The aim of this study is to investigate the problematisation of the swedish railwaysector during the early 1990’s from a New public management-perspective. The method of approach is a ”What is the problem represented to be”-analysis as advocated by Carol Bacchi. By applying this method to the official investigation aimed at providing suggestions for increasing competition in the railway sector it has been shown that the process of deregulation has strong connections to the ideas and models suggested by the New public management-ideology of organisational theory.

This study examines why the Swedish sexual offences legislation is in need of adjustment. This study uses Carol Lee Bacchis’ method – “what’s the problem represented to be” – in order to analyze two of the three problem statements. The third problem statement is connected to Chantal Mouffes’ theory regarding depoliticisation. The empirical data includes two debates on the Swedish sexual offences legislation. The debates were conducted on May 22nd 2013 and May 27th 2014. The study concludes that the issue of consent is a reoccurring one in the debate regarding the sexual offences legislation, and the reason for continuous adjustment of the legislation is due to the perceived lack of enforcement. The study also shows that there’s a problem of sexual consensus in the legislation as political parties tend to argue for an enforcement of said legislation but subsequently voting against it. / Denna studie undersöker varför sexualbrottslagstiftningen behöver justeras. I studien används Carol Lee Bacchis metod ”what’s the problem represented to be” för att få svar på två av tre frågeställningar. Den tredje frågan är kopplad till Chantal Mouffes teori kring politik. Det empiriska materialet som används i studien är två debatter som diskuteras i riksdagen där sexualbrottslagstiftningen diskuterades. Debatterna genomfördes 22 maj 2013 och 27 maj 2014. Undersökningen visar att samtyckesfrågan är något som ständigt kommer på tal i debatten kring sexualbrottslagstiftningen och att anledningen till justeringarna i sexualbrottslagstiftningen beror på att lagen upplevs aldrig bli tillräckligt skärpt eller effektiv. Undersökning visar även att det råder en konsensusproblematik i sexualbrottslagstiftningen då vissa partier argumenterar för en skärpning av lagstiftningen men ändå vid röstningen röstar emot förslaget.

The language used to talk about students has an impact on their performance in school. One student group mentioned in the educational policy debate is the weak-performing students. The purpose of this essay was to examine how weak-performing students are portrayed in the educational policy debate from 2018 to 2023. The aim was to investigate the problem representations and subject positions that emerged in the debate. The method used was discourse analysis with Bacchi's (2009) WPR approach and the concept of subject positions. The empirical material consisted of articles published in Dagens Nyheter, Aftonbladet, Dala-Demokraten, and Svenska Dagbladet. A primary subject position that emerged regarding weak-performing students was that they are failures. The overall problem representation that emerged was that they are failures because they do not reach the passing grade threshold in school. Proposed solutions include reforming the grading system, valuing practical knowledge and skills in school, reforming the school choice system by introducing the principal of transparency, mixing student groups, adopting stricter methods in school, and increasing resources to students with neuro psychological diagnoses (NPF). In these solutions, five discourses can be identified: the institutional, cognitive, social, fostering, and medical discourse. Different problem representations and subject positions emerged in different discourses. Besides being portrayed as failures, other subject positions that emerged of weak-performing students was that they are portrayed as disadvantaged, with less analytical ability, weaker theoretical intelligence, more practical oriented, immigrants, children of immigrants, those with low-educated, unengaged, and economically disadvantaged parents, boys, with diagnoses, as well as disruptive and troublesome.

This paper will examine how the Swedish green party, Miljöpartiet, has problematized the use of nuclear energy during the party’s first term of office 1988-1991 and compare that with how the party problematizes nuclear power during its current term of office, 2018-2022. I do this to examine the possible differences or similarities in the party’s critique of nuclear power between the different time periods. In order to do this, the method “what’s the problem represented to be” by Carol Lee Bacchi will be applied on parliamentary motions and debates from the different terms of office. With the WPR approach the problems and its associated assumptions are laid bare to be further analyzed in contrast to each other. The study shows some key differences in party discourse. The industry has gone from foe to an ally, nuclear power is spoken of as outdated instead of wicked, the use of electricity has gone from being described as reckless to unnecessary and the study also shows how Miljöpartiet has switched from talking about nuclear and ecological disasters to sustainable solutions. Lastly, this study finds that nuclear power still is correlated to questionable morale.

Urbaniseringens befolkningskoncentration till stora städer präglar de demografiska förutsättningarna för kommuner som står på andra sidan av spektrumet, detta innebär en ojämn demografisk utveckling för svenska kommuner. De kommuner som krymper står inför demografiska utmaningar som påverkar lokal ekonomi, sysselsättning, planering och politik. Detta resulterar i att den kommunala politiken tvingas hantera dessa utmaningar för att inte hamna utanför globaliseringens processer vilket studeras utifrån en tillväxtpolitik och anpassningspolitik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kommuner med ett vikande befolkningsunderlag uttrycker problem i styrdokument och hur dessa problembilder påverkar de åtgärder som kan antas. Kommunerna som är fallstudier är Arvidsjaur och Hagfors som båda har upplevt en långvarig befolkningsminskning och har en befolkningsstruktur som består av en högre andel äldre gentemot en yrkesaktiv befolkning. Grundläggande för förhållningssättet policy som diskurs är att policyskapare skapar föreställningar kring vad som är ett problem och vad som inte är det. Hagfors och Arvidsjaurs styrdokument analyseras efter den poststrukturella policyanalysen “Whats the problem represented to be”. Genom att applicera denna analysmetod i fallstudierna går det att utläsa en dominerande tillväxtpolitik och underordnade anpassningspolitiska åtgärder som skyms undan av tillväxtnormen.

I denna uppsats undersöks vilka policyförslag om pornografi som lades fram i riksdagsmotioner under 2017-2020. Förslagen har först kategoriserats genom kvalitativ innehållsanalys. Sedan har kategorierna analyserats genom en diskursanalys inspirerad av Carol Bacchis What’s the problem (represented to be?)-metod, där olika frågor ställts till materialet för att undersöka hur man i förslaget representerar problemet med pornografi. Feministisk teori och tidigare forskning har använts för att bidra med en kritisk blick på problemframställningarna, och den vanliga uppdelningen som görs mellan pornografins konsumtion och produktion har inspirerat till en uppdelning av pornografins problemframställningar som konsumtions- respektive produktionsproblem. I uppsatsens avslutande del diskuteras vad som utelämnas i motionerna, samt vad problemframställningarna kan få för faktiska effekter.

Studien syftar till att analysera vilka problemrepresentationer som kan ha legat till grund för Sveriges hantering av pandemin. Fokus ligger på hur problem i relation till pandemin beskrivs i Cornonakommissionens betänkanden samt i intervjuer med opolitiska tjänstepersoner. Med utgångspunkt ur poststrukturalism används Bacchis analytiska verktyg Whats the problem represented to be? besvaras följande frågeställningar: Vilka problemrepresentationer finns inom den statliga förvaltningen i relation till pandemin? Hur uppfattas kön och jämställdhet i relation till pandemin? Analysen visar att de mest framträdande problemen berör områdena hälsa, ekonomi, isolering, krishantering, krisberedskap och politisk styrning. Det kan konstateras att jämställdhet inte är en framträdande problemrepresentation inom statlig förvaltning under pandemin utifrån materialet för denna studie. Analysen visar även att kön och jämställdhet förstås av informanterna som ett område som är återkommande vid beredningar men att i relation till pandemiarbetet inte har varit en framträdande utgångspunkt. I betänkandena uppfattas problemet som en variabel till andra problemområden och inte som ett eget problemområde.  Resultatet av analysen visar även att det inte tycks finnas ett övergripande antagande att effekter av en sådan här kris kan påverka män och kvinnor olika. En trend bland de intervjuade, både experter och tjänsteperson, är att när de svarar på frågan om vilka problem som pandemin medfört görs inte en jämställdhetsintegrering i deras problemformulering. Jämställdhet benämns inte som ett problem och inte heller ges exempel på hur pandemin kan påverka olika beroende på könstillhörighet, förutom när frågan ställs direkt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Syftet med denna studie är att kritiskt granska hur problemet med de statliga insatserna som syftar till att underlätta för nyanländas etablering representeras i en utav Riksrevisionens granskningar inom området etablering och integration, samt vilka subjektspositioner representationerna producerar. Genom att granska materialet vill jag tydliggöra vilka problemrepresentationer som föreligger i det praktiska arbete statliga aktörer utför. Den teoretiska utgångspunkten har varit att det har betydelse hur problem representeras i den offentliga politiken. Först när politiken ifrågasätts kan vi därför förstå hur styrning opererar med vilka effekter för de som är föremål för den. Den metodologiska vägen framåt har i denna studie varit Carol Bacchis metod för policyanalys "What's the problem represented to be?", vilken är en typ av diskursanalys som i detta fall möjliggör ett ifrågasättande av de problematiseringar som styr nyanländas arbetsmarknadsetablering. De problematiseringar som görs i materialet handlar dels om hur vissa kommuners ovilja till ansvarstagande för flyktingmottagandet, till följd av bostadsbrist, ekonomiska förutsättningar eller andra oproblematiserade förklaringar, leder till sämre etableringsresultat. Något annat som problematiseras är statliga aktörers agerande, vilket efter kritisk granskning visar sig präglas av en bristande långsiktighet. Regeringens och myndigheternas brist på långsiktighet i den ekonomiska resursanvändningen belyses och flera myndigheters uppdrag och interna arbete tycks generellt vara ineffektivt för att uppnå goda etableringsresultat långsiktigt. Kortsiktigt agerande visar sig således förhindra etableringen av nyanlända i flera avseenden. Styrningen skapar subjektspositioner och ställer specifika grupper av nyanlända ansvariga för sina egna misslyckanden till etablering - särskilt tydligt är detta i problematiseringar kring etableringen av nyanlända med låga utbildningsnivåer, som helst enkelt betraktas som "icke matchningsbara", samt nyanlända kvinnor. / The purpose of this study is to critically analyse how problems related to the work of the Swedish state, when it comes to enabling newly arrived immigrants to integrate to the labour market, is represented in one of The Swedish National Audit Office's audits regarding integration, and also to analyse how representations constitute subject positions. By critically analysing the material I want to shed light on existing problem representations in the practical work of the public agencies.  The theoretical starting-point is that how problems are represented in public politics matters. It is not until politics is questioned that we can fully understand how governing operates and with what effects for those governed. The methodological way forward in this study is a method for analysing policy called "What's the problem represented to be?", developed by Carol Bacchi, which is a type of discourse analysis that enables questioning of problematisations regarding the labour market integration of newly arrived immigrants. Problematisations in the research material are partly done regarding how the unwillingness of some municipalities to take responsibility for receiving immigrants, whether the reason is lack of housing, economic preconditions or other explanations that are left unproblematic, leads to worse integration results. Another problematisation is done regarding the acting of public actors, which after critical analysis is shown to lack long-term vision. The lack of long-term vision in the use of resources in the government and the public agencies is shed light and several missions of the  public agencies and their internal work is shown to be ineffective for the purpose of reaching good integration results in the long-term. Short-term acting is therefore shown to hinder the labour market integration of newly arrived immigrants.    This governing creates subject positions and puts specific groups of immigrants themselves as responsible for their own failures to integrate - especially regarding immigrants with low levels of education, who are considered simply as "un matchable" and immigrant women.

Detta är en uppsats vars syfte är att undersöka diskursen kring värnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmänna värnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gällande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är tre forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Hur representeras problemet med den allmänna värnplikten? – Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen råder ett diskursanalytiskt angreppssätt men diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan diskursanalysen är en metodisk och teoretisk helhet. Den teoretiska inriktningen av diskursanalysen utgår ifrån Carol Lee Bacchi. Det resultat som studien har givit upphov till att se är att det råder skilda problemrepresentationer i debatten kring avveckling av värnplikten. De problematiseringar som ligger till grund för avvecklingen av värnplikten är enligt regeringen att den förändrade hotbilden kräver en högre tillgänglighet och användbarhet, något som skapas genom ett insatsförsvar. De huvudsakliga problematiseringar oppositionen ser med regeringens förslag om avvecklingen kring värnplikten är att det råder en obefogad beredskap och att värnplikten är starkt kopplad med en demokratisk aspekt. Det som tydligt går att urskilja av undersökningen är att hur problem framställs har en betydande roll. Hur problem i policyanalyser representeras bestämmer utgången för lösningen. / This is an essay whose purpose is to investigate the discourse of conscription and sort out problematisations in the debate about the dismantling of the general conscription. The interest of this paper is to discern conflicting problemrepresentations in the debate. The essay has its origins from a discourse analytical perspective and Carol Lee Bacchis discourseanalytical questions are the three research questions designed as the basis for the thesis. - How representends the problem of the general conscription? - What assumptions underlying the latter representation? - What are the effects produced by this problemrepresentation? The essay has a discourse analytical approach but the discourse analysis should not only be seen as a method of data analysis, the discourse analysis is a theoretical and methodological whole. The theoretical focus of discourse analysis is based on Carol Lee Bacchi. The results of the study have given rise to see that there is conflicting problemrepresentations in the debate about the settlement of conscription. The problematisations as are the basis for the settlement of conscription, according to the government, it is the changed baselesses witch demands a higher accessibility and usability witch you can reach through by an operational defense. The main problematisations the parliament sees with the Government's proposals for the settlement on the conscription is that there is an unjustified preparedness and the conscription is strong established with a democratic aspect. What can be clearly distinguished from the survey is that the politics of representation has a significant role. How problems in policy analysis is represented determines the outcome of the solution.

Sammanfattning Teknikämnet är ett ungt ämne som söker sin roll i skolan och följsamhet till det teknikintensiva samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur teknikämnet i grundskolans senare årskurser motiveras och konstrueras i kursplanen. Efter en involverande arbetsprocess har Skolverket föreslagit och regeringen beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan att gälla från och med hösten 2022. De frågor jag behandlar är vilka problemrepresentationer som finns i ramverket kring revideringen av kursplanerna samt vilka som finns i dagens kursplan teknik. Dessa problemrepresentationer ses sedan ur ett bildningsperspektiv för att ytterligare belysa konstruktionen av teknikämnet. För analysen av problemrepresentationerna har jag använt Carol Bacchis WPR metod och en innehållsanalys vid belysningen av bildningsperspektivet. Som bildningsperspektiv har Klafki´s koncept använts med bildningskategorierna materiell, formell och kategorial bildning. Empirin är presskonferenser, pressreleaser, kursplaner och kommentarmaterialet till kursplanen i teknik dvs i huvudsak har texter använts. De problemenrepresentationer som framkommit visar på teknikämnets avgörande roll i att ge eleverna en teknisk allmänbildning för att kunna delta och agera i ett demokratisk teknikintensivt samhälle. Teknikämnet har en otydlig roll i skolan och kämpar med att vara följsamt till samhällets snabba tekniska utveckling. En följsamhet som Skolverket inte klarar av utan överlämnar till läraren. Ramverket kring revideringarna visar på ett antal problemrepresentationer som att svensk skola inte är likvärdig avseende undervisningens innehåll eftersom lärarna måste innehållsprioritera vid stoffträngsel och att betygsättandet är orättvist eftersom dagens kunskapskrav i kursplanerna är svårhanterade. Det bildningperspektiv som till övervägande del blir aktualiserat i problemrepresentationerna är den kategoriala bildningen. Den kategoriala bildningen vill ge eleven förståelse för det samtida samhället genom fokus på ett meningsfullt och bildande innehåll så att eleven kan fortsatt utvecklas och på ett ansvarsfullt sätt agera i samhällets demokratiprocess.