<p>Following changes in society and other influences, the ideology of political parties can evolveover time. For example, theories exist claiming that all parties in Sweden strive towards the"middle".</p><p>A good example of a political party in Sweden which recently has gained entry toparliament is the Swedish Green Party (Miljöpartiet, MP).</p><p>MP was initially influenced by a green ideology (ecologism) which started as a globalmovement stating that no other ideologies shared their concerns about the environment. Thegoal of the ideology was to, via an increased influence within the political system and throughsmall-scale production, increases both natural values and people's well being. By becomingelected into parliament it is plausible that the ideology of MP could have changed due to theinfluence of for example, the realities that parliamentary every day represent.</p><p>The aim with this essay was to study the changes in MP's party program from the yearof 1994 and the most recent, to see if any changes have occurred related to MP's officialideology. The study was conducted using a comparative text analysis. Moreover, since thetraditional right/left-scale is relatively coarse, four different sets of scales have been used tospecify what "right" and "left" on the traditional scale actually means. By combining the foursets of scales it was concluded that changes have occurred to the ideology of MP.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur stödpartier och regeringspartier skildras i media. Ett syfte som baseras på att media utgör en viktig informationskälla som möjliggör för väljarnas demokratiska ansvarsutkrävande. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys som undersöker hur media skildrat Miljöpartiet och Vänsterpartiet som stödpartier under 2004/2005 samt Vänsterpartiet som stödparti och Miljöpartiet som regeringsparti under 2015 och 2016. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet används ett teoretiskt ramverk bestående av följande fyra teman; medialt utrymme, medial framställning, regeringsinflytande och regeringsmotstånd. Studiens resultat visar på skillnader mellan hur media skildrat stödpartierna och Miljöpartiet som regeringsparti. Stödpartierna har bland annat getts ett mer begränsat medialt utrymme samtidigt som de också i högre grad har undkommit negativ rapportering. Dessa skillnader framstår som problematiska utifrån ett demokratiskt perspektiv.

Following changes in society and other influences, the ideology of political parties can evolveover time. For example, theories exist claiming that all parties in Sweden strive towards the"middle". A good example of a political party in Sweden which recently has gained entry toparliament is the Swedish Green Party (Miljöpartiet, MP). MP was initially influenced by a green ideology (ecologism) which started as a globalmovement stating that no other ideologies shared their concerns about the environment. Thegoal of the ideology was to, via an increased influence within the political system and throughsmall-scale production, increases both natural values and people's well being. By becomingelected into parliament it is plausible that the ideology of MP could have changed due to theinfluence of for example, the realities that parliamentary every day represent. The aim with this essay was to study the changes in MP's party program from the yearof 1994 and the most recent, to see if any changes have occurred related to MP's officialideology. The study was conducted using a comparative text analysis. Moreover, since thetraditional right/left-scale is relatively coarse, four different sets of scales have been used tospecify what "right" and "left" on the traditional scale actually means. By combining the foursets of scales it was concluded that changes have occurred to the ideology of MP.

Den här kandidatuppsatsen undersöker hur Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och dåvarande språkrör Åsa Romson, framställs i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under två perioder i svensk politik. Detta undersöks ur ett genusperspektiv. Den första undersökta perioden är mellan 15 september 2014 och 15 mars 2015, ett halvår efter riksdagsvalet 2014 då Socialdemokraterna vann och bildade regering tillsammans med Miljöpartiet. Den andra perioden är från och med 15 april till och med 30 april 2016 då Miljöpartiet genomgick en intern kris. Undersökningen utförs enligt en kvantitativ bildanalys som är en kombination av metoderna kvantitativ innehållsanalys och bildanalys. Detta för att kunna undersöka fotografier som Romson och Fridolin syns på i de valda medierna. Uppsatsen redogör även för en del av tidigare forskning som finns om genus kopplat till politik. Syftet är att undersöka om de fyra valda dagstidningarna, inom sin bildjournalistik, framställer Romson och Fridolin jämställt och om de speglar Miljöpartiets tänk om två jämställda språkrör. Undersökningen fokuserar även på hur mycket utrymme vardera språkrör får i medierna och om det finns skillnader i framställningen av språkrören. Resultatet visar att språkrören framställs likvärdigt men inte jämställt. Detta för att ett jämställt resultat skulle innebära att man inte kunde utgöra några skillnader utifrån ett genusperspektiv, vilket inte är fallet. Dock framställs språkrören många gånger likvärdigt, det vill säga att många variabler visar på ett liknande resultat för språkrören. Slutsatsen blir att Åsa Romson och Gustav Fridolin inte är jämställda inom de undersökta mediernas bildjournalistik, men ofta framställs likvärdigt.

Denna studie undersöker mediers rapportering kring två svenska politiska skandaler. Den första skandalen, Geijeraffären, inträffade 1977 och den andra, Miljöpartiets skandaler, inträffade 2016. Studien kommer granska artiklar, både ledarartiklar och nyhetsartiklar, från tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens syfte är att undersöka om hur medier skriver om politiska skandaler och att undersöka om mediers rapportering har ändrats över tid och på vilket sätt det i så fall har förändrats. Studiens tillvägagångssätt är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys fånga upp textens latenta och manifesta budskap, och metoden används för att se likheter och skillnader. De teoretiska ramverk som används är gestaltningsteorin och dagordningsteorin, studien hamnar under forskningsfälten politisk kommunikation och politiska skandaler. I resultatet går det att se många likheter i rapporteringen mellan de två åren, men från resultatet har det återfunnits fler skillnader än likheter. Den största skillnaden som uppmärksammats är angående hur politikerna under 1977 lyckades tysta ner medierna och förflytta skulden från sig själva till media, vilket är något som inte gick att se 2016. En annan skillnad som går att läsa utifrån resultatet är att politikern från skandalen 2016 fick avgå, medan en liknande konsekvens aldrig inträffade under 1977. En likhet i resultatet från de båda åren är att skandalerna förstoras med hjälp av negativa ord, dessutom blir de anklagade politikerna gestaltade på ett negativt sätt och de framställs som dåliga. Rapporteringen är genomgående kritisk och granskande under båda åren. / This study strives to see media’s reporting on two Swedish political scandals. The first scandal, the Geijer affair, occurred in 1977 and the second, Miljöpartiet’s crisis, occurred in 2016. The study will examine articles, both editorial articles and news articles, from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The study aims to examine how media writes about political scandals and it also strives to examine if media´s reporting has changed over time and if so, how it has changed. The study uses a qualitative content analysis as an approach in order to capture the texts latent and manifest message, and the method is used in order to see similarities and differences. The theoretical frameworks that is used for the study is framing and agenda setting, the study falls under the research fields of political communication and political scandals. In the result there are a lot of similarities regarding the reporting from the two years. However, more differences than similarieties have been found in the result. The main difference was the fact that during 1977 the politicians managed to silence the media and they were able to transfer the blame from themselves and put in on the media instead, which was not possible in 2016. Another difference that can be read from the result is that the politician from the scandal in 2016 had to resign, a similar consequence did not occur in 1977. One similaritie between the two years was how media magnifies the scandals using negative words, furthermore the accused politicans are illustrated in a negative way and portrayed as bad people. The reporting is consistently critical and scrutinizing during both years.

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna. Vi vill även veta vem som får representera partiet i artiklarna. Vår undersökning pekar på att Sverigedemokraterna gynnas i form av stor medial bevakning. Det är det parti som oftast står i förgrunden, det vill säga att artikeln huvudsakligen handlar om partiet, men får sällan komma till tals. Kristdemokraterna är det parti som oftast får komma till tals och de får ofta uttala sig i frågor som ligger utanför deras hjärtefrågor. Miljöpartiet får också komma till tals och uttrycka sig i olika sakfrågor. Det förekommer betydligt fler politiska analyser om SD än om de andra partierna. Vilket innebär att många försöker utvärdera Sverigedemokraternas politik medan de andra partierna har representanter som svarar för deras politiska åsikter.

Några av livsmedelsforskaren Georg Borgströms populärvetenskapliga texter undersöks utifrån en teoretisk modell baserad på Faircloughs kritiskadiskurs analys och Callons översättningssociologi, samt utifrån en neutralitetsdiskurs. Speciellt analyseras texterna utifrån begriplighet, auktoritet och politiskhet. Borgströms förmenta neutralitet ifrågasätts, och retoriska metoder beskrivs och analyseras. Borgströms ambivalenta relation till Malthus belyses. Resultaten berör hur Borgström försöker mobilisera en intresserad allmänhet, något som kan sägas vara framgångsrikt.

No description available.

This paper will examine how the Swedish green party, Miljöpartiet, has problematized the use of nuclear energy during the party’s first term of office 1988-1991 and compare that with how the party problematizes nuclear power during its current term of office, 2018-2022. I do this to examine the possible differences or similarities in the party’s critique of nuclear power between the different time periods. In order to do this, the method “what’s the problem represented to be” by Carol Lee Bacchi will be applied on parliamentary motions and debates from the different terms of office. With the WPR approach the problems and its associated assumptions are laid bare to be further analyzed in contrast to each other. The study shows some key differences in party discourse. The industry has gone from foe to an ally, nuclear power is spoken of as outdated instead of wicked, the use of electricity has gone from being described as reckless to unnecessary and the study also shows how Miljöpartiet has switched from talking about nuclear and ecological disasters to sustainable solutions. Lastly, this study finds that nuclear power still is correlated to questionable morale.

Solidaritet med djur är en av hörnstenarna i Miljöpartiets gröna ideologi och partiet uppfattas ofta som mer djurvänligt än andra riksdagspartier. Den här uppsatsen analyserar hur partiets djursyn artikuleras utifrån tre diskurser: djurskydd, ekologism och djurrätt. Uppsatsen har också ett kritiskt djurrättsligt perspektiv och intresserar sig för vilka möjligheter och hinder för djurens frigörelse som finns i partiets djurpolitik. Slutsatsen är att djurskyddsdiskursen är dominerande i Miljöpartiet men att partiet problematiserar dagens djurskyddslagstiftning och vill se ett ”verkligt djurskydd”. Det finns också en tendens till att djurskyddsdiskursen i kombination med den ekologiska diskursen håller tillbaka djurrättsdiskursen som är i det närmaste osynlig. I en avslutande reflektion föreslås att djurrättsrörelsen ska bli tydligare i sin kritik mot Miljöpartiets och samtidens intresse för närproducerat, kravmärkt och ekologiskt kött, samt att ekologismens djursyn behöver utmanas i högre grad. / Animal solidarity constitutes one of the cornerstones of the Green Party's ideology, and the party is often perceived as more animal friendly than other parties in the Swedish parliament. This thesis analyzes how the Green Party's perspective on animals are articulated through three discourses: animal welfare, ecology, and animal rights. Furthermore, the thesis utilizes a critical perspective and tries to discern opportunities and obstacles for animal liberation within the party's animal politics. The conclusion is that the animal welfare discourse is the dominating perspective within the Green Party, but also that the party problematizes the current animal welfare in their strive for "real animal welfare". There is also a tendency for the animal welfare discourse, combined with the ecology discourse, to obscure the animal rights discourse, the latter being more or less invisible. In a final reflection it is suggested that the animal rights movement should be more explicit regarding its criticism against the Green Party's and the contemporary's interest in local produce, KRAV-labeling, and organic meat, as well as the need to challenge the animal views of ecology to a greater extent.