom ett insatsförsvar. De huvudsakliga problematiseringar oppositionen ser med regeringens förslag om avvecklingen kring värnplikten är att det råder en obefogad beredskap och att värnplikten är starkt kopplad med en demokratisk aspekt. Det som tydligt går att urskilja av undersökningen är att hur problem framställs har en betydande roll. Hur problem i policyanalyser representeras bestämmer utgången för lösningen. / This is an essay whose purpose is to investigate the discourse of conscription and sort out problematisations in the debate about the dismantling of the general conscription. The interest of this paper is to discern conflicting problemrepresentations in the debate. The essay has its origins from a discourse analytical perspective and Carol Lee Bacchis discourseanalytical questions are the three research questions designed as the basis for the thesis. - How representends the problem of the general conscription? - What assumptions underlying the latter representation? - What are the effects produced by this problemrepresentation? The essay has a discourse analytical approach but the discourse analysis should not only be seen as a method of data analysis, the discourse analysis is a theoretical and methodological whole. The theoretical focus of discourse analysis is based on Carol Lee Bacchi. The results of the study have given rise to see that there is conflicting problemrepresentations in the debate about the settlement of conscription. The problematisations as are the basis for the settlement of conscription, according to the government, it is the changed baselesses witch demands a higher accessibility and usability witch you can reach through by an operational defense. The main problematisations the parliament sees with the Government's proposals for the settlement on the conscription is that there is an unjustified preparedness and the conscription is strong established with a democratic aspect. What can be clearly distinguished from the survey is that the politics of representation has a significant role. How problems in policy analysis is represented determines the outcome of the solution.

The purpose of this study is to – through a discourse analysis – examine how the parliamentary committee – Ansvarskommittén – legitimizes the need for merging administrative regions. The committee’s investigation is what underlies the present debate on regionalisation and the merging of regions in Sweden. To carry out this discourse analysis, I have used “What’s the problem represented to be?”, by Carol Lee Bacchi as an analytical framework. The analytical framework aids the examination on how political parties construct problems through the solutions they propose. After carefully examining the final dictum of Ansvarskommittén, this study concludes that the committe’s investigation legitimizes the merging of regions primarily through three discourses. First, it is being legitimized through Neo-Regionalism which is also a component in the remaining two discourses. The second discourse is Europeanization that is intended to adapt the regions to the regional standards of the European Union. The third discourse is the financial growth discourse and is intended to maintain the financial growth and competitiveness of regions against other regions. Consequently, the regions are given the responsibility of the state’s wealth instead of the state being responsible for the wealth of the regions as seen in traditional welfare states. / Syftet med den här studien är att med hjälp av en diskursanalys undersöka hur Ansvarskommittén, genom den parlamentariska utredning som gjorts, legitimerar att Sverige behöver slå samman sina regioner. Det är den här utredningen som ligger som till för den debatt som idag förs vad gäller regionalisering och regionsammanslagningar i Sverige. För att utföra diskursanalysen har studien gjorts med hjälp av Carol Lee Bacchis ”What´s the problem represented to be?”, som grund för min analysmodell. Analysmodellen syftar till att undersöka hur aktörer konstruerar problem genom de lösningar som föreslås. Efter att ha granskat Ansvarskommitténs slutbetänkande noggrant, är min slutsats att utredningen legitimerar regionsammanslagningar genom framförallt tre stycken diskurser. Dels genom nyregionalism som även är övergripande för de andra två diskurserna. De andra diskurserna är europeisering, som syftar till att anpassa de svenska regionerna efter den Europeiska Unionen. Och dels en tillväxtdiskurs som innebär att regionerna ska kunna upprätthålla sin egna tillväxt- och konkurrenskraft mot andra regioner. Det blir således regionerna som ska bygga statens välstånd och inte staten som ska upprätthålla regionernas välstånd på det sättet som välfärdstaten är uppbyggd på.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten gällande ojämställdhet i den svenska Försvarsmakten. Detta görs genom att undersöka problemrepresentationer som funnits i debatten genom att utforska olika tidsintervall. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är fem forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Vad är problemet, och hur representeras problemet med ojämställdhet gällande Försvarsmakten i den mediala debatten? – Vilka antaganden ligger till grund för denna representation? - Vad är det som lämnas kvar oproblematiserat i problemrepresentationen? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? - Hur har denna representation av problemet spridits och försvarats? Hur kan den bli ifrågasatt och ersättas? Utifrån det feministiska perspektivet undersöks det även om problemrepresentationerna karaktäriseras av politisering eller avpolitisering.   Sammanfattningsvis går det att se att diskursen gällande ojämställdhet i Försvarsmakten problematiseras på olika vis. Det är differerande, och upprepande bilder av ojämställdhet som går att tolka ur de olika tidsperioderna som undersökts. Av de problemrepresentationer som kunnat uttolkas av debatten karaktäriseras vissa av att vara politiserade medan de flesta är avpolitiserade. Genom att ha analyserat debatten framkommer det att frågan gällande jämställdhet är komplext och yttrar sig i olika problemrepresentationer. Förhoppningen med denna uppsats är att den bidrar till den viktiga diskussionen om jämställdhet, och att diskursen inte tystnar. / The purpose of the essay is to examine the media debate on inequalities in the Swedish Armed Forces. This will be done by analyzing problem representations that have been found in the debate by exploring different time intervals. The essay is based on a discourse analysis perspective, and Carol Lee Bacchis discourse analytical questions are the five research questions designed as the basis for the thesis.  – Whats the problem, and how is the inequalities issue of the armed forces represented in the media debate? - What assumptions underlying the latter representation? -  What is left unproblematic in this representation? What effects are produced by this problem representation?- How has this representation of the problem been spread and defended? How can it be questioned and replaced? Based on the feminist perspective, it is investigated if the problem representations are characterized by politicization or depolitisation.   In summary, it can be seen that the discourse regarding inequalities in the Armed Forces is problematized in different ways. There are different and repeated images of inequality that can be seen in the different periods studied in this essay. The analysis show that some problem representations in the debate are politicized, while most are depoliticized. By analyzing the debate, it appears that the issue of gender equality is complex and expresses itself in different problem representations. The aim of this paper is that it will contribute to the important discussion of gender equality, and that the discourse does not silence.

I denna uppsats används diskursanalys för att undersöka vad som framställs som problemet i jämställdhetspolitiken och vilka konsekvenser problemets framställning får för jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd.  Studien har gjorts i en lokal kontext genom att analysera Karlstad kommuns jämställdhetspolicy, två jämställdhetsplaner samt ett samordningsmöte för jämställdhetsfrågor. Den diskursanalytiska metoden som ligger till grund för analysen är Carol Lee Bacchis policyanalysverktyg ”What is the problem represented to be?”. Det är ett angreppsätt som analyserar policys med syftet att skapa förståelse för hur problem ”skapas” i policys problemformulering. Efter att materialet analyserats framkom det att jämställdhetsarbetet utgick från flertalet olika problem som inte alltid hade en självklar koppling till jämställdhetsbegreppet. Jämställdhetsarbetet används till smått som stort för att förbättra den kommunala verksamheten. Detta kan medföra en avpolitiserande effekt på jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd.  Analysen visade även att avsaknaden av en tydlig problemformulering, med utgångspunkt i ett könsmaktsperspektiv, utgjorde en försvårande faktor för att åstadkomma en positiv förändring mot ett mer jämställt samhälle. Det som i synnerhet lämnas oproblematiserat i jämställdhetsarbetet är ett strukturellt maktperspektiv, så som könsmaktsordningen. Könsmaktsordningen kan sägas utgöra ”elefanten i rummet” i jämställdhetsarbetet eftersom den är närvarande som teoretisk utgångspunkt men kan samtidigt inte benämnas utan att väcka motstånd. / This paper uses discourse analysis to examine what is portrayed as the problem of gender equality policies and the consequences of the problem representation for gender equality and gender mainstreaming as a political measure. The study was performed in a local context by analyzing Karlstad municipality's equality policy, two gender equality programs as well as a coordination meeting on gender equality issues. The discourse analytic method which is the basis for the analysis is Carol Lee Bacchis policy analysis "What is the problem represented to be?". It is a method approach that analyzes policies with the aim to create an understanding of how problems is "created" in the policies of problems. After the material has been analyzed, it emerged that gender equality was based on several different issues that had not always an obvious connection to the concept of equality. The gender equality work is used for both large and small to improve municipal operations. This can cause a depoliticize effect on gender mainstreaming as a policy measure. The analysis also showed that the lack of a clear problem, starting with a gender perspective, constituted an aggravating factor to effect a positive change towards a more equal society. What in particular is left un-problematised in gender equality work is a structural perspective of power, as gender power relations. Gender power relations can be said to be "the elephant in the room" for gender equality, since it is present as a theoretical basis, but can also not be named without arousing opposition.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras. Detta är två utfall som ytterligare kan försvåra de nyanlända invandrarnas möjligheter till arbetsmarknadsetablering. / This is an essay that through discourse analysis examines how the newly arrived immigrant's identity is constructed in relation to the design of a legal reform, called the "establishment reform”, which came into force in Sweden in December 2010 with the aim to facilitate the establishment on the labor market of newly arrived immigrants. The implications of where this identity construction can lead are also discussed. The discursive analytical approach that is the basis for the design of the analysis is Carol Lee Bacchi's "What's the problem Represented to be?”, an approach that focuses on how a political problem is presented by studying the solutions that are suggested in order to solve it. After a careful review of a number of policy documents that were produced during the process that led to the entry of the establishment reform, it emerged that in the political discourse the newly arrived immigrant implicitly is portrayed as unmotivated and unable to enter the Swedish labor market unless the state intervenes with actions and demands, while problems in the behavior of Swedish civil society are left unaddressed. The impact this could have is partly that newly arrived immigrants lose confidence in their own capacities, and partly that civil society's attitudes towards immigrants may deteriorate. These are two outcomes that could further complicate the newly arrived immigrants' establishment on the labor market.

Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelättnader för hushållstjänster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framställning av proposition 2006/07:94 om skattelättnader för hushållstjänster - där fortsättningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jämställdhetsperspektiv. Studien har haft sin utgångpunkt från Carol Bacchis analysmetod – What’t the problem represented to be? Denna metod utgår från hur problemet framställs genom att studera vilken lösning som presenteras. Samt vilka effekter och subjektspositioner som skapas igenom hur problemrepresentationen läggs fram. Bacchis forskningsfrågor har varit den ledande mallen för konstruktionen av analysen. Analysen har skett inom en nyliberal diskurs sammankopplad till en könsdiskurs. Detta för att kunna kartlägga den genuskonstruktion som skapas igenom de subjektspositioner som artikuleras i propositionen. Malin Rönnbloms teori menar att artikulerade av en policy skapar ett ”görande” av politik. Analysprocessen har därmed undersökt hur propositionen ”gör” jämställdhetsbegreppet och vilken sätt ”görandet” påverkar subjekten inom diskurserna. Genom att noggrant koda av och analysera empirin har jag funnit att den genuskonstruktion som skapas: är den hushållsnära kvinnan kopplad till det traditionella kvinnoarbetet. Samt att de traditionella könsrollerna stärks då propositionen reproducerar kvinnan igenom att artikulera ”kvinnligt” inom traditionella hushållssysslor. Analysen visar även att jämställdhetsbegreppet som beskrivs i propositionen inte öppnar upp för någon form av maktanalys. Varken ur ett intersektionellt perspektiv och inte heller ur ett genusperspektiv. Utifrån dessa förutsättningar påverkar regeringen inte heller det rådande genussystemet som skapar genuskonstruktioner. / This essay has examined the current policy document for the implementation of tax reliefs for household services. The purpose was to study the gender construction that could be interpreted by a discourse exposition of proposal 2006/07:94 on tax relief for household. Thus, this thesis studies how the gender construction – and other social relations form an intersectional perspective – can be discussed from a gender perspective. Therefore, the study is based on Carol Bacchi’s analysis “What’s the problem represented to be? The method is based on how the problem is portrayed by studying the presented solution and also what effect and subject positions that are created through how the problem representation is presented. Bacchi’s research statement has been the model for the structure of the analysis – made within a neoliberal discourse linked to a gender discourse – in order to chart the gender construction that is created through the subject position that are presented in the proposal. Malin Rönnblom’s theory claims that articulating a policy creates a “doing” of politics. The analysis process therefore examined how the proposal “makes” the concept of equality and the way the “doing” affects subjects within the discourse. My conclusion is that the gender construction that has been created is the household women linked to the typical women’s work. The traditional gender roles are strengthened when one reproduces the women through the articulation of “feminine” within traditional household chores. The analysis also shows that the concept of equality, described the proposal, does not open up for any form of power analysis, not from an intersectional perspective and neither form a gender perspective. The final conclusion is that there is no possibility to affect the prevailing gender system that creates gender constructions.

The purpose of this Master’s thesis is to study why the concept of digital competence previously has been frequently addressed in Swedish politics, and to examine possible connections to the related concepts information literacy and media and information literacy (MIL). These inquiries have been studied using Carol Lee Bacchi’s methodological approach to policy analysis to, with basis in Foucaldian post-structuralist discourse analysis, study representations of the problem present in a public investigation, presented by the Digitization Committee regarding digital competence (SOU 2015:28). In order to perform a discourse analysis according to Bacchi’s methodology, elements from both Foucault’s archeology and genealogy have been used to examine the discursive formations of digital competence. Apart from the public investigation issued by the Digitization Committee, other relevant documents have been studied. The Media public investigation (SOU2015:94), the Government’s Digitization Strategy (N2017/03643/D) and the National IT Strategy for the Swedish School System (U2017/04119/S) have been examined, in search for competing discourses regarding digital competence. The results of the study show that digital competence has been frequently issued in Swedish politics in regard to its part of hegemony discourse and therefore to its prominent position in the economics and technology discourse. Connections to the related concepts information literacy and media and information literacy are identified in their part of a competing humanistic and sociological discourse, and their power and potential to rephrase hegemony discourse, regarding the concept of digital competence.

Purpose: Our main task is to find out how the Swedish government deals with media and information literacy (MIL) among the general public, and which key actors it identifies in this process. More specifically we want to know whether public libraries are considered to be such key actors – which is the common view within library and information science (LIS). Method: This is a document study, applying Carol LeeBacchi's WPR approach, on a selection of Swedish government assignments published 2018–2022. Findings: From earlier looking at digitalization in positive connotations, today the Swedish government talks more alarmistically about the dangers of digitalization and attributes MIL as a safeguard and as a means in the protection of democracy, leading to the presence of MIL in practically all of the governmental offices. Major joint investments are emphasized to achieve high MIL. But due to the shifting and situation-dependent understanding of the MIL concept, the results of the investments run the risk of being ineffective. In 2019 the government therefore assigned The Swedish Media Council (Statens medieråd) to coordinate the promotion of MIL. As for the apparent urgency of MIL issues in our research material, LIS and the public libraries extensive MIL expertise should be taken into account. How the Swedish Media Council perceives the library field's competence within MIL can have a major impact on public libraries' future promotion of MIL. The result raises the question of how the library field can mediate its solid knowledge of MIL to the outside world.